Sista dagarna i paradiset

Imorgon är sista dagen här i Tarapoto. Då tar vi flyget ”hem” till Lima igen för några sista dagen i storstaden . Packa , inhandla det som ska med till Sverige och säga hej då till vänner . Det sista är alltid det svåraste .

Igår åkte vi ut i djungeln till en park som heter centro urku . I centro urku tar de hand om skadade djur och djur som på något sätt inte klarar sig i det vilda. De hjälper även till att bevara utrotningshotade arter eller arter som står på röda listan .

Efter en väldigt skumpig färd med mototaxin ut i grönskan på en minst sagt stenig grusväg med både upp och nedförsbackar där mototaxins motor fick arbeta för fullt stannade vi mitt ute i den frodiga djungeln . En skylt i trä är det enda som visar att du kommit fram .

Väl framme fick vi en rundtur med guide som berättade om de olika arterna och pekade ut dem för oss . De hade fjärilar , fåglar, apor och tapir. En tigrillo som är ett litet kattdjur , ungefär dubbelt så stor som en katt , rådjur och och en massa andra som jag inte kommer ihåg namnen på .

Inte enkelt att filma en fjäril

Dessa djur har blivit räddade på något sätt och ska återföras till ett liv i det vilda . Cikadorna och cigarrorna hördes hela tiden , ibland långt borta ibland lät det nästan som ett helt flygplan kom in för landning . Otroligt hur ett så litet djur kan göra så mycket ljud . Men de här ljuden är inget som stör örat . De är en del av naturen . Det är helt underbart att somna till dessa ljud och vakna av fågelkvitter , så länge det inte är en morgonpigg tupp som väcker dig kl 3:20 på hotellet för att han har bestämts sig för att tävla med grannens tupp i tävlingen vem som gal högst och mest .

I djungeln finns det också ett mystiskt väsen enligt folktron . Tunchi kallas han . Lite som vår Näcken … Han ser till att du inte förstör eller gör åverkan på naturen och han kan lura dig genom att se ut som någon du känner och om du har gjort nåt dumt så straffar han dig genom att låta dig gå vilse . Man känner igenom honom på att han har ett ben som är mänskligt och ett ben som är som ett djurs .

Tunchi

På detta hotellet här i Tarapoto finns en liten papegoja bland många andra djur . Den ropar hela tiden på mamma. Imorse väckte den mig för den började sjunga happy birthday . Den bor här i trädkronorna och ropar på gästerna. Pratar med dem .Tror att den heter Aurora . Jag önskar ni kunde höra den …

Aurora
Aurora , en pratglad papegoja

Vad vore det att vara här i djungeln om man inte drack cocosvatten direkt ur en cocosnöt . Gott, nyttigt och helt säkert . Vattnet däremot ska man bara dricka om det har varit kokt därför kan man vara försiktig med att handla från ambulerande handlare, typ gelatina, jugos, eller andra saker man inte är säker på har blivit upphettade . Eller man bör i alla fall fråga om vattnet är kokt innan .

Cocosvatten

När man ska använda nöten för dess vatten tar man cocosnöten när den är omogen . Då innehåller den som mest vatten . Ju äldre den blir desto mer omvandlas vattnet i den till kokos . Den här nöten jag har i handen öppnade vi när vattnet var slut och då tog man ut en tunn sladdrig vit cocosmassa . Den har inte samma konsistens som en mogen cocoa utan är mycket mjukare och lenare och smakar dessutom mindre cocos .

Avslutar dagens inlägg med lite bilder på frukter på träden och lite andra små krabater jag träffat på här i Tarapoto . Kolibrierna hann jag aldrig fånga på bild .

Luya och Lamud

Idag gjorde vi en utflykt till ett par mindre orter utanför Chachapoyas. Luya och Lamud . Söndag är det idag och då är det mesta stängt . Folk åker till sina chacras.. kolonilotter eller gårdar på landet . Vi tog kollektivtrafiken till Luya. Kollektivtrafiken här är minibussar som går i skytteltrafik mellan vissa destinationer . Vem som helst kan etablera en busslinje . Bussen avgår när alla sittplatser är fyllda alltså finns det ingen exakt avgångstid.

Bussturen går upp och ner för berget och på serpentinvägar . Bergvägg på ena sidan och stup på den andra . I kurvorna kan man se var du nyss har åkt en bra bit nedanför . Utsikten är magisk och man ska inte ha för mycket i magen . En åktur med bergochdalbana som varar en timme är en bra liknelse .

I Lamud åt vi lunch på en liten resturang som hette Las Mitajas . God vällagad mat . Här i Peru äter man ofta en tallrik soppa innan huvudrätten . Idag var soppan en locro med majs och bönor.

Locro med majs och bönor

Till huvudrätt blev det en milanesa de Pollo dvs en panerad utvandrad kycklingfilé med lila pommes . Både vackert och gott

Milanesa de pollo
Lila pommes

I Peru finns det en otrolig mängd olika potatissorter alla möjliga färger och former . Dess användningsområden är olika men detta var första gången jag har fått serverat lila pommes . Det var både gott och vackert !

