Är det någon som har missat att det är sommarvärme ute? Nej, jag tänkte väl det. Hela den här Kristi himmelsfärdshelgen har det varit underbart väder. Man har kunnat sitta ute och äta, ha picknick och gå till stranden. Det har faktiskt varit riktig sommar.
För mig är sommar förknippat med vissa smaker. En sån smak är rabarberkräm. Idag fick det bli nykokt rabarberkräm och egen yoghurt till kvällsmat.
Rabarberkräm är enkelt och blir dessutom färdigt på nolltid. Jag gick ut till min trädgård och hämtade två stjälkar rabarber som jag hackade ner och lade i en kastrull. Lite, lite vatten endast några msk. Och sätt sen på plattan. Rör lite tills rabarbern har kokt ihop. Tillsätt socker efter smak, jag tog 3/4 dl och lite vaniljsocker, en tsk ungefär. Ta av kastrullen från värmen. Red av med potatismjöl. Låt det ej koka igen. Servera med yoghurt eller kall mjölk och eventuellt en macka….godare kvällsmat efter en skön sommardag får du leta länge efter.
Gnocchi, eller potatispasta
Pasta gjord på potatis är en gammal tradition och finns i många länders matkulturer, bland annat i Italien och i Ungern. Ett mycket smart och gott sätt att ta till vara överbliven potatis , tycker jag. Potatisen pressas genom en potatispress, företrädesvis medan den är ljummen , men det går även om den är kall. Den blandas med äggulor och mjöl, salt och muskot tills den blir en smidig och len deg.
Degen rullas ut till långa längder ungefär i fingertjocklek och små bitar skärs av dem.
Bitarna märks sedan med en gaffel
för att få ett mönster och läggs sedan i kokande väl saltat vatten tills de flyter upp till ytan
så de tas upp med hålslev och läggs att vänta på ett fat.
Jag älskar smörstekta gnocchi,
men man kan även ha dem i soppor, till köttfärssås eller varför inte till peston. Valet är ditt.
Ta ca 700 gr kokt potatis, pressad, 2-3 äggulor, salt, muskot, och mjöl så att degen blir smidig ca 1-2 dl. Det är allt. Roligt och kul är det också och så mycket godare än vanlig torkad pasta. Gör ett försök nästa gång , du kommer inte att ångra dig.
En dag från kalv till korv
Härom dagen var jag på en mycket trevlig utflykt eller studiebesök genom mitt jobb. Vår leverantör av kött och chark , Lillegårdens kött och chark, bjöd mig och några andra kokerskor på en heldag med studiebesök , där vi fick se hela kedjan. Det vill säga från kalv och uppfödaren, via slakt och sedan till förädlingen där det tillverkades skinka, korv och andra charkvaror. En fantastisk lärorik och intressant dag.
Vi började faktiskt vårt studiebesök i ”fel” ända, men som alla vet så har ju korven två ändar och det var väl i så fall i den andra ändan vi började. Vi startade med att kolla in i deras lokaler och fick se var korven gjordes och alla deras maskiner som hjälper till att göra allt det goda de producerar. Här tex har vi en maskin som gör hamburgare.
De visade oss var korven röktes,
spånen som ger smak 
och skinnet till tex falukorv
och salami
Sedan fick vi åka ut till gården där köttet de använder föds upp.
Vi fick se kalvarna som precis hade fötts och blev presenterade för alla korna som stod på rad.
Solen sken, vitsipporna lyste vita i backarna och vakthunden Monster sprang runt våra fötter och den lilla kalven Åke kom fram och ville bli kliad på huvudet. 
När vi hade tittat färdigt på gården, sett de nya tjurarna och den gamla traktorn
och tagit farväl av Monster och Åke så var det dags att återigen sätta sig i bilen för vidare förflyttning till slakteriet i Dalsjöfors.
Tyvärr fick vi inte av hygienskäl ha med oss kamera in i slakteriet , kanske på gott och ont för vissa av er kanske inte hade uppskattat att få se sådana bilder här ändå. Tusentals djur slaktas här varje dag. Allt går smidigt och lätt. Välorganiserat och lugnt för djuren. Allt som inte är människoföda tas omhand och säljs vidare antingen till ex Tyskland, eller blir biogas. Ingenting går till spillo.
