Från Chachapoyas till Tarapoto

Min senaste uppdatering var från Chachapoyas och därifrån åkte vi till Moyobamba för att bada i de varma källorna men också för att träffa vänner och bekanta . Från Chachapoyas till Moyobamba är det ca fyra fem timmars resa i bil utmed serpentinvägar . Uppför bergen och nedför bergen, kringelikrokar hit och dit . Vackra vyer och hemska stup om man tittar ner. Det gäller att konsentrera sig på vägen om man inte vill bli åksjuk .

Chachapoyas ligger en bra bit upp i bergen , över 2000 meter och vi ska nu åka neråt . Det märks i vegetationen . Och i värmen . Ju längre ner vi kommer desto med djungelvegetation. Och desto varmare . Tarapoto ligger till och med under havsnivå med flera hundra meter .

I Moyobamba tog regnet emot oss med bravur . Där finns det inga taxibilar bara mototaxi dvs trehjuliga motorcyklar med tak och baksäte . Det är inte det smartaste sättet att åka i regn på men vad gör man … vi skulle ju fram till hotellet !

Vi hamnade på ett riktigt mysigt hotell med en fantastisk utsikt . Genomblöta! Men vad gör väl det . Det torkar .

Solnedgång i Moyobamba

Morgonen därpå tog vi oss direkt till de varma källorna . Värmen kommer från en vulkan som är nära och badet sägs ha läkande egenskaper . Jag känner mig nu som en helt annan människa , blink, blink . Skämt åsido … det var väldig skönt 43 gradigt vatten . Inte mycket svaveldoft , bara väldigt svagt .

Varma källor i Moyobamba

Nåt som verkligen imponerar på mig är hur kreativa de är med att återanvända saker . Ta tex bildäck … de kan bli allt ifrån lekredskap till blomsterarrangemang till sandaler . Petflaskor är en annan sak man tydligen kan återanvända och till och med bygga växthus av . Kapsylerna blir mönster i golvet .

Efter badet tog vi en tur till en stad som heter Rioja . Där träffade vi släkt och vänner och jag tog mig en extra tur till en stad som heter segunda Jerusalem alltså andra Jerusalem. Där mötte jag vänner jag inte sett på 15 år . De tog med mig på en sightseeing och titta på en plats där floden som flyter genom samhället bryter fram ur berget . Ett riktigt magiskt vackert ställe. Där har man gjort en vattenpark men behållt allt det naturliga .

Kvällen avslutades med middag tillsammans allihop , och jag kom därifrån med en säck med bananplantor och sachaculantro

Sacha betyder skog på quechua och sachaculantro är då alltså skogskoriander . Väldigt aromatisk ört påminner mycket om koriander i smak men kanske lite starkare . Växer lite här och där som ogräs . Hemma har jag försökt odla men inte lyckats så bra . Där kallas den för mexikansk koriander.

Dagarna går fort här i Peru och dagen därpå skulle vi åka vidare till Tarapoto men innan dess tog vi ett sista morgondopp i de varma källorna . Sen började den två timmar långa bilfärden till Tarapoto. Värmen som slår emot dig i Tarapoto är helt obeskrivlig . Du behöver inte göra något för att bli helt genomblöt av svett och kläderna klibbar ihop. Här är mitt paradis .

Inte för att jag älskar värmen det gör jag inte men det är så otroligt vackert och fullt av liv och ett helt annat liv än hemma i Sverige. Här ska mina bananplantor få sitt hem .

På morgonen efter vi kom tog vi mototaxin, inte heller här finns det så mycket bilar … det är alldeles för varmt … lånade lite verktyg av en vän och begav oss ut till vår tomt och planterade bananerna och sachaculantro och en ananas .

Värmen är olidlig och det gör inte saken bättre av att magen inte är i form och att vi glömde köpa extra vattenflaskor . Men tillslut var vi färdig och började gå för att möta mototaxin. Om vi säger så här att jag kände mig kokt !

Ja .. som ni vet så är det inte alltid som man får som man vill … jag hade velat åka även till Yurimaguas men var tvungen till att stanna hemma. Man beger sig inte ut på en bilfärd i djungeln i flera timmar med dålig mage . Men jag har det skönt här på hotellet . Fantastiskt även detta …

Det här är som att vara i nån av bilderna man ser från Pinterest på drömställen . Givetvis har även denna del av resan innehållit god mat . Här har ni ett lite urval …

Det här blev ett långt inlägg som jag hoppas ni orkar läsa … annars ses vi snart igen . Hasta la vista

Våren är här

Det är nåt som händer när våren kommer . Man längtar efter nyskördat. Det brukar klia i mina fingrar och jag planterar och planterar och groddar och växthuset jag fick för två år sedan är redan alldeles för litet .