Efter lunch tog vi bussen tillbaka till Chachapoyas och tog en promenad i solen. Vi gick förbi en som sålde picarones som är en traditionell rätt här i Peru. Picarones är friterade ringar gjorda av pumpa eller camote sötpotatis. Man serverar dem med en sirap gjord av chancaca, som är råsocker av sockerrör som kokats ner till en brun massa och stelnat till block . För att göra sirapen kokar namnuppgifter chancacaklumpen med vatten tills den smält . Då har du sirapen som man häller ovanpå picarones. Här serverades de dessutom med en sorts ost eller cuajada.

Picarones

Imorgon åker vi vidare till Moyobamba . Ytterligare en lång bergochdalbanetur med buss men denna gången längre in till djungeln. Moyobamba är känd för sina varma källor och sina orkidéer . Vi får se vad vi hittar på …

Chachapoyas, en del av Amazonas

Som ni kanske har sett och läst befinner jag mig nu i Peru . Just nu i Chachapoyas , i Amazonas . På gränsen till djungeln men ändå kvar i bergen . Ett klimat som är omväxlande, så kallat microklimat. Det kan vara fyra olika klimat under en dag . Ganska behagligt med svenska mått mätt .

Chachapoyas är en väldigt trevlig vacker stad . Inte alls som Lima. Vita hus med ballonger från kolonialtiden är fortfarande bevarade i centrala delarna av staden

Chachapoyas

Människorna här är vänliga och hälsar överallt vart du går . Marknaden öppnar tidigt och är helt underbar. Många går hit och äter frukost eller bara för att handla maten för dagen . Det är det som är tjusningen. . Här veckohandlas inte i den utsträckning vi gör i Sverige. Här handskar man färska råvaror varje dag .

Här finns alla möjliga frukter och grönsaker , kött fisk och fågel och kanske lite annat också , som marsvin … just marsvin är en typisk rätt här i Chachapoyas. Det var en av de urgamla befolkningen i Kuelaps viktigast källor till protein . Tillsammans med majs, quinoa och andra gryn var det urbefolkningens basföda .

Marsvin med potatis med jordnötter och salsa criolla

Kuelap för er som inte vet är ruiner från en svunnen tid . Lite som Machu pichu fast ännu äldre och ett annat folkslag , inte inka. Det är urbefolkningen i Chachapoyas som är den äldsta befolkningen här i Peru . Igår var vi uppe i Kuelap som ligger uppe i bergen . För att ta oss dit var vi tvungna att först åka buss en timme på serpentinvägar upp för berget . Sen linbana i 20 minuter med en helt overklig utsikt över bergen och dalarna mellan , därefter gå eller rida ca fem km upp för sista biten till ruinerna av staden Kuelap. Hit upp måste man ha guide och tyvärr rasade ruinerna ännu mer i den senaste jordbävningen så nu får man inte gå innanför murarna förrän de har återställt insidan på grund av rasrisken.

Man räknar med att det bodde ca 3000 människor innanför Kuelaps murar. Utanför murarna bodde de som arbetade jorden på bergsluttningarna nedanför .

Efter Kuelap åkte vi tillrett annat arkeologiskt fynd som man ganska nyligen har börjat visa . Marco heter stället och är namngett efter floden som flyter nedanför inne kurva . Marco betyder armbåge eller böj på det inhemska språket . Marco ligger högt upp på en bergssida . För att komma dit fick ta den gamla tidens linbana över floden och sedan gå uppför berget . Stenigt och smalt , varmt och oerhört vackert . Uppåt uppåt och uppåt … det gäller att ha tungan rätt i mun och se var man sätter fötterna. Men resultatet när du kommer upp är värt mödan . Utsikten är fantastisk.

Idag har vi tagit det lugnt . Kollat in stan ätit gott och vilat benen . Det känns att man har tagit sig upp för ett eller två berg igår . Här i Chachapoyas finns så mycket att se . Mycket arkeologiska utgrävningar och vacker natur men man kan inte hinna med allt . Ett av de största vattenfallen i finns här . Gocta heter det . Dit går det dagliga turer men jag tror att vi får ta de en annan gång . Det är en ännu jobbigare strapats än gårdagen och man får inse sina begränsningar .

Det här är ju egentligen en matblogg så jag kan ju inte låta bli att visa lite av den goda maten man kan få här i Peru . Som ni såg ovan är ju marsvin en delikatess här men för den som inte vill ha marsvin finns ju annat. Kolla här :

Det finns så mycket att skriva men det får räcka för den här gången. Lämnar er med ett par foton till från Chachapoyas.

I väntan på djungeln

Om några dagar tar jag flyget till Chachapoyas. Infrastrukturen här i Peru har mycket att önska . Vägarna är dåliga och tåg finns i stort sett inte alla . Om du inte vill lägga flera dygnsprognos att resa med buss så är flyg det enda sättet att förflytta sig lägre sträckor .Peru är ett stort land så det är långt mellan städerna .