Innan vi gick in i slakteriet fick vi fylla i hälsodeklaration och sätta på oss speciella kläder ( vita engångskläder för oss , av plast) ta av oss ringar och sätta på hårnät, allt för hygienens skull. Väl inne fick vi se hela linen. Dessa människor som arbetar där förtjänar att man lyfter på hatten för dem… ett tungt och bullrigt jobb, söligt och som alla som har varit i närheten av ett slakteri vet, så finns där en speciell lukt som många finner ganska äcklig.
Bland det mäktigaste var att se dessa kylar, stora som gympasalar, fulla med gris- och nöt- kroppar hängande i spikraka led från taket. Ja… va kan man säga…många köttbullar blir det, eller mycket grillning var det nog tänkt att bli i sommar! En annan sak som imponerade var styckningslinen för griskött. Där stod de kanske 45-50 personer i två rader och skar ett moment var i varje grispart tills hela grisparten var i köttstycken. Var sak för sig. Kotlettraden för sig och läggarna låg i sin låda, skinkan och grisfötterna på var sin plats. Ja till och med svålen packades och veks ihop till paket.
Att inte välja svenskt kött när möjligheten finns är att nedvärdera dessa människors jobb. Både uppfödaren , slakteriarbetaren och förädlaren eller charkuteristen. De gör ett fantastiskt jobb allesammans för att vi ska kunna äta något av det minst modifierade köttet som finns på marknaden. Tack för att ni finns och vill och orkar fortsätta jobba så att jag kan få sätta tänderna i en riktigt god svensk biff eller korv till grillen i sommar. Och framför allt ett speciellt tack till Lillegårdens Kött och chark för en fantastisk dag som jag kommer leva länge på.
Dags att fylla på kakburken igen
Härom dagen var det dags igen… Kakburken på jobbet gapade tom. Dags att fylla på. Denna gången hittade jag ett recept av lite äldre karaktär med en ingrediens som jag nästan uteslutande förknippar med julgodis, nämligen puffat ris. Hade aldrig sett receptet tidigare , än mindre provat det men det såg intressant ut så jag satte igång.
Egentligen ett väldigt enkelt recept, bara blanda ingredienserna till en smulig deg och rulla bollar och lägg på plåt. Jag började med att låta smöret ligga framme i rumstemp en stund och bli lite mjukt. 200 gram smör ska det vara. Jag lade smöret och socker 2,5 dl, 2 tsk kanel , 4 dl vetemjöl, 1/2 tsk bikarbonat i matberedaren och körde en stund tills det var blandat. Det går också bra att lägga allt i en bunke och använda händerna till att finfördela matfettet i de torra ingredienserna. Sen tillsatte jag ett halvt uppvispat ägg. Det allra sista tillsatte jag 2 dl Vårgårdaris . Kör nu ytterst lite med matberedaren annans hackar ni sönder riset.
Lägg bakplåtspapper på en plåt och rulla ut degen till kulor ca 40 st och tryck till dem lite lätt eventuellt med en gaffel eller med handen. Sätt in dem i ugnen i 175 grader i ca 12-15 min. Kakorna flyter ut lite under gräddningstiden så lägg dem inte för tätt. En efter en kom mina kollegor och barnen och ställde sig i dörren och utropade, ” det luktar äpplepaj!”. Kanelen i kakorna fick hela arbetsplatsen att dofta underbart.
Nu är kakburken påfylld igen och det blev till och med några som inte fick plats i burken, de var man ju tvungen att smaka på direkt. Var så goda! Kanelkakor med puff.
Ibland måste det gå fort
I dagens stressade samhälle , händer det att man kommer hem och behöver ha maten på bordet inom en kort stund för annars spricker det omsorgsfullt uträknade tidsschemat. Då är det bra att ha till hands några maträtter som går snabbt och lätt att svänga ihop utan att behöva ta till färdiglagat och tumma på kvaliteten på hemmalagat. Om man är riktigt ordentlig och förutseende kan man ju preparera dagen innan någon gratäng som bara kan slängas in i ugnen medan du själv gör dig i ordning . Då slår du två flugor i en smäll. Om man av någon konstig, underlig, anledning 😉 missat att förbereda kan man laga nåt snabbt, helst nåt som hela familjen äter.
Några sådana rätter tänkte jag föreslå här. Pasta brukar gå väldigt snabbt. En pastasås kan man slänga ihop på några minuter. Ta till exempel tonfisksås. Ta en burk creme fraich, en burk tonfisk, och några msk chilisås och blanda ihop i en kastrull. smaka av med oregano, salt och peppar. Värm upp såsen , den behöver inte koka , bara bli het, och servera till nykokt pasta. Middag på under tjugo minuter, ja till och med ännu mindre om du använder dig av vattenkokaren när du kokar upp pastavattnet.