Igår planterade jag ut mina tomatplantor som har stått i vartenda fönster här hemma och trängts ett par månader . Stora fina plantor som faktiskt redan har börjat blomma , i alla fall den tidiga sorten , Chou. Det är en sort jag inte har odlat innan men den ska vara väldigt tidig och jag tänkte att det var bra att sprida ut säsongen lite .

Eftersom de redan blommade inomhus var jag där med en liten pensel och hjälpte till i pollineringen och tro det eller ej men när jag planterade ut dem så hade det faktiskt redan blivit små tomater . Gröna men dock små tomater . Chou är en mindre tomat av typen större körsbärstomat, alltså inte en fullstor tomat .

Chou tomat

Eftersom jag ville förlänga säsongen så valde jag dessutom en tomat som är sen … som är en sorts plommontomat och med en annorlunda form . Den ser mer ut som en spetspaprika än som en tomat, den heter Ukrainsk sabel. Den här är ingen du driver upp snabbt utan den behöver tid så därav att jag sådde mina plantor tidigt .

Lite andra sorter har jag också, plommontomat, oxhjärta, och en mörk tomat som jag inte vet namnet på men som är verkligen god och smakrik . Den har jag haft i flera år och tar egna frön från årets skörd för att fortsätta ha den . Som ni förstår är det trångt i växthuset , men i år får nog en del plantor husera på friland också . Och några plantor kanske till och med hittar andra hem .

Mörk tomat

Men jag odlar ju inte bara tomater … sallad lök , rädisor, dill, persilja, jordärtskocka, koriander, selleri, och libbsticka och inte att förglömma gurka och pumpa. Pallkragarna jag odlar i fick utökas i år och jag har även dragit ner på vad jag odlar … platsbristen är påtaglig . Men det är kul och rogivande och så fantastiskt roligt att kunna använda trädgården som skafferi .

Sallad på gång
Libbsticka

Som ni säkert har sett förädlar jag en del . Dvs jag lägger in och tar till vara på min skörd och förlänger livslängden . Många av recepten här på bloggen är förädlingsrecept. Det gör att man kan njuta av det man odlar året runt . Det är dessutom väldigt bra gåbortpresenter. Vem blir inte glad av att få en hemgjord sylt eller gurkburk?

Rabarber

Nu ser jag återigen fram emot en ny odlingssäsong . Redan nu kan jag plocka ramslök i rabatten , snart blir det en rabarberpaj och om några veckor kan jag börja plocka sallad . Då är det fest !

Ramslök

Humitas verdes, med salsa criolla

Humitas verdes och salsa criolla

När längtan efter Peru blir för stark brukar jag laga någon Peruansk mat. Det hjälper lite och man får åtminstone känna smaken av Peru. Ibland kan det ju vara lite svårt att hitta vissa ingredienser men en del har jag odlat fram här hemma i Sverige som till exempel huacatay och ají amarillo och ají charapo. Det här året har jag dessutom satt plantor av ají panca så jag hoppas på skörd lite senare. Några andra sorter som väntar i växthuset är caigua och olluco.

I Peru används en vit majs, som inte är så söt som vår gula majs men i brist på den vita majsen som jag även den försökt att odla här , så tager man vad man haver, som Kajsa Varg sa. Till humitas som är majsknyten gjorda på färsk majs, så behöver man färska majskolvar, och eftersom jag inte kan hitta vita tar jag gula . Det fungerar inte med fryst eller burkmajs utan de behöver vara färska okokta och helst med sin blast kvar. Blasten eller majsbladen runt kolven kommer man att använda till själva paketet/ knytet.

Jag använde följande ingredienser:

  • 4 majskolvar med blasten kvar
  • ají amarillopasta eller färsk mixad ají amarillo
  • olja
  • en knippe koriander
  • en lök
  • ca en dl kondenserad osötad mjölk
  • salt
  • peppar
  • spiskummin

till salsa criolla

  • rödlök 2-3 st beroende på storlek
  • citronsaft/ limesaft
  • ají charapo eller annan chili för hetta
  • koriander
  • salt

Börja med att finhacka eller riv den löken du ska ha till humitas. Finhacka även koriandern och ställ åt sidan. Ta nu och försiktigt ta bort blasten från majskolvarna utan att göra sönder blasten och lägg dessa i en bunke. Rensa majskolvarna från trådar och se till att de är fina och rena.