I väntan på att dagarna ska gå tar jag det väldigt lugnt här hemma . Går till mina smultronställen som till exempel till marknaden i Magdalena .

Mercado de Magdalena

Jag älskar att gå på marknaden . Handla lite frukt och grönsaker . Lite protein och köpa saker du inte har sett eller hört talas om bara för att smaka och se vad det är och om det är gott . Oftast hittar man ju nya favoriter . Idag fick jag bland annat med mig hem två olika sorters kaktusfrukter. Tuna och Phitaya eller drakfrukt som den heter på svenska . Tuna är de två rödbruna frukterna till höger och drakfrukten den stora gula längst ner i bild. De avlånga gula som ligger jämte drakfruktennär någon sorts passionsfrultsliknande frukt mens gult syrligt fruktkött och kärnor . Kommer tyvärr inte ihåg vad den heter . Den gröna frukten mitt i bild är en chirimoya. Mycket god men jag skulle inte köpa den hemma i Sverige för det smakar inte samma sak och du blir bara besviken .

Jag har också passat på att göra lite pappersarbete på datorn som har hängt över mig sen Sverige . Saker som skulle varit färdiga för länge sen . Det känns bra nu att de är färdigställda .

I Chachapoyas kommer vi att besöka en historik plats som heter Kuelap. Ruiner från en svunnen tid och ett folk som inte längre finns med oss . Men mer om detta längre fram . För att ta sig dit behöver man åka linbana och gå eller rida en bit … det ser jag fram emot . Förväntar mig fantastiska vyer och en underbar natur . Och säkert ont lite var stans dagen efter , men det kommer det att vara värt .

Karta över Peru

Några dagar i Chachapoyas sen drar vi vidare in mot djungeln . Första stoppet blir Rioja , och lite varma källor där vi tänkte bada . Sedan Tarapoto mitt eget paradis och en tur till Yurimaguas … och om tiden räcker och vi inte har smält under tiden kanske det blir en tur till Iquitos … där borta är det iall fall varmare än vad det är här i Lima just nu … här är faktiskt ganska kyligt bara 14 grader och idag har det duggregnat och då kryper fukten in .

Stay tuned för mer reseberättelser här på bloggen . Hasta la vista

Gamla tider och nya.

Här i Lima samsas verkligen gamla tider med nya . Ett sprillans nytt höghus kan stå precis jämte ett hus från kolonialtiden. Eller varför inte precis jämte en gammal arkeologisk utgrävningsplats . Gammalt och nytt samsas .

Igår var vi inne i centrala Lima där det finns gott om väldigt vackra hus från kolonialtiden , då spanjorerna kom hit och intog landet . Många av den är i bra skick men en hel del har mycket omsorg att önska . Dock fattas det nog pengar i många fall eller så inser man inte värdet i dem .

I flera av dessa byggnader huserar regeringen och riksdagen . Presidenten bor i ett av de gamla slotten och arbete görs nu för att restaurera området runtomkring genom att förvandla det till gågator . Bra för turisterna som kan strosa utan att riskera livhanken genom att bli påkörda av dårarna som kör bil här . Ska man över gatan gäller det verkligen att se upp .

Högst upp på en av statyerna på taket på en av de vackra byggnaderna satt denna stora ståtliga fågel , en gallinazo. Flera andra cirkulerade i luften . Stora, svarta , med böjda näbbar såg de lite skrämmande ut . Men till och med våra måsar är mer närgångna än dessa så det var inte så farligt som det såg ut . Lite roligt att han parkerat på huvudet på statyn tyckte jag .

Något som jag har märkt när vi har promenerat omkring är att många affärer och restauranger har bommat igen . Det här beror till stor del på coronapandemin som har slagit väldigt hårt mot landet . På marknaden till ex är endast kanske hälften av stånden i funktion , resten är igenbommade. En sorglig syn att se . Tyvärr är antalet döda här i Peru pga covid skyhögt och för att inte tala om alla följdsjukdomar . Landet har verkligen fått sig en smäll som heter duga . Till och med stora köpcentrum har fått slå igen totalt och var och varannan resturang eller annan affärsverksamhet utmed gatorna är igenbommade och bara skyltarna vittnar om vad som en gång var bakom gallren och de stängda dörrarna .

Medan vi promenerade i centrum gick vi förbi en katolsk katedral som vi gick in i . Magnifik! Otroligt vacker utsmyckning och den används fortfarande till mässa varje söndag . Över hela kyrkan fanns helgonaltare. Där kunde man be till de olika helgonen och tända ljus . Lite modernt var det allt för ljusen var elektriska och tändes med hjälp av att du la i en sol( peruanskt mynt) , och då tändes lampan . Bikta sig kunde man också göra inne i båset .