En annan snabb variant är pesto. Du kan göra pesto av egentligen vad du vill och tycker om , men oftast när man hör pesto så tänker man på basilika. Pesto innehåller ost(parmesan), pinjenötter ( kan bytas ut mot mandel, valnötter,eller varför inte solrosfrö om du inte tål nötter),olivolja, vitlök och smaksättning typ basilika. Kör allt i en mixer tills det är mycket finfördelat och smaka av med salt. Ibland behöves inte salt det beror på hur salt din ost har varit. Det tar inte många minuter att göra en pesto och du kan variera i det oändliga. Varför inte prova på broccoli, grönkål, soltorkad tomat , paprika eller nåt annat du kommer på istället för basilika. Servera på nykokt pasta. Peston håller sig dessutom någon vecka i kylskåp om du skulle göra en för stor sats. Just pesto på soltorkad tomat kallas pesto rosso, alltså röd pesto.
En riktigt snabb variant som dessutom är väldigt bra att ha när kylskåpet gapar tomt är spagetti med lök och vitlök. Hacka grovt en stor gul lök och en eller två klyftor vitlök beroende på hur mycket vitlök du gillar, fräs det i en stekpanna tillsammans med olja tills den är genomskinlig, tillsätt spiskummin, salt, svartpeppar och paprikapulver och fräs nån minut till. Ta lite av pastavattnet ca en dl och häll på lökfräset och låt koka ihop en minut. Blanda med nykokt spagetti. Servera genast.
Pasta, kan ju vara den stressades bästa vän , men också till den som vill lägga tid på sin matlagning. Att göra sin egen pasta är jättekul och det blir fantastiskt gott, men det får nog bli ett helt annan inlägg. tills dess får vi hålla till godo med alla möjliga sorters pasta från affären. Stressa lagom.
Empanadas, piroger, pasteles,kärt barn har många namn
Kärt barn har många namn…. Piroger, empanadas, pasteles, pirogi…..etc en cirkel av deg där fyllning läggs på ena sidan och den andra halvan viks över och försluts till ett halvmåneformat knyte. Stekta, ugnsbakade, friterade variationen är stor och så även när det gäller fyllningar och olika sorters degar.
Idag fick det bli ett litet experiment. Jag hade sett nåt liknande på nätet men inget exakt recept. Dagens experiment passar även de som äter glutenfritt eftersom min deg inte innehåller nåt mjöl som innehåller gluten. Min deg är gjord på matbanan och majsmjöl. Degen blir när pirogen är färdig frasig och gyllene. Jag fyllde mina empanadas med endast ost den här gången. En annan gång ska jag nog testa att lägga till lite bacon och jalapeños i fyllningen. Eller varför inte kyckling?
Jag tog en matbanan och delade den i fyra bitar som jag lade i en kastrull 
och kokade tills de var mjukare, ca 10 min. Slå av vattnet och skala bananen och mosa den med en potatisstöt medan den är varm. Tillsätt drygt en dl majsmjöl och lite vatten tills dess att du kan forma en deg som är hanterbar.
Här ser ni att det behövs ytterligare lite vatten men ta lite vatten i taget. Använd dina händer när du knådar. Salta lätt.
Om du smörjer in dina händer med olja klibbar inte degen på händerna. Ta ett bakplåtspapper och lägg framför dig. Dela degen i 6 bitar. Tag en bit och rulla till en boll och platta ut den på bakplåtspappret. Lägg på din fyllning, i mitt fall ost.
Använd nu pappret till att vika över den andra halvan av degen och förslut pirogen med fingrarna.
Stek dem gyllene i rikligt med olja. 
Ät dem genast!
Min matbanan var grön men om du använder en mogen matbanan istället kommer inte pirogen bli lika frasig men den kommer i stället att ha en mer markant smak av banan.
Samarbete
För ett par veckor sedan blev jag tillfrågad om jag ville blogga på en annan sida än min egen. Det hade jag absolut inte räknat med och min förvåning var stor. Nu är första inlägget publicerat och kan läsas på en sida som heter kitcha.se. Scrolla nästan ända ner på sidan , där står det att läsa om månadens bloggare, eller klicka direkt till den här länken om du vill läsa det inlägget jag har skrivit där. Jag hoppas att du vill läsa det jag skriver på båda sidorna.
Det ska bli kul att inleda ett samarbete med dem och vi får väl se vad som kommer ut i andra ändan av det samarbetet. Kanske kommer det något gott ut av samarbetet på den här sidan också. Så håll ögon och öron öppna….varför inte gå in och läsa det inlägget hos min samarbetspartner och kanske till och med anta min utmaning? Våga prova något nytt!
För mig är det här att skriva på någon annans sida helt nytt. Något jag aldrig har gjort innan, men som de säger …någon gång ska vara den första. 
Skördedags
Nu är det dags! Det är redan skördetid. En och en halv vecka efter sådden av mina ärtskott så är det dags att skörda. De har växt så det knakat. Man har nästan kunnat höra det. Se bara så fina de är.
Man kan äta dem som de är. På mackan, i salladen eller som en vacker garnering på tallriken för visst är de vackra. Spröda, ljusgröna, skira, smakfulla och graciösa. Det är lätt att associera till sommaren. En lätt smak av ärtor och lite krispiga. Vill man ha de extra krispiga kan man lägga dem i lite isvatten en stund innan användning.
Ett par gånger kan du klippa av ärtskotten och de kommer upp igen. Sen är det bara till att så nya. Kanske sätter jag ut några plantor när det blir varmt….om de finns kvar då.
Det spirar i köket
Våren är här och det spirar i köket. Som ni kanske har sett så sådde jag ärtskott för några dagar sedan och det gror så det knakar. Redan efter två dagar kunde man skönja groddarna där nere i den svarta myllan. Nu är de kanske en cm.
Det är inte bara ärtskotten som spirar , även inspirationen rinner till. Snart börjar grillsäsongen på riktigt och mitt utekök står bara och väntar på att jag ska börja använda det igen. Det är så fiffigt gjort av min händige bror, han har svetsat ihop två fälgar och sågat ut ett hål där man lägger in bränslet. Sedan ställer man bara kastrullen på fälgen och tänder på. Så smidigt. 
Snart är det dessutom dags att börja med min kryddträdgård. Jag har på min terrass två stora krukor där jag har alla möjliga sorters örter och kryddor och lite salladsblad , då är det bara till att gå ut och plocka. Det är för mig väldigt kreativt och lyxigt. Snyggt är det också. Vem har sagt att det måste vara
blommor!
Det är snart dags att förbereda jorden och krukorna för detta året. Vissa örter är fleråriga och de kommer upp igen andra måste man plantera om. Det roliga är att man har lite att välja på då att inspirationen och kreativiteten kan få flöda.
Japanskt för hela slanten
Härom dagen hade jag en sån där dag där det blev lite insnöat på ett och samma spår hela dagen. Den här gången snöade jag in på Japan. Jag har aldrig varit i Asien eller Japan men jag älskar sushi och har varit nyfiken en längre tid på att prova att göra min egen sushi. Sagt och gjort…Ingredienserna inhandlades och rätt tidpunkt inväntades. Under tiden passade jag på att läsa på på nätet om hur man går till väga. Det finns en uppsjö av sidor för alla intresserade om hur man gör sushi.
Dagen kom och på jobbet var det soppdag och då brukar jag baka bröd till soppan, det brukar vara väldigt uppskattat av både stora och små. Den här dagen tog jag mig an ett recept på Hokkaido, ett japansk bröd som är så fluffigt som bomull. Lite sött och det innehåller ägg, liknar därför lite mer åt vetebrödshållet, men så ljuvligt gott. Det intressanta med detta bröd är att man först gör en redning i en kastrull på spisen och det är tack vare den här redningen som brödet blir så fluffigt eftersom den binder delar av glutenet och vätskan. 
Hemkommen från jobbet satte jag sedan igång med sushin. Jag fick god hjälp av min dotter som var hemma. Riset skulle tvättas , sköljas och sedan vila en stund innan jag satte på det i riskokaren. Under tiden ska man göra en vinägerblandning som ger riset sin smak. Preparera innehållet i sushin är också smart. Det är en hel del steg att följa men , det är ju bara roligt. Om ni har tänkt att försöka själva så läs på lite innan så är det säkert inga problem.
Själva ihopsättningen och rullningen var, låt och uttrycka oss milt…kladdig, men det ska det ju vara annars håller den ju inte ihop sen. Slutresultatet ser ni här 
För att vara första gången, är jag mycket nöjd . Gott och roligt! Utseendet …helt ok, med lite förbättringsmöjligheter. Sushi kommer jag självklart att göra fler gånger hemma! Prova själv….