Ta nu rivjärnet med den grova sidan och riv majskornen från majskolvarna så att du bara får kolven kvar. Under tiden du river majsen låter du löken och ají amarillopastan fräsa i en stekpanna i lite olja tills den blir mjuk. , den ska inte brynas bara mjukna.

När alla kolvarna är färdiga rör ner löken i majsen och ca en dl kondenserad osötat mjölk. Observera att mjölken ska vara osötad! Den finns att köpa i konservburk i välsorterade mataffärer ofta i den utländska hyllan. Blanda allt och tillsätt sedan finhackad koriander ca 1,5 dl, krydda med salt , svartpeppar och lite spiskummin. Smaka av smeten. Smeten ska inte vara för lös men inte heller torr. Ta därför och tillsätt mjölken lite i taget eftersom det beror på hur mycket vätska majsen i sig innehöll.

majsblast som ska användas till att göra humitas

Nu är smeten färdig och vi kan ställa den åt sidan en stund medan vi preparerar blasten. Välj ut de största bladen och och du behöver kan du lägga ihop två så att du formar ett större. Av de blad som är smala eller skadade kan du göra smala remsor som du knyter ihop i toppen som vi ska använda till att stänga knytet med.

Ta nu ett blad och lägg en lagom stor klick smet i bladet och stäng ihop knytet som ett paket. Det är viktigt att vika in kanterna så att smeten håller sig inne i paketet och så att inget vatten kan komma in . Ta sedan snöret som du tillverkat av blast och försegla knytet som om du slog in ett paket.

Vik in kanterna och vik sedan ihop till ett paket och knyt snöret runt om paketet.

När all smet är slut och du har gjort knyten av alla, så lägger du dem i en kastrull , slår på vatten så att det knappt når upp till ovankanten av humitas och sätter på ett lock och låter dem sjuda i ca 30 minuter. De kommer att tillagas av ångan och värmen .

Låt dina humitas verdes sjuda i ca 30 minuter under lock

Nu är det dags att preparera salsa criolla. Salsa criolla är ett tillbehör som serveras till väldigt många rätter i Peru. Det är lite som en pikant löksallad. Löken i Peru är lite mindre sting i än här hemma. Men det kan vi avhjälpa med att ”tvätta den ”.

Skala och skär två till tre rödlökar tunnt gärna på mandolin. Om du nu önskar ta bort lite av det stingiga i löken saltar du rikligt på den och kramar in saltet i löken och lägger den i en sil. Du bör känna att löksaften släpper och löken mjuknar något. Skölj nu av den i iskallt vatten och låt rinna av. Pressa under tiden citron eller lime så mycket som behövs för att nästan täcka löken . Lägg den avrunna löken i en skål och häll över citron/limesaft och salta. Var inte för snål med saltet. Eftersom den är mycket citron i behöver det kompenseras med salt. Hacka ner den chili du valt att använda och använd så mycket som du är bekväm med, med eller utan kärnor beroende på hur mycket hetta du önskar. . Till sist rör du ner hackad koriander.

När dina humitas har kokt färdigt lyfter du upp dem ur vattnet och lägger dem att svalna något innan du försöker att öppna knytena De behöver svalna och sätta sig lite innan man kan ta bort förpackningen. De kan ätas rumstempererade, men är även goda kalla. Servera dem som en enklare förrätt, eller frossa i dem som en vegetarisk rätt, eller servera dem tillsammans med något annat, så som ris , friterad yuca och en stekt köttbit eller kyckling .

Om du är som jag kommer du att älska Humitas verdes, med en syrlig och het salsa criolla.

Mesir wat , linsgryta från Eritrea

Veckans sista land i den första av två internationella veckor är Eritrea . Eritrea ligger i Afrika och gränsar till Etiopien och delar mycket av matkultur med grannlandet , bland annat injera. Injera är en syrad pannkaka av teff som är en mjölsort från Afrika . Till injera äter man olika grytor och röror och man äter med fingrarna . Man använder injerabrödet att plocka upp maten med höger handen och formar ett litet paket som man stoppar i munnen . Ofta serveras flera olika röror till injeran och dagens maträtt är en vegetarisk linsgryta som passar bra till injera.