Vi promenerar mycket . Runt omkring en mil blir det om dagen . Det känns i ben och fötter men det är nog nödvändigt om jag inte ska rulla innan jag kommer hem . Hör finns alldeles för mycket gott att äta .

Idag tog vi det lite lugnare … trodde jag . Vi skulle gå och handla lite i närliggande marknaden , och sen hem och lagade lunch . Efter lunch skulle jag klippa mig och sen blev det kaffe på stan . Eller ja … inte bara kaffe . Fick ju syn på en äppelpajvåffla som det stod mitt namn på. Och var tvungen att smaka på den . Den var inte äcklig om jag säger så .

Äppelpajvåffla

Sen var det dags att skumpa ner den så vi gick till Mercado Indio , en marknad där de säljer hantverk och souvenirer. Vi gick förbi den i söndags men då var den stängd och vi trodde det var för att det var söndag . Men inte heller idag var den öppen . Troligtvis har den fått stänga ner på grund av pandemin eftersom inga turister kom till landet på över två år . Känns lite trist .

Därifrån tog vi vägen om tvätteriet för att hämta upp vår tvätt men på vägen dit hittade vi något riktigt intressant . Mitt bland alla hus och höghus , mitt i Magdalena i Lima finns det en utgrävningsplats som man kan gå in i och titta . Ruiner från en svunnen tid . Den här ruinen hade precis öppnat för allmänheten och var ännu inte riktigt färdigställd men vi fick lov att gå in och titta runt . Häftigt att det finns mitt i stan !

Här bodde los Ychsmas ett litet folkslag vars härskare hette Curaca. Här på den här platsen har man hittat bostäder , allmänna ytor och ett tempel , skärvor och krukor .

Man kan känna tidens vingslag när man går på en sådan plats . Och man förundras över hur de har kunnat bygga så fantastiska byggnader . Inte som Macchu pichu men ändå , och det här var mycket lättare att ta sig upp för än macchu pichu .

Som ni ser på bilderna så ligger alltså detta mitt ibland husen runt om . Precis nedanför utgrävningen fanns också några ”nybyggda ” skjul , eller man kanske ska säga riktigt fattiga människors hem . Deras närmsta granne är alltså en historisk turistattraktion . Nutid och dåtid samsas. Undrar dock hur länge deras skjul får lov att stå kvar ….

Ett litet minne tar jag med mig härifrån . En sten som jag vill tro är en liten skärva av en stenkniv . Eller så är det bara en sten … hur som helst så får den påminna mig om att vi själva gör historien . Nutid är morgondagens dåtid .

Godnatt… imorgon väntar nya äventyr.

Nu har vi gjort oss hemmastadda

Några dagar har passerat den vi landade i Peru . Vi hamnade som vanligt i San Miguel Lima , i samma lägenhet som vi brukar ha . Känns tryggt och vant , det känns faktiskt lite som hemma . Häromkring är området sig likt , några små saker har ändrats. Till exempel i hörnet på gatan där vi bor var där förr ett vanligt hus som ingen bodde i , men nu har där helt plötsligt blivit en resturang som vi ju var tvungna att prova redan första kvällen .

Min man han har drömt i flera månader om vad han ska äta när han kommer hit till Peru och första kvällen hade han bestämt sedan länge att han skulle äta pollo à la brasa . Och vilken tur att han fick det bara ett par steg hemifrån lägenheten .

Pollo à la brasa

De senaste dagarna har jag gått mer än på mycket länge . Och det känns i ben och höfter . Men det behövs. För ska vi kunna äta allt det vi vill då vill det nog till att göra av med kalorierna också . Annars rullar vi nog hem .

Tyvärr är det ju så nu att tidsskillnaden ställer till en del problem . Först sömnen . Sen hungern och magen . Jag som inte är van vid att äta på kvällen äter nu merparten av mitt dagliga intag efter kl 13 på dagen , svensk tid räknat . Det tycker inte kroppen om . Den hänger inte riktigt med för ämnesomsättningen går ner på kvällen . Men ibland får man helt enkelt vänja sig . Men faktum är att jag blir inte hungrig på eftermiddagarna här då det egentligen för mig är mitt i natten . Men det är ju också en metod att inte äta för mycket av den goda maten här .

Idag var vi på marknaden i Magdalena och handlade. Det finns inget bättre än att gå fram till de olika stånden och köpa det man ska ha färskt.

Mercado de Magdalena

Dofterna slår emot dig och färgerna är fantastiska. Försäljarna ropar ut sina specialiteter och vill att just du ska komma fram och köpa något från dem . Idag kom jag hem med en hel del . Bland annat haj och marsvin , lite kyckling och grönsaker och frukt . Om ni tittar på bilderna nedan vill jag varna er för att en del kanske tycker det ser lite hemskt ut . Blunda få med ena ögat … nu är ni förvarnade .

Hittade faktiskt en ny bekantskap för mig på grönsaksfronten . En sorts selleri tror jag . Det är den jordiga avlånga grönsaken som ligger jämte avokadon . Det ska bli intressant att smaka . På tal om avokado … de är ljuvliga ! Såna avokador finns inte att få tag på i Sverige … så man får passa på att äta här och nu … det gäller ju för nästan alla frukter och grönsaker .

Drakfrukt, mango, granadilla, papaya, racacha, pepinomelon, chirimoya…. Alla de ska jag verkligen passa på att äta nu när jag äntligen är här igen .

Racacha det är en frukt som ser väldigt underlig ut som en stor ca 30 cm lång sammetslen ärtskida , men lite kantigare .

Racacha

Inuti är den vit och fluffig. Inuti det vita fluffiga fruktköttet som är det man äter finns stora svarta frön eller bönor . Fruktköttet är sött och angenämt i smaken . Det smakar inte jättemycket utan har en ganska mild smak , lite åt päronhållet . Fast inte den konsistensen. . Fluff är det närmaste jag kan beskriva konsistensen med . Tänk vilka roliga frukter det finns !

Från det ena till det andra . Idag när vi var ute och gick så såg vi Spider-Man och Batman och en till som jag inte vet namnet på som hoppade upp på bilen när den stannar vid ett rödljus och började slåss . Inte varje dag man får se superhjältar i full action

Det här är ett jobb för dem . Ett jobb som kanske ger dem några soles om dagen för att klara dagens utgifter . Det finns många olika sätt att tjäna pengar på för att klara livhanken förutom att tigga . Här kommer ett urval … de går till jobbet varje dag , vare sig det är helg eller vardag . Hela dagen … och har de tur kanske de tjänar en slant som räcker till dagens behov .

Hit till Peru har det kommit väldigt många människor från grannlandet Venezuela som flyktingar . Många av dem går runt och tigger , en del säljer saker men andra väljer tyvärr även mer oseriösa metoder som att råna. Man brukar ju säga att nöden har ingen lag men …man kan ju hoppas på att människan har ett samvete . Tyvärr gör ju detta att de får dåligt rykte.

Gatukonst in action

Jag avslutar dagens blogginlägg med lite gatukonst utanför marknaden i Magdalena . En bild som växte fram framför mina ögon . Den är som ni ser inte färdig men förlagan låg bredvid och det var en bild på Jesus … kanske är den färdig nästa gång jag kommer dit ….

På återseende snart igen !

En ny resa börjar

Idag är ingen vanlig dag… det är dagen då jag börjar min resa. En resa som tar mig till mitt eget paradis. Peru ! Hemma lämnar jag mina små pälsklingar tillsammans med min dotter som flyttat hem tillfälligt över sommaren .

05:07

Det var ett tag sen jag skrev här på bloggen . Det har varit så mycket annat att jag helt enkelt inte haft tid , men nu ska det komma flera blogginlägg under en månad , det lovar jag . Jag vill ju att ni ska få följa med mig till mitt paradis och se det jag ser , smaka det jag smakar och uppleva skönheten i detta land . Så vill ni hänga med på resan så se till att titta in här då och då . Eller varför inte trycka på knappen prenumerera så får du ett Mail när ett nytt inlägg publiceras .

En hel pandemi har passerat sen sist jag var här . Denna gången är min sjunde gång( tror jag) jag reser till Peru. Och jag har fortfarande mycket att upptäcka . Den här resan tänker jag upptäcka Chachapoyas och fortsätta upptäcka djungeln med Tarapoto och Yurimaguas. Kanske blir det en tur till Iquitos. Men det beror på tiden . Vi har semester och får ta dagen lite som den kommer . Några måsten finns det . Vi landar i Lima och där väntar min väninna sen många år tillbaka på mig . Ett måste är att umgås med henne och hennes familj . Vi utgår från Lima under den här månaden och gör avstickare till olika ställen .

Ett annat måste är att gå på den lokala marknaden i varje stad jag besöker . Liv och rörelse . Dofter och färger . Livsmedel du aldrig förr har sett, än mindre smakat . Hygienkraven kanske inte riktigt lever upp till standarden i Sverige men vad gör det , YOLO….you only live once . Mitt mål med den här resan är att upptäcka nya saker och framför allt nya smaker . Och det tänkte jag dela med er .

Ett måste för mig när jag reser är att se verkligheten . Inte bara den fina fasaden man visar upp för turister . Jag känner mig inte direkt som turist i Peru . Även om jag är ”gringa” så pratar jag ju språket och känner till kulturen . Nuförtiden är jag inte ensam gringa på gatorna . Annat var det de första gångerna jag var där i början på 90 talet . Då tror jag inte de hade sett en människa med blå ögon och ljust hår och ganska blek i hyn… då kände man sig uttittad , men nu är man bara en i mängden .

För att komma bakom fasaden behöver man lära känna människor , få komma in i deras vardag och se det verkliga livet . Det är ett liv långt från Sveriges välfärd och perfektion. Men ett liv värt att leva . Att ha allt det vi har gör inte oss lyckligare , men kanske lite otacksammare och latare . Vi slipper oroa oss för att ha mat för dagen eller hur vi ska betala skolavgiften för barnen eller läkarkostnader om vi blir sjuka. Här finns inget skyddsnät som tar hand om dig . Har du ingen inkomst äter du inte eller får du inte bli sjuk .. såvida du inte tillhör de privilegierade som kan köpa privata försäkringar.

Flygfrukost … betyg 2. Kaffet var gott i alla fall .

Jag undrar just nu när jag sitter här på flyget och skriver hur pandemin har påverkat landet . Pandemin slog otroligt hårt i Peru och samhället stängde ner totalt. Man kunde inte gå till jobbet vilket innebar att du inte fick pengar att köpa mat med . Blev du sjuk fick du bekosta din egen sjukvård och om man inte har arbetat och fått lön med vilka pengar ska man då betala sjukhusvård och mediciner..

Jag tror att jag kommer se ett sargat Peru , men jag hoppas att jag har fel . Peru var på rätt väg , men pandemin satte stopp . Hoppas de har kraft att lyfta igen .

Så jag hoppas att jag får se mer av dig här på bloggen de kommande veckorna för , erkänn… du är allt bra nyfiken på hur min resa kommer bli . Välkommen att åka med .

Humitas verdes, med salsa criolla

Humitas verdes och salsa criolla

När längtan efter Peru blir för stark brukar jag laga någon Peruansk mat. Det hjälper lite och man får åtminstone känna smaken av Peru. Ibland kan det ju vara lite svårt att hitta vissa ingredienser men en del har jag odlat fram här hemma i Sverige som till exempel huacatay och ají amarillo och ají charapo. Det här året har jag dessutom satt plantor av ají panca så jag hoppas på skörd lite senare. Några andra sorter som väntar i växthuset är caigua och olluco.

I Peru används en vit majs, som inte är så söt som vår gula majs men i brist på den vita majsen som jag även den försökt att odla här , så tager man vad man haver, som Kajsa Varg sa. Till humitas som är majsknyten gjorda på färsk majs, så behöver man färska majskolvar, och eftersom jag inte kan hitta vita tar jag gula . Det fungerar inte med fryst eller burkmajs utan de behöver vara färska okokta och helst med sin blast kvar. Blasten eller majsbladen runt kolven kommer man att använda till själva paketet/ knytet.

Jag använde följande ingredienser:

  • 4 majskolvar med blasten kvar
  • ají amarillopasta eller färsk mixad ají amarillo
  • olja
  • en knippe koriander
  • en lök
  • ca en dl kondenserad osötad mjölk
  • salt
  • peppar
  • spiskummin

till salsa criolla

  • rödlök 2-3 st beroende på storlek
  • citronsaft/ limesaft
  • ají charapo eller annan chili för hetta
  • koriander
  • salt

Börja med att finhacka eller riv den löken du ska ha till humitas. Finhacka även koriandern och ställ åt sidan. Ta nu och försiktigt ta bort blasten från majskolvarna utan att göra sönder blasten och lägg dessa i en bunke. Rensa majskolvarna från trådar och se till att de är fina och rena.

Ta nu rivjärnet med den grova sidan och riv majskornen från majskolvarna så att du bara får kolven kvar. Under tiden du river majsen låter du löken och ají amarillopastan fräsa i en stekpanna i lite olja tills den blir mjuk. , den ska inte brynas bara mjukna.

När alla kolvarna är färdiga rör ner löken i majsen och ca en dl kondenserad osötat mjölk. Observera att mjölken ska vara osötad! Den finns att köpa i konservburk i välsorterade mataffärer ofta i den utländska hyllan. Blanda allt och tillsätt sedan finhackad koriander ca 1,5 dl, krydda med salt , svartpeppar och lite spiskummin. Smaka av smeten. Smeten ska inte vara för lös men inte heller torr. Ta därför och tillsätt mjölken lite i taget eftersom det beror på hur mycket vätska majsen i sig innehöll.

majsblast som ska användas till att göra humitas

Nu är smeten färdig och vi kan ställa den åt sidan en stund medan vi preparerar blasten. Välj ut de största bladen och och du behöver kan du lägga ihop två så att du formar ett större. Av de blad som är smala eller skadade kan du göra smala remsor som du knyter ihop i toppen som vi ska använda till att stänga knytet med.

Ta nu ett blad och lägg en lagom stor klick smet i bladet och stäng ihop knytet som ett paket. Det är viktigt att vika in kanterna så att smeten håller sig inne i paketet och så att inget vatten kan komma in . Ta sedan snöret som du tillverkat av blast och försegla knytet som om du slog in ett paket.

Vik in kanterna och vik sedan ihop till ett paket och knyt snöret runt om paketet.

När all smet är slut och du har gjort knyten av alla, så lägger du dem i en kastrull , slår på vatten så att det knappt når upp till ovankanten av humitas och sätter på ett lock och låter dem sjuda i ca 30 minuter. De kommer att tillagas av ångan och värmen .

Låt dina humitas verdes sjuda i ca 30 minuter under lock

Nu är det dags att preparera salsa criolla. Salsa criolla är ett tillbehör som serveras till väldigt många rätter i Peru. Det är lite som en pikant löksallad. Löken i Peru är lite mindre sting i än här hemma. Men det kan vi avhjälpa med att ”tvätta den ”.

Skala och skär två till tre rödlökar tunnt gärna på mandolin. Om du nu önskar ta bort lite av det stingiga i löken saltar du rikligt på den och kramar in saltet i löken och lägger den i en sil. Du bör känna att löksaften släpper och löken mjuknar något. Skölj nu av den i iskallt vatten och låt rinna av. Pressa under tiden citron eller lime så mycket som behövs för att nästan täcka löken . Lägg den avrunna löken i en skål och häll över citron/limesaft och salta. Var inte för snål med saltet. Eftersom den är mycket citron i behöver det kompenseras med salt. Hacka ner den chili du valt att använda och använd så mycket som du är bekväm med, med eller utan kärnor beroende på hur mycket hetta du önskar. . Till sist rör du ner hackad koriander.

När dina humitas har kokt färdigt lyfter du upp dem ur vattnet och lägger dem att svalna något innan du försöker att öppna knytena De behöver svalna och sätta sig lite innan man kan ta bort förpackningen. De kan ätas rumstempererade, men är även goda kalla. Servera dem som en enklare förrätt, eller frossa i dem som en vegetarisk rätt, eller servera dem tillsammans med något annat, så som ris , friterad yuca och en stekt köttbit eller kyckling .

Om du är som jag kommer du att älska Humitas verdes, med en syrlig och het salsa criolla.

Ocopa, en lätt lunch eller förrätt

”Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Bodystore”

Ocopa

Midsommahelgen fortsätter och en riktigt bra rätt att göra till både grillat eller som enkel förrätt är Ocopa. Ursprungligen kommer rätten från Arequipa i Peru . Det som kan vara lite trixigt att göra den här rätten här i Sverige är att få tag på ingredienserna. Kryddan i den här rätten , eller såsen kanske jag ska säga är nämligen en växt som heter huacatay, eller mexikansk tagetes som den heter på svenska. Jag fick tag på frön till den på impecta fröhandel och har lyckats dra upp några plantor. Det är en planta som blir ganska hög, över metern , men enligt beskrivningen kommer den ha svårt att blomma här i vårt klimat, men det gör ju inte så mycket eftersom jag ska använda bladen. Annars hade jag haft i frysen sedan jag var i Peru senast. Men nu kan jag fylla på mitt förråd med egen skörd. Huacatay använd även i andra maträtter från Peru som till exempel fingerslickarsoppa.

Huacatay, eller som det heter på svenska mexikansk tagetes.

Ocopa görs ungefär på samma sätt som huancaína som är en liknande sås , här kan du läsa om hur du gör den https://smakaochse.se/2015/07/12/bbq-a-la-peru/. Ingredienserna skiljer sig lite och smaken blir således olik, men man serverar rätten på samma sätt , på en botten av sallad, skivad kokt potatis , med kokt ägg och svarta oliver. Har du inte provat än så gör det.

ocopa till vänster och papas a a la huancaína till höger.

För att göra ocopa behöver du

  • fetaost
  • kex, soda eller vattenkex eller saltiner
  • evaporerad osötad mjölk,
  • ají amarillo
  • lök
  • en klyfta vitlök
  • huacatay
  • olja
  • salt
  • jordnötter, rostade

Till servering behöver du sedan kokta potatis, kokta ägg och svarta oliver. Potatisen och äggen behöver inte vara varma utan jag föredrar ljumna så det är bra att redan i början sätta på dem och koka dem färdigt. Jag kokar dem alltid med skalet på och skalar sedan den kokta potatisen , detta för att den inte går sönder då. Använd en fast potatis, som går bra att skära i skivor utan att den går sönder. I dessa midsommartider kan man även använda färskpotatis.

Gör så här: Ta ur kärnorna ur chilin o skär löken i bitar och mjuka upp dessa i en stekpanna med lite olja. De ska inte ta färg , bara mjukna. Detta gör du för att smaken ska bli lite mjukare. Du kan hoppa över detta steg men då får du en ettrigare smak av rå lök och chili. Ta fram din mixer och lägg i smulad fetaost 200 gr , 5 kex , jordnötter ca 1 dl och chilin och löken när de har kallnat en aning. I med en klyfta vitlök och nån msk olja. Rikligt med Huacatay ca 1,5 dl , (obs ta inte stjälken för den är hård och träig, ) och blasten på löken om du använder färsk lök får också åka ner. Mixa och häll under tiden ner evaporerad osötad mjölk till en lagom krämig konsistens. , ca en halv burk. Kör tills såsen är slät och homogen.

Smaka av med eventuellt mer salt. Både jordnötter och fetaost kan vara salt så det kan tänkas att du inte behöver tillsätta salt. Krämen / såsen kommer att tjockna något efter en stund så ta det i beräkningen . Du vill att den ska vara krämig och fastna på potatisen , men gör den inte för krämig direkt eftersom den tjocknar. Låt den stå till sig en stund innan servering

Mixa ocopan slät och krämig och låt den sedan vila en stund för att den ska tjockna ytterligare.

Nu är det bara till att lägga upp. Skala och skiva den kokta potatisen i cm tjocka skivor . Lägg ett salladsblad eller två i botten på tallriken och lägg upp två till tre potatisar per tallrik beroende på om du vill ha till förrätt eller till lunch. Häll därefter rikligt med ocopa över potatisen och dekorera sedan med svarta oliver och ett ägg. Ska du ha den till lunch föreslår jag ett helt ägg per portion annars bara ett halv eller två klyftor.

Såsen är väldigt god att ha till grillat, som i länken ovan där vi grillade oxhjärta, men även till annat grillat kött. Styrkan i såsen reglerar man enkelt genom att ta så mycket chili man själv är bekväm med. Det är gott med lite styrka men det ska heller inte vara så att man inte kan äta stora mängder av den .

Ocopa ,tillbehör till grillat eller lättare vegetarisk lunch eller som enkel förrätt… valet är ditt.

Tänk av nästan ingenting blev det en underbar tallrik ocopa arequipeña.

En sak till innan jag lämnar er för idag. En liten present från mig till er alla. En rabattkod att använda på Bodystore.com Visste du att de har så mycket mer än bara hälsokost . Där kan du till exempel finna bananmjöl eller cassavamjöl som jag har använt i flera av mina recept. Kika in och se om du hittar nåt intressant och passa på att använda rabattkoden som ger dig 20% rabatt på ett köp! Går ej att kombinera med andra rabattkoder. Gäller ej redan nedsatta produkter, Concept 2 & presentkort. Koden du uppger i kassan är : Midsommar21 och är giltig 2021-06-27 – 2021-06-30, så skynda skynda !

Coliflor saltado, eller sauterad blomkål á la Peru

Jag älskar verkligen mat, all mat. Men jag mår faktiskt bra av vegetarisk mat. Det är lättare för kroppen att bryta ner och man känner sig inte så tung. Idag tänkte jag bjuda på en peruansk rätt som ursprungligen görs på oxkött men som jag har bytt ut köttet mot blomkål. Den ursprungliga rätten heter lomo saltado och serveras med ris och friterad potatis. Det tänker jag inte ändra på utan det enda jag byter ut är faktiskt köttet och ersätter det med blomkål och sen serverar jag rätten med ett stekt ägg för proteinets skull och krämighet från äggulan. Så jag gör en vegetarisk variant av lomo saltado.

coliflor saltado

Det du behöver förutom stapelvaror är :

  • blomkål
  • rödlök
  • tomat
  • paprikapuré eller ají panca
  • vitlök
  • chili, gärna aji amarillo
  • koriander
  • ägg
  • potatis
  • ris
  • Kryddor, spiskummin, vinäger, salt , svartpeppar.

Vi börjar med att sätta på riset. I Peru fräser man alltid riset i lite olja tillsammans med vitlök , salt och kanske lite ajinomoto och låter det stormkoka ett par minuter sedan sänker man värmen till minimum och låter det stå i en kvart.

Skala potatis och skär dem som pommes. torka av dem och låt dem fritera i olja tills de blir färdiga.

Ta bort roten från blomkålen och dela den i buketter. Är buketterna stora så dela dem . Släng ner dem i en varm stekpanna med olja och lite vitlök och låt dem ta lite färg. Krydda redan nu med spiskummin , salt och rikligt med peppar och lägg i en klick ají panca eller paprikapuré och låt det fräsa en liten stundmeddan du delar löken i plymer och kyftar tomaterna i smala klyftor.

Nu är det dags att hälla i en skvätt vinäger i stekpannan tillsammans med löken , chilin, tomaterna och lite vatten . De innersta blasten från blomkålen kan också åka med ner i pannan. Låt nu detta gotta till sig i några minuter. Blomkålen ska inte bli för mjuk! Den ska ha kvar tuggmotstånd så passa ordentligt. Rektifiera smakerna med salt och peppar.

Nu börjar vi närma oss slutet. Späd eventuellt med lite mer vatten så att du får en skysås. Ta lite hackad koriander och strö på ( eller persilja) vid servering . Stek ett ägg , sunny side up, och lägg upp på tallriken : ris, friterad potatis och sauterad blomkål och på toppen ett stekt ägg. Strö lite grönt över och njut!

coliflor saltado , sauterad blomkål á la Peru

Jag lovar dig , du kommer inte att sakna köttet! Våga prova , du vet vad vi heter här på sidan …. Smaka och se….!

%d bloggare gillar detta: