Kanske har du ätit Tapiocapudding nån gång . En del asiatiska restauranger kan servera dessa som efterrätt i små koppar . De kan variera i smak men grunden är densamma . I Asien görs den med cocosmjölk men du kan göra den med vanlig mjölk också. Dock föredrar jag den subtila cocossmaken man får av cocosmjölken .
Tapiocapudding görs av tapiocapärlor. Du hittar dem i välsorterade asiatiska affärer. De finns oftast i flera färger . Det är samma sak som sagogryn som var populärt här förr i tiden . Då gjorde man sagosoppa, fråga gärna din mamma eller nån du känner som var ung på 50-60talet om de tyckte om sagosoppa. Tapiocapärlor kan även användas till bubbeltea, som är ett sött tea som är populärt på sociala medier . Men idag blev det efterrätt av pärlorna .
Jag tog en burk cocosmjölk och hällde i en kastrull . Igår tog jag en och en halv dl tapiocapärlor och lade i blöt över natten . Dessa silade jag av vattnet ( skölj inte) och lägg dem i cocosmjölken . Låt koka upp och låt koka tills pärlorna blir genomskinliga . Du kommer märka att det tjocknar så rör under tiden i botten . Nu smaksätter du efter eget tycke och smak . Jag använde vanilj extrakt , citronsaft av en halv citron och florsocker(du kan även använda kondenserad mjölk men tänk då på att den inte längre är mjölkfri). Hur mycket sötma du vill ha är individuellt . Jag föredrar lite mindre socker , tog därför ca 1 ,5 dl florsocker men om du vill ha den sötare tillsätter du lite till . Smaka till du är nöjd med smaken .
När pärlorna är genomskinliga och krämen tjocknat häller du upp den i portionsglas. Jag plockade fram hallon ur frysen och dekorerade min Tapiocapudding med hallon . Låt sedan svalna till åtminstone rumstemperatur. När den svalnat stelnar puddingen ytterligare lite .
En enkel och trevlig dessert . Glutenfri och mjölkfri som den är när du använder cocosmjölk och sötar med florsocker gör att den kan ätas av de allra flesta . Den går utmärkt att förbereda innan och smaksättningen går att variera i oändlighet .
Det äts tillsammans med camote eller sötpotatis, choclo, dvs en speciell sort vit majs med jättestora korn, sallad eller sjögräs och alger, och gärna lite rostad majs. I Peru finns det restauranger som specialiserar sig på att bara göra ceviche. Det finns hur många olika sorter som helst och varje peruan har nog sin egen favorit.
Den smakar mycket så jag rekommenderar den bara till de modiga. Het , salt, syrlig, och med smak av hav och komplexa smaker , ger den dig en kick när du dricker den. Det är dock inget för den vekmagade . Hettan från både chili och ingefära och vitlök, river tillsammans med citron/limesmaken i halsen hela vägen ner till magen. Den dödar nog både en och två bakterier på väg ner så en leche de tigre kan nog vara på sin plats om man vill hålla tillbaka förkylningen.
Rödlöken i plymer lägger du i ett durkslag och saltar rikligt på den samtidigt som du kramar den . Då känner du att den släpper ifrån sig sin saft och sedan sköljer du av den under rinnande kallt vatten och låter den rinna av. Detta gör du för att ta bort den stickande löksmaken. Jag föredrar att ha kvar crunchet i löken så därför blandar jag inte ner den i cevichen utan lägger på den precis innan servering.
Och jag , jag drömmer mig bort till varmare breddgrader och mitt eget lilla paradis på jorden , nämligen Peru.
En otippat god variant på kaffedrink får du om du blandar lika delar coldbrew ( dvs kallbryggt kaffe) med Coca-Cola , lägger i några isbitar , några droppar citron och en citronskiva på kanten på glaset . Är det semester så är det och då får man ju se till att pynta drinken lite extra med en guldpinne . 
Lite lyx får vi allt ha!
Det är precis så som du gör med flädersaft eller rabarbersaft också . Efter 3-4 dygn silar du bara av saften och häller upp den på flaskor .