Förra året under de internationella veckorna serverade jag faktiskt injera men det föll inte barnen i smaken så i år tänker jag servera en eritreansk linsgryta Mesir wat med couscous istället .

Mesir wat med couscous

Du behöver: lök, morötter, vitlök, röda linser, krossade tomater , ingefära, berberekrydda, olja, vatten, salt och en gnutta socker.

Hacka en stor lök och ett par klyftor vitlök och låt löken svettas i en gryta tillsammans med olja. Låt den bli mjuk och genomskinlig och gärna börja byta färg mot det bruna hållet . Det tar minst fem minuter ….rör om under tiden .

Hacka eller riv ett par tre morötter beroende på storlek ,( lika mycket som löken) och låt dessa gå ner i löken i grytan och fortsätt fräsa . Nu tillsätter du berberekrydda . Berberekrydda är en kryddblandning och du kan enkelt blanda den själv om du inte hittar den i affären . Den innehåller bland annat kanel , paprika, chili, fänkålsfrö, ingefära , kardemumma och koriander. Berberekrydda är ganska het men var inte snål med kryddan , maträtten ska vara kryddstark och smaka mycket . Minst ett par matskedar berberekrydda, mer om du vill ha den hetare .

När kryddan har åkt ner i grytan så är det dags för de röda linserna . Tre dl torra linser fräser du runt i lökig morotsblandningen . Sedan tillsätter du 6 dl vatten och en paket med krossade tomater . Låt linserna koka tills de kokat sönder och grytan är en röra snarare än en gryta . Späd ev med ner vatten om det behövs . Smaka av med salt och en msk socker .

Jag valde att servera med couscous men har du möjlighet att hitta injera , som man kan hitta färdig i vissa utländska affärer så skulle jag rekommendera att prova . Att göra egen injera tar flera dagar eftersom den ska syras och jäsa och är inget man kommer på samma dag .

Rosta lite sesamfrö och sprinkla på linsröran , servera med ett kokt ägg och grönsaker du gillar . En klick svalkande yoghurt är gott till . En smakrik och god vegetarisk rätt som är bra för klimatet och magen .

Locro med pumpa

I den här månadens Ica buffé hade man flera recept från mitt älskade Peru . Även om det var en peruan som reportaget handlade om så är de recepten försvenskade och inte så som de görs i Peru . Det är väl alltid bra att söka kan komma så nära som möjligt på svenska råvaror men ibland vill man verkligen att det ska vara autentiskt .

Peru är väl inte känt för sina vegetariska rätter men den här rätten , locro, är faktiskt vegetarisk . Enkel att göra med billiga ingredienser och med mycket smak . Till 4 port behöver du :

Locro med pumpa
  • 1 röd lök
  • 1tomat
  • 2 vitlöksklyftor
  • 1 aji Amarillo ( alt en orange paprika och en röd chili efter smak )
  • Spiskummin , salt, svartpeppar
  • Grönsaksbuljong
  • Vit majs ( fungerar även med gula majskorn )
  • 3-4 potatisar
  • 300gram pumpa
  • 1 dl ärtor
  • 1dl sojabönor
  • 1/2dl evaporerad mjölk
  • Koriander färsk
  • Om så önskas kan man lägga i fetaostkuber eller paneerkuber

Hacka lök chili och tomat . Börja med att i lite olja steka lök, vitlök, tomat och chili tillsammans med spiskummin och salt och peppar tills det blir genomskinligt . Slå på buljong och låt koka upp .

Tärna potatis och pumpa grovt och lägg i grytan tillsammans med kokt vit majs . Låt koka tills pumpan och potatisen mjuknar . När potatisen kokar en stund tillsätter du frysta ärtor och frysta soyabönor. Låt koka några minuter till . Slå i en halv dl evaporerad mjölk och smaka av . Om du vill kan du nu vända ner tärnad feta eller paneerost och sedan toppar du med lite färsk koriander .

Servera med ris som är kokt med vitlök. Först fräser man vitlök och olja och ris i kastrullen . Tillsätt salt och vatten . Koka utan lock i några min på hög värme . Lägg sedan på lock och sänk värmen till minimum . Vänta 15 min .

En vegetarisk rätt för en billig peng . Bra mat för en dag mitt i veckan . Och självklart med smak av Peru. Passa på att göra den här rätten nu när pumpan är i säsong .

Potatis och squashsoppa med thaitwist

För flera år sedan komponerade jag ett recept . Då liksom nu har jag överflöd av squash . Häromdagen gjorde jag det igen och tänkte att jag nu skulle dela med mig av det här . När receptet kom till hade jag ännu inte startat Smaka och Se, så då la jag ut receptet på en annan sajt . Därav kommer jag att länka till det ursprungliga receptet i detta inlägget .

Odlar man squash brukar man få ganska mycket skörd . Ibland lite för mycket . Visste du att du kan frysa squash? Skär den i slantar och lägg dem på ett bakplåtspapper på en bricka . Du kan lägga flera lager . Ställ in i frysen och låt de frysa till . Plocka ut och lägg dem i en påse när de är genomfrusna . Nu är det bara plocka ut när du behöver .

Potatissoppa har vi väl alla ätit , men bara genom att byta ut en del ingredienser kan man få den till att smaka helt annorlunda . Istället för bara purjo så tar du purjo och vitlök, sen istället för persilja byter du ut den emot koriander. Mjölken byts mot kokosmjölk. Lite topping gör soppan till det där lilla extra . Knaperstekt pepparsalami i strimlor och rostade pumpakärnor sätter pricken över i. Receptet på soppan hittar du här

För att rosta pumpakärnorna och få de så där perfekta , gör så här: lägg kärnorna i en stekpanna , slå på en halv-1 dl vatten , 1 skvätt olja och salt eller salladskrydda. Låt nu vatten koka in och när pannan börjar bli torr börjar du röra i kärnorna tills de har blivit rostade och puffat upp sig och fått färg . De är färdiga när de liksom hoppar i stekpannan . Nu kan man nästan äta dem som godis .

Servera soppan tillsammans med en macka , lite grönsaker och toppingen . En smal måltid , enkel att göra vegetarisk( ta bort salamin och ev parmesan) då blir den även mjölkfri så till vida man kontollerar innehållet i buljongen .

Inspirerat fredagsmys

Efter en bra stunds ide´torka och tidsbrist kom nu äntligen lite matinspiration igen. Till fredagsmys idag fick jag lite feeling och hade lust att göra kammusslor. Jag hade en påse i frysen och plockade ut dem . Påsen lät mig inte se innehållet utan min förvåning var stor när jag hällde ut så mycket jag skulle ha och de var pyttesmå. Mycket mindre än vad man brukar se. Men, men, smaken finns ju där ändå så jag började fundera hur jag skulle tillaga dem.

Jag ville steka dem i smör och vitlök tillsammans med en kvist timjan och sedan strö över persilja, men samtidigt ville jag ha nåt fräscht och syrligt. Jag bestämde mig för att dela upp dem. En del blev en cevicheliknande anrättning som jag tänker servera i en avokado tillsammans med picklad rödlök.

Den andra delen steker jag och serverar med kålrotsbakelser och friterad matbanan. Kålrotsbakelserna är återvinning. Häromdagen hade jag gjort rotmos och det fanns lite över. Detta tog jag och blandade med mascarponeost som stod i kylskåpet och ett ägg. Lite extra kryddor som, salt, svartpeppar och timjan åkte också i. Sedan smorde jag vanliga bullformar med olivolja ställde dem i en muffinsform och lade i smeten. Ovanpå toppade jag med lite mer timjan och lite pankoströbröd och en klick med smör. Dessa kommer att gå in i ugnen i 225 grader i ca 15-20 minuter. Tills de är gyllengula och pankobrödet är frasigt. Innan servering ta ut dem ur formarna och dra ett varv med saltkvarnen.

Min cevicheliknande anrättning av kammusslorna gjorde jag så här. Jag vägrar att kalla den ceviche för den är inte gjord efter alla konstens regler på hur man ska göra ceviche utan den är bara inspirerad av ceviche . Ceviche är som bekant Perus kanske mest kända maträtt nästan som deras nationalrätt. Dela kammusslorna, och pressa över citronsaft. hacka lite blekselleri och blanda i. Jag använde mig av en färdig crema de ají amarillo, som jag hade i kylskåpet , men det går bra med vanlig chili också eller sambal oelek. Min chili är gul till färgen som ni ser på fotot. Finhacka en halv cm färsk ingefära och strö över lite hackad koriander, blanda allt och salta och låt stå en halvtimme.

Servera med citronpicklad rödlök i avokadohalvor. Min lök var redan färdig i kylskåpet så här blev det återvinning igen. Det gäller att vara matsmart och utgå från vad som finns i kylskåpet när du lagar mat , just för att ta till vara alla dina matrester och bli klimatsmart.

Kammusslor på cevicheliknande vis

Jag tänker att för att detta ska bli gott behövs något med lite krisp. Man måste tänka på vilka konsistenser man har i en maträtt. Om allt är mjukt och lättuggat blir inte din smakupplevelse tillräcklig. Tillför lite crisp eller någon annan konsistens så lyfter hela anrättningen. Min man han älskar matbanan och kan helt enkelt inte leva utan dem….han är ju uppväxt med dem så det kanske är förståeligt. När jag ville göra nåt krispigt föll mitt val på just matbanan den här dagen. Min matbanan tog jag och skivade på mandolinen och dessa friteras sedan i olja till de blir knapriga som chips. Strö över salt .

Ja, nu har ni fått alla komponenter till mitt fredagsmys. Så här blev det och riktigt smarrigt tyckte vi . Rester behöver inte vara tråkiga. Man kan faktiskt ha restfest bara man har lite fantasi och inspiration.

Avokado med kammusslor och picklad rödlök
Vitlöksfrästa kammusslor med kålrotsbakelse och matbananschips

Majsbollar

Tänker du fixa nåt mingel till glöggen eller kanske till nyår? Då har jag det perfekta lilla tilltugget, nämligen majsbollar. Det här receptet kom till av en slump , när det fanns lite rester hemma i kylen. och egentligen finns det inget rätt eller fel i vad man lägger i förutom att det behöver vara majs.

Jag har använt mig av torkad skalad majs. Den kan man hitta i butiker med utländska livsmedel. Det finns både vit och gul. Den måste kokas först och gärna ligga i blöt innan den kokas. Man kan ha den i soppor eller grytor , eller äta som den är kokt. Konsistensen blir lite annorlunda än vanlig färsk eller konserverad majs .

Häromdagen hade jag kokat sådan majs och den stod i kylskåpet och drällde. Jag tog ett par dl av den och la den i mixern tillsammans med lite salladslök, 1 msk majsstärkelse , 1 ägg och lite koriander. Mixade till en smet och tillsatte en dl kött som också låg i kylen. Just detta var kokt rimmat fläskkött men du kan ta vilket färdigt kött som helst. Obs använd inte rått kött. Forma sedan små bollar med två skedar och fritera dem i het olja. De är färdiga när de är gyllengula runt om. Ta upp dem med hålslev och lägg dem att rinna av på hushållspapper. Vips har du ett supersmarrigt tilltugg.

Att göra dem från mina rester tog knappt 15 min. Man kan göra dem med fryst majs också men då behöver man nog använda lite mer majsstärkelse för att de ska hålla ihop. Samt att konsistensen blir lite annorlunda , men lika goda. Vill man kan man även tillsätta lite chili i smeten för att få till det där stinget. Eller servera med en dippsås med sting i.

Leche de tigre , bara för de modiga

Leche de tigre , eller tigermjölk som det skulle bli om du översatte ordagrant är marinaden du får när du gör ceviche. Ceviche är den kanske mest kända maträtten från mitt älskade Peru, det är väl det närmaste du kan komma till nationalrätt. Ceviche , för er som inte vet vad det är , är citrongravad fisk och skaldjur. Det äts tillsammans med camote eller sötpotatis, choclo, dvs en speciell sort vit majs med jättestora korn, sallad eller sjögräs och alger, och gärna lite rostad majs. I Peru finns det restauranger som specialiserar sig på att bara göra ceviche. Det finns hur många olika sorter som helst och varje peruan har nog sin egen favorit.

Leche de tigre som är citronsaften som fisken gravas i , säljs även separat, som en aptitretare eller coctail/shot. Den smakar mycket så jag rekommenderar den bara till de modiga. Het , salt, syrlig, och med smak av hav och komplexa smaker , ger den dig en kick när du dricker den. Det är dock inget för den vekmagade . Hettan från både chili och ingefära och vitlök, river tillsammans med citron/limesmaken i halsen hela vägen ner till magen. Den dödar nog både en och två bakterier på väg ner så en leche de tigre kan nog vara på sin plats om man vill hålla tillbaka förkylningen.

Idag tog längtan efter Peru överhanden, kanske för att jag vet att jag snart kommer åka tillbaka dit , faktiskt redan till sommaren. När längtan blir för stark brukar jag laga peruansk mat, det hjälper faktiskt lite . Idag blev det en ceviche mixto. Jag använde mig av sej, och skaldjursmix, bestående av calamares, bläckfisk och crabfish. Fisken/skaldjuren jag använder har varit frysta eftersom det dödar eventuella parasiter i fisken.

Jag börjar med att pressa citroner/lime. I vissa recept står det lime, i andra citron. Saken är den att citronerna i Peru är lite av ett mellanting mellan citron och lime. De är inte lika syrliga som våra citroner här, så ett exakt alternativ finns inte. Använd gärna en blandning av lime och citron om du kan. Det går bra med vilken som. Du behöver beräkna citronsaften utefter hur mycket fisk du ska använda. Saften ska täcka fisken.

Häll den nypressade citronsaften i mixern. Det är viktigt att använda sig av färsk citronsaft, inte den på flaska! Skala en bit ingefära och dela och lägg i tillsammans med en klyfta vitlök, en chili, med bra smak, det ska var styrka i den. Lägg även i en stjälk blekselleri och lite fisk, ett par msk bara. Salta. Kör tills allt är en marinad.

Skär fisken i kuber eller strimlor , jag föredrar strimlor och lägg i den i en glasskål, salta även fisken. Slå på citronmarinaden och rör om. Låt stå och under tiden hackar du ytterligare en till två stjälkar blekselleri, och skär minst två rödlökar i plymer, väldigt tunnt. Använd gärna mandolin.

Till fisken tillsätter du nu hackad koriander, minst en kruka och vänd även ner den hackade bleksellerin. Rödlöken i plymer lägger du i ett durkslag och saltar rikligt på den samtidigt som du kramar den . Då känner du att den släpper ifrån sig sin saft och sedan sköljer du av den under rinnande kallt vatten och låter den rinna av. Detta gör du för att ta bort den stickande löksmaken. Jag föredrar att ha kvar crunchet i löken så därför blandar jag inte ner den i cevichen utan lägger på den precis innan servering.

Efter ca en halv timme i marinaden tycker jag att fisken är färdig. Vissa låter den inte ligga länge alls, utan den serveras direkt efter att du blandar , men jag vill att den ska få bli lite fast. Du ser på fisken när den börjar vitna, då är det dags att servera och äta dagens dos av c-vitamin och omega-tre. Och jag , jag drömmer mig bort till varmare breddgrader och mitt eget lilla paradis på jorden , nämligen Peru.

Provecho!

Asiatisk udonnudelsoppa med räkor

udonnudelsoppa med räkor

Soppa är snabbmat. Asiatisk soppa är ännu snabbare. Ibland vill man bara att det ska göra sig själv och gå supersnabbt. Då är nudelsoppa ett utmärkt val av meny. Härom dagen var jag och handlade i en asiatisk affär och sprang på ett paket med udonnudlar. Det är tjocka nudlar från japan som är gjorda av vete. Äkta udonnudlar görs för hand och skärs för hand och det är ett riktigt hantverk som kan ta många år att lära sig. Det här var nog inte äkta vara men , roligt att prova. Udonnudlar är tjocka vita och inte så långa.

udonnudlar

De ser nästan ut som maskar. De kommer i en vakuumpackad påse och kan användas antingen i soppa eller wokade. Idag blev det en soppa . Wokade får vi prova en annan dag .

I en kastrull lade jag en halv msk fisksås, lite wakame (torkat sjögräs) , lite chili, en salladslök i bitar eller purjo och några strimlor rödlök och en skiva ingefära. Sedan slog jag på en god fiskbuljong med koriander i och lät det koka upp och koka i någon minut . Ner med nudlarna och lät de koka i två minuter och slängde sedan ner 6 st frysta stora kinesiska räkor. Lät alltsammans koka en minut till och smakade av. Sen var soppan färdig. Mindre än tio minuter allt som allt. Kan det bli snabbare och enklare.

räkor

Till servering , en stor skål och en kvist med koriander på toppen , några ätpinnar och en sked , sen är det bara till att börja sörpla soppa och nudlar. Gott, hett, och lite spicy, Det här blev en riktig favorit !

%d bloggare gillar detta: