Inlägg

Publicerat

Frukt och mat i överflöd

Den här dagen tog mig till marknaden i Magdalena, ett av distrikten i Lima. Jag älskar att gå till den lokala marknaden . Det är där man verkligen lär känna kulturen och folket. Det är där det äkta och genuina är. Där hittar man i stort sett allt man behöver . Jag skulle kunna gå där i timmar och bara titta , ta foton , köpa nåt här eller nåt annat där. Läsa på alla små skyltar och upptäcka frukter, grönsaker och kryddor och annat jag aldrig sett förut. Ibland har jag ingen aning om vad det är , men mina ögon dras ändå till det som en magnet.

Här sitter eller står varje försäljare i sitt lilla bås och väntar på sina kunder. Man öppnar tidigt på morgonen och håller på ända till kvällen. Det är en livsstil. De flesta har sina stamkunder, men alltemellanåt kommer det nån som jag, som helt utan preferenser går till den jag tycker ser bästa ut eller ger mig bäst pris. De kvinnliga eller manliga försäljarna är artiga och professionella , de kallar dig för husmor (casera) eller señora och erbjuder dig det bästa de har.

Ibland önskade man att tiden stod still. För de som arbetar här är det hårt slit från morgon till kväll men de är stolta över sina produkter. Kanske kommer de från deras egen odling kanske inte. Men de säljer med sitt rykte som insats. Får du nåt dåligt går du ju inte dit igen.

Variationen på det som säljs är oändlig. På den stora bilden nedanför ser ni en bråkdel av alla olika sorters potatis som finns i det här landet. Det sägs att det finns omkring 3000 olika sorter. Olika former och färger. Alla med sitt eget användningsområde.

På de mindre bilderna ser ni marsvin, kycklingar och hönor. Slaktade tidigt i morse alltså pinfärska. På bilden i mitten syns kanelstänger som säkert var ca en halv meter långa. Det är annat än de man köper i små påsar i affären.

Tittar man riktigt noga kan man se att kycklingar och hönor säljs med allt som finns i. Likaså säljs alla delar på djuret, dvs fötter , huvud och inälvor också. Inget går till spillo. Idag till lunch efter turen till marknaden blev den en riktig god kycklingsoppa, på just fötter , mage och vingar, men den ligger redan och skvalpar runt i min mage, så där blir det ingen bild.

Det är ju inte bara inne på marknaden som det råder full aktivitet. Även ute på gatan . Vart du än vänder blicken står det någon där och säljer något. Från försäljaren som gör sin egen emoliente i en liten vagn, (se videon) till blomsterförsäljerskan som drar blommorna efter sig i en liten vagn eller mannen som står på gatan och slipar knivar, eller den unge killen som säljer churros. Bilden på churron blev bara halv för den andra halvan hamnade tyvärr i min mage innan jag kom ihåg att ta ett foto.

emoliente

Man kan ju inte gå till marknaden om man är som jag utan att komma hem med nåt nytt. Idag blev det en sort banan som jag inte har smakat förr, platano morado. Den är alldeles tjock och knubbig och skalet är rosa. Inte alls så lång som vanliga bananer. Eller låt oss säga vad vi kallar vanliga bananer, för här finns det en uppsjö av olika varianter , både till mat och som frukt. Fler sorter än jag kan räkna. Den kommer att bli en god fruktsallad så småningom. Kanske i morgon bitti.

Och sen köpte jag sockerrör för det hade jaga inte heller smakat innan , bara sett…Sockerrör är långa stänger som man utvinner socker ur. Man pressar ut saften ur dem. Här har de skalat stången och skurit den i bitar och lagt den i påse, färdiga att stoppa i munnen. Saften som finns i dem, och det är förvånansvärt mycket saft, är söt och smakar just socker. Man tuggar lite och suger ut saften och sen spottar man ut resten. Fibrerna som blir kvar äter man inte.

  • platano morado
  • sockerrör

Nu är det dags att göra nåt annat än att sitt vid datorn  så  , hasta mañana.

Publicerat

God morgon där hemma

Buenos dias, det betyder god morgon på spanska …här i Peru har vi precis gått upp och det bästa man kan få göra är att gå ner till bageriet på gatan utanför och köpa dagens frukostfrallor.

sen tar man lite frukt, gör sig en god fruktsallad ,och njuter. Det behövs inte så mycket för att man ska känna sig som en kunglighet. Gårdagen var fylld med måsten och tiden fanns inte för att skriva . Idag tar vi det lite lugnare. Det blir en tur till marknaden och där tänkte jag ta lite foton och det får komma i nästa inlägg. Där trivs jag! Att gå mellan de välfyllda marknadsstånden och höra försäljarna ropa ut sina varor . Man vet att det är pinfärskt. Inte massa plastförpackningar utan the real deal. Återkommer med bilder därifrån snart.

Gårdagen bjöd också på en god smakupplevelse. Det blev Peruansk chinamat till lunch. Chinamaten här är inte som vi är vana vid hemma. Den är en fusion av peruansk mat och chinamat och har till och med fått sitt eget namn, cocina nikkei. Här i peru finns det många invandrare från asien och de har verkligen satt sina spår i landets mat. Chinamat här är verkligen gott och det finns nog inte ett kvarter som inte har sin egen chinarestaurtang , ialla fall här i Lima.

cocina nikkei

Nu är det dags att ta på sig och gå ut … på återseende inom kort

Publicerat

Peru- Brasilien , ödets dag

Idag är ingen vanlig dag här i Peru . Just nu spelar Peru final i copa America mot Brasilien . Hela Peru sitter klistrade framför sina tv-apparater och lider just i detta nu med sitt land som ligger under med 1-0. Allt annat har pausats.

Morgonen började med regn men nu på eftermiddagen har det klarnat upp och solen tittar till och med fram mellan smogdimmorna.

Min man fick feeling och ville ha marsvin till frukost och det fick han ju givetvis. vad gör man inte för kärleken? Sen efter frukost skulle vi åka och träffa svärmor en liten liten åldrig dam över 100 år . Segt virke i den krutgumman .

Hon bodde på fjärde våningen och gick upp och ner i trapporna , visserligen med stöd men ändå . Jag hoppas att jag kan gå i trappor när jag blir 103 …

Från ena sidan av Lima , Comas till andra sidan i Miraflores och havet gick sedan dagens utflykt . Och här sitter vi just nu och håller tummarna för Peru . Ljudnivån här när Peru fick straff hade fått den bäste att springa efter öronskydden . Det var nästan jag satte juiceav chirimoya, mango och grenadilla i vrångstrupen .

Här i Peru finns olika sorters husdjur … de vanliga vi har hemma som hund och katt men också mindre som sen här kackerlackan som hade gömt sig under min kyl

Han hade dock inte räknat med att träffa mig ! Tji fick han och enkel biljett ut från lägenheten .

Hasta la vista Amigos! 1-1 är ställningen just nu! Har inte tid att skriva mer …..

Publicerat

Cevichens förlovade land

Jag befinner mig i Lima Peru , just för tillfället i alla fall. Kom igår kväll till en grå och mulen, nästan lite duggregnande stad full av liv och rörelse. En stad där trafiken aldrig tystnar men minskar något framåt småtimmarna. En stad där den viktigaste utrustningen du har på bilen är tutan och bromsen. I trafiken är det djungels lag som gäller. Var på din vakt! Här stannar inga bilar för att du ska över övergångsstället.

Vi installerade oss i den hyrda lägenheten i stadsdelen Magdalena. Där kommer vi att utgå från under de veckor vi är här. I huset intill finns ett bageri, så till frukost gick jag ner och köpte färskt bröd och eftersom det var helg så stod den lilla tanten där också utanför på gatan och sålde tamales. De kunde jag ju inte motstå. Det fick allt bli en tamal de pollo- kyckling-tamal till frukost.

I kylen hittade jag också en perfekt avokado. Peru är en av de stora producenterna av avokado och de är bara så goda . Alldeles prefekta!I kylen låg också en papaya, men den får vi vänta med till imorgon och så låg där tuna. Tuna är en kaktusfrukt. Den finns i många olika färger. Ibland kallas den pijaya, hemma brukar man se en rosa variant , den brukar gå under namnet drakfrukt. Tuna öppnar man genom att dela den och sedan gröper man ut den med sked. Den har ett vitt, nästan genomskinligt fruktkött, med många små svarta prickar. Smaken är mild och söt. Det knastrar lite mellan tänderna på grund av de svarta små fröna, men det är bara angenämt.

Efter frukost drog vi ut på stan för att köpa vatten…Man dricker inte kranvattnet här. Det är nåt som vi i Sverige ska vara otroligt stolta över att vi har så gott vatten och att man kan dricka det direkt ur kranen. Hemma tar man det för givet men när man är utomlands förstår man hur bra man har det.

Efter att ha lämnat av vattnet hemma så tog vi oss ut på stan igen. På vägen körde vi förbi D’ANAFRIO , en fabrik där de gör den mest kända panettonen i Peru. Panettone är ju från början en italiensk jästkaka med mycket konfiterad frukt, men har blivit väldigt populär i Peru. Den äts framför allt vid jul men även andra tillfällen. Det är ju aldrig fel att äta panettone.

D’ANAFRIOs fabrik Lima Peru

Lunchen fick avnjutas mitt i vimlet i centrala Lima och , kunde ju inte varit mer peruansk än så , för det fick ju bli en ceviche. Även om denna var en mediumceviche så ska jag erkänna att de hade i alla fall inte bara gått förbi med chilin…. det brände rejält både på läppar och i halsen, men det var gott!

Lite senare på kvällen när alla ärendena var uträttade , resan till Tarapoto var inköpt och vi var hemma i lägenheten igen , då kom den ….marsvinsleveransen! Speciellt till oss. Inte levande , utan tillagade, färdiga att äta. Det och en hel del andra godsaker , som rosquitas , som är ringar av yuca, lite som hårda bagels , fast mindre. Man äter de som typ skorpor. Nåt att knapra på. Smakar egentligen inte mycket , det är mer känslan när man äter dem som lockar .

gatuförsäljare Lima , Peru

På morgonen när vi gick ut stod som vanligt gatuförsäljaren i hörnet och sålde emoliente,en dryck av olika örter och växter. På kvällen när vi gick ut igen hade en annan gatuförsäljare tagit över platsen. Den här gången såldes det anticuchos de corazon. Det är bland annat det här som gör Peru till vad det är. Dessa människor som tar den kunskap och förmåga de har och omvandlar den till nåt bra. Kan du laga mat… ja då finns det möjlighet att sälja, är du bra på att skriva på maskin… ja då kan du sälja den tjänsten. Uppfinningsrikedomen bland småföretagare är oändlig och den som har förmågan och drivet behöver inte gå sysslolös. Det är bara till att sätta igång om du har ett startkapital.

Nu har klockan blivit mycket och imorgon är en annan dag. Nu ska jag försöka att ladda upp det här inlägget på ett mycket svajigt wifi så håll tummarna för att det går. Over and out från Lima för den här gången.

Publicerat

På väg till mitt paradis

Högt ovan molnen befinner jag mig … på väg till mitt eget paradis. Det är dags för nya äventyr och nya smakupplevelser i världens bästa gastronomiska destination. Landet med så mycket olika mat att smaka på – PERU. Men Peru är så mycket mer än mat. Där finns så otroligt mycket att se…

Det här är min femte resa till Peru och min sjätte resa till Sydamerika . Och för varje gång jag åker älskar jag detta landet mer och mer , ju mer jag upptäcker av dess kultur och natur och dess folk .

Förra gången vi var här gjorde jag det alla drömmer om ! Att stå uppe på Machu Pichu och blicka ut över den vackra vyn . Det var en helt magisk upplevelse som inte går att beskriva med vare sig foton eller ord . Det måste upplevas ! Denna gången ska jag tillbringa mer tid i djungeln … nej , inte ute i bushen utan i den tropiska delen av landet . Närmare bestämt i Tarapoto, mitt eget paradis . Vi kommer också att åka till Moyobamba- orkidéernas stad , och till en tur till Rioja och kanske även till Chiclayo och Yurimaguas. I närheten av Chiclayo finns Kuelap , en annan av Perus urgamla civilisationer , samtida med inka och Machu Picchu .

Vill ni får ni gärna hänga med på resan ! Vi startar här och nu … gå in på bloggen med jämna mellanrum så får ni se en del av det jag ser och åtminstone kanske ni kan föreställa er smaken av den goda maten och upptäcka nya saker tillsammans med mig .

Första och sista stop blir i vilket fall som helst Lima …. ett måste där är en ceviche , några anticuchos de corazon och incacola och en pollo a la brasa. Men först en låååång flygresa över Atlanten . Hasta la vista !

Publicerat

”Vegetariska fiskpinnar”

Vegetariska fiskpinnar, det går ju inte!! Fisk kan inte vara vegetarisk, det är ju fisk. Ja , du har alldeles rätt, det här ÄR inte fisk, men det ser ut som fisk och smakar som fisk och är vegetariskt. Så jag får lov att kalla det för vegetariska fiskpinnar. Vänta lite så ska jag förklara mig.

Det du behöver är mannagryn, mjölk, (eventuell fiskbuljong, ) dill, salt och peppar. Man börjar helt enkelt med att göra mannagrynsgröt. Följ instruktionerna på förpackningen men om du vill ha extra mycket fisksmak kan du med fördel släppa i en fiskbuljong tärning i mjölken medan den blir varm. Gör sedan mannagrynsgröten som vanligt. Smaka av den med salt och peppar och rikligt med hackad dill.

Klä sedan en fyrkantig form med folie eller bakplåtspapper och sprid ut mannagrynsgröten i formen och låt svalna och stelna i kylen, gärna över natten. När den sedan har stelnat är det enkelt att skära den i lagom stora bitar. Bitarna dubbelpanerar du med ströbröd- ägg- ströbröd och steker sedan gyllene på medium värme i rikligt med matfett. Jag brukar använda en blandning av olja och smör. Då får du smörsmaken , men oljan tål högre temperatur och det bränns inte så lätt.

Jag vet att detta låter som en helt vansinnig idé , men ge det ett försök. Jag var själv lite skeptisk till det men det är faktiskt gott jag fick faktiskt tillåtelse att göra det igen av mina försökskaniner. Servera med en god kall sås. Remouladsås eller skagenröra (den är dock inte vegetarisk) är gott till. Jag gjorde en ostkräm med dill av riven ost, lite parmesan och feta blandat med turkisk yoghurt och en klick majonnäs och dill. Allt detta körde jag i mixern för att få en slät kräm . På detta sätt får jag också i mig protein som ju behövs . Jag serverade med klyftpotatis , och ugnsrostade rotfrukter, men varför inte göra ett gott potatismos om du fortfarande kan få tag på ”gamla ”potatis. Färskpotatis går nämligen inte att göra mos på, men å andra sidan är de ju goda som de är.

Vill du hellre göra fiskfiléer ser du till att bre ut mannagrynsgröten i ett tunnare lager och sedan kan du skära ut filéer och panera som ovan. Glöm inte att salta och peppra ägget i paneringen för att få smak även där.

Publicerat

Idag är ingen vanlig dag ….

Idag är det cevichens dag! 28/6 Har du inte provat än så gör det!

Perfekt sommarmat i värmen . Och är du extra modig gör du dig en egen leche de tigre.

Publicerat

Chokladbollens dag 11/5

Idag firar vi chokladbollens dag! Alla sorters chokladbollar är goda men man har alltid sin egen favorit. Ibland kan man av olika skäl vilja minska på sockret eller äta lite nyttigare och då finns det faktiskt chokladbollar även för dig.

Chokladbollar kan göras på många olika sätt och med lite olika smaksättningar, men alla har vi vår egen favorit. Ibland beror det på tillfället , ibland på barndomsminnena men en sak som jag tycker är viktig och det är storleken. De får helt enkelt inte vara för stora! Bättre att de är små, för då kan man äta många. Det ska vara precis så stora så att man kan stoppa in hela i munnen .

Vill ni pröva att göra en lite nyttigare variant kan ni klicka här https://smakaochse.se/2016/06/14/alternativa-chokladbollar/

Varför inte fira chokladbollens dag idag genom att låta barnen få vara med och fira . Låt de stå för fikat idag!

CHOKLAD-BOLLENS DAG 11/5

Publicerat

Ordbok på svinniska

Livsmedelsverket har i dagarna kommit ut med en ordbok på svinniska. Ha du kollat in den och lärt dig de nya orden! Om inte så gör det här och nu… Ord som är väldigt bra att ha och kunna…

https://www.facebook.com/watch/?v=2246379598933957

I fliken med ordlistan kan du läsa de igen om du behöver.

Publicerat

Leche de tigre , bara för de modiga

Leche de tigre , eller tigermjölk som det skulle bli om du översatte ordagrant är marinaden du får när du gör ceviche. Ceviche är den kanske mest kända maträtten från mitt älskade Peru, det är väl det närmaste du kan komma till nationalrätt. Ceviche , för er som inte vet vad det är , är citrongravad fisk och skaldjur. Det äts tillsammans med camote eller sötpotatis, choclo, dvs en speciell sort vit majs med jättestora korn, sallad eller sjögräs och alger, och gärna lite rostad majs. I Peru finns det restauranger som specialiserar sig på att bara göra ceviche. Det finns hur många olika sorter som helst och varje peruan har nog sin egen favorit.

Leche de tigre som är citronsaften som fisken gravas i , säljs även separat, som en aptitretare eller coctail/shot. Den smakar mycket så jag rekommenderar den bara till de modiga. Het , salt, syrlig, och med smak av hav och komplexa smaker , ger den dig en kick när du dricker den. Det är dock inget för den vekmagade . Hettan från både chili och ingefära och vitlök, river tillsammans med citron/limesmaken i halsen hela vägen ner till magen. Den dödar nog både en och två bakterier på väg ner så en leche de tigre kan nog vara på sin plats om man vill hålla tillbaka förkylningen.

Idag tog längtan efter Peru överhanden, kanske för att jag vet att jag snart kommer åka tillbaka dit , faktiskt redan till sommaren. När längtan blir för stark brukar jag laga peruansk mat, det hjälper faktiskt lite . Idag blev det en ceviche mixto. Jag använde mig av sej, och skaldjursmix, bestående av calamares, bläckfisk och crabfish. Fisken/skaldjuren jag använder har varit frysta eftersom det dödar eventuella parasiter i fisken.

Jag börjar med att pressa citroner/lime. I vissa recept står det lime, i andra citron. Saken är den att citronerna i Peru är lite av ett mellanting mellan citron och lime. De är inte lika syrliga som våra citroner här, så ett exakt alternativ finns inte. Använd gärna en blandning av lime och citron om du kan. Det går bra med vilken som. Du behöver beräkna citronsaften utefter hur mycket fisk du ska använda. Saften ska täcka fisken.

Häll den nypressade citronsaften i mixern. Det är viktigt att använda sig av färsk citronsaft, inte den på flaska! Skala en bit ingefära och dela och lägg i tillsammans med en klyfta vitlök, en chili, med bra smak, det ska var styrka i den. Lägg även i en stjälk blekselleri och lite fisk, ett par msk bara. Salta. Kör tills allt är en marinad.

Skär fisken i kuber eller strimlor , jag föredrar strimlor och lägg i den i en glasskål, salta även fisken. Slå på citronmarinaden och rör om. Låt stå och under tiden hackar du ytterligare en till två stjälkar blekselleri, och skär minst två rödlökar i plymer, väldigt tunnt. Använd gärna mandolin.

Till fisken tillsätter du nu hackad koriander, minst en kruka och vänd även ner den hackade bleksellerin. Rödlöken i plymer lägger du i ett durkslag och saltar rikligt på den samtidigt som du kramar den . Då känner du att den släpper ifrån sig sin saft och sedan sköljer du av den under rinnande kallt vatten och låter den rinna av. Detta gör du för att ta bort den stickande löksmaken. Jag föredrar att ha kvar crunchet i löken så därför blandar jag inte ner den i cevichen utan lägger på den precis innan servering.

Efter ca en halv timme i marinaden tycker jag att fisken är färdig. Vissa låter den inte ligga länge alls, utan den serveras direkt efter att du blandar , men jag vill att den ska få bli lite fast. Du ser på fisken när den börjar vitna, då är det dags att servera och äta dagens dos av c-vitamin och omega-tre. Och jag , jag drömmer mig bort till varmare breddgrader och mitt eget lilla paradis på jorden , nämligen Peru.

Provecho!