Vem älskar inte en god pasta ? Spagetti och köttfärssås i all ära men man kan variera sig lite . Här kommer en vegetarisk variant på köttbullar i tomatsås. Köttet är nämligen utbytt mot ost. Två sorter närmare bestämt . Ricotta och Grano Padano. Ricotta är en färskost och Grano Padano en smakrik ost som är lagrad . GP används som parmesanost .
Till den här rätten behöver du :
Tomatsås, antingen egen eller färdigköpt marinara eller arrabiata Till egen behöver du :
Gul lök, vitlök, olivolja, stjälkselleri, chili, tomatkross, , tomatpuré, salt peppar, socker,squash, salladslök och färsk basilika
Till bollarna behöver du:
Ricotta 250g
2 dl finriven Grano Padano
1 ägg
Persilja
Ströbröd
Salt och peppar
Börja med att hacka ingredienserna till din tomatsås. Gul lök, vitlök, selleri och chili och fräs dessa i lite olivolja tills de mjuknat.
Slå på tomat (burk eller färsk / frusen) och en msk tomatpuré och låt koka. Salta, peppra och en liten gnutta socker . Tänk på att såsen ska smaka mycket mer än vad du tror . Den kommer ju att späs ut sedan av pastan och då behöver den vara koncentrerad smak på. Låt koka in lite . Under tiden gör ricottabollarna .
Ta en burk ricotta och 2 dl riven Grano Padano , ett ägg och hackad persilja ca en halv dl och blanda med ströbröd tills du får en konsistens du kan hantera och göra bollar av . Hur mycket ströbröd beror på hur mycket vätska det är i ricottan . Men beräkna säkert minst en dl ströbröd . Salta , peppra och låt ströbrödet svälla lite innan du rullar bollarna .
Låt sedan de färdiga bollarna koka i tomatsåsen ca 15 min . Vänd på dem under halva tiden så att hela bollen blir tillagad .
Så långt är det enkelt och färdigt . Om man vill lyxa till det lite extra hackar du ner några basilika blad och det gröna på en salladslök och delar en 10 cm squash i halvmånar . Detta kan få gå med i tomatsåsen den sista minuten innan servering . Så nu är det dags att koka pasta.
Pastan kokar man i väl saltat vatten . Det ska smaka hav ! Gärna al dente .
Precis innan servering lägger du i örterna och squashen i tomatsåsen. Rör om och blandar med pastan och ev lite pastavattnet om din pastasås har kokat in lite för mycket .
Lägg upp på tallrik och riv över lite Grano Padano och njut !
Kanske har du ätit Tapiocapudding nån gång . En del asiatiska restauranger kan servera dessa som efterrätt i små koppar . De kan variera i smak men grunden är densamma . I Asien görs den med cocosmjölk men du kan göra den med vanlig mjölk också. Dock föredrar jag den subtila cocossmaken man får av cocosmjölken .
Tapiocapudding
Tapiocapudding görs av tapiocapärlor. Du hittar dem i välsorterade asiatiska affärer. De finns oftast i flera färger . Det är samma sak som sagogryn som var populärt här förr i tiden . Då gjorde man sagosoppa, fråga gärna din mamma eller nån du känner som var ung på 50-60talet om de tyckte om sagosoppa. Tapiocapärlor kan även användas till bubbeltea, som är ett sött tea som är populärt på sociala medier . Men idag blev det efterrätt av pärlorna .
Tapiocapärlor
Jag tog en burk cocosmjölk och hällde i en kastrull . Igår tog jag en och en halv dl tapiocapärlor och lade i blöt över natten . Dessa silade jag av vattnet ( skölj inte) och lägg dem i cocosmjölken . Låt koka upp och låt koka tills pärlorna blir genomskinliga . Du kommer märka att det tjocknar så rör under tiden i botten . Nu smaksätter du efter eget tycke och smak . Jag använde vanilj extrakt , citronsaft av en halv citron och florsocker(du kan även använda kondenserad mjölk men tänk då på att den inte längre är mjölkfri). Hur mycket sötma du vill ha är individuellt . Jag föredrar lite mindre socker , tog därför ca 1 ,5 dl florsocker men om du vill ha den sötare tillsätter du lite till . Smaka till du är nöjd med smaken .
När pärlorna är genomskinliga och krämen tjocknat häller du upp den i portionsglas. Jag plockade fram hallon ur frysen och dekorerade min Tapiocapudding med hallon . Låt sedan svalna till åtminstone rumstemperatur. När den svalnat stelnar puddingen ytterligare lite .
Enkel och trevlig dessert-Tapiocapudding med citron och vanilj serverad med gula hallon
En enkel och trevlig dessert . Glutenfri och mjölkfri som den är när du använder cocosmjölk och sötar med florsocker gör att den kan ätas av de allra flesta . Den går utmärkt att förbereda innan och smaksättningen går att variera i oändlighet .
Inget går upp mot en riktigt god focaccia . Fluffigt frasigt och mycket smak . Till påskensbuffe passar det utmärkt att göra en vacker focaccia . Passa på och dekorera den vackert och låt dig inspireras av våren .
Focaccia
Just denna är bakat med ett recept från Leila , dekorationen är eget påfund . Ville att löken skulle se ut som tulpaner , timjan stjälkar och röda tomater fick bli andra vårblommor . Flingsalt på toppen . Länk till receptet finner du Här
Hej och hallå, nu är jag tillbaka ! Efter en längre stunds paus i bloggandet tar jag nu upp tråden igen och då till en av årets matrikaste helger nämligen påsk .
Idag är det långfredag och ledigt . Det betyder en god frukost hemma . Jag har hittat en yoghurtprodukt som är både spännande i smak och väldigt användbar inom olika områden . Labneh heter den . Det är en yoghurtprodukt från Mellanöstern . Ganska fet det vilket gör att den kan användas till viss del i varm matlagning och dessutom fast i konsistensen . Smaken är riktigt spännande . Den är krämig och har en touch av salt.
Labneh
Bli nu inte avskräckta av att jag sa att smaken går åt det salta hållet , det betyder inte att den inte kan ätas som yoghurt till frukost . Jag brukar ta en klick i en skål, toppa med torkad frukt och nötter , ringla över lite honung, lönnsirap eller nåt annat sött . Just kombinationen av den salta yoghurten och det söta är magisk! Eftersom Labneh är fet så orkar man inte äta så mycket . Och man håller sig dessutom mätt länge .
Labneh med jordnötter russin , lönnsirap och lite mullbär.
Av Labneh kan man dessutom göra en annan delikatess från Mellanöstern som heter labnehbollar. Det är bollar av färskost . Man låter labnehyoghurt rinna av och sen smaksätts den färskost som bildas och rullas till bollar och läggs i burk . Du kan köpa labnehbollar i välsorterade affärer som säljer mat från Mellanöstern .
Labneh kan också ätas tillsammans med bröd istället för smör . Då brer man ut Labneh på en tallrik och ringlar lite olivolja på sen doppar man libabröd i yoghurten. Servera gärna lite oliver till .
Labneh är en yoghurt som är otroligt användbar . Tack vare sin fasta konsistens , påminner den om turkisk yoghurt men den är inte sådan i smaken . Hittar du den i butiken så smaka på den , du kommer inte att bli besviken . Jag brukar använda den i röror , till tacos, att äta som den är ,och som en klick i en soppa. Till en våffla med lite räkor och rödlök ….listan kan göras lång .
Har du ännu fler förslag på hur man kan använda denna yoghurt skriv gärna dina tips i kommentarerna så att fler kan upptäcka denna delikatess .
Imorgon är sista dagen här i Tarapoto. Då tar vi flyget ”hem” till Lima igen för några sista dagen i storstaden . Packa , inhandla det som ska med till Sverige och säga hej då till vänner . Det sista är alltid det svåraste .
Igår åkte vi ut i djungeln till en park som heter centro urku . I centro urku tar de hand om skadade djur och djur som på något sätt inte klarar sig i det vilda. De hjälper även till att bevara utrotningshotade arter eller arter som står på röda listan .
Efter en väldigt skumpig färd med mototaxin ut i grönskan på en minst sagt stenig grusväg med både upp och nedförsbackar där mototaxins motor fick arbeta för fullt stannade vi mitt ute i den frodiga djungeln . En skylt i trä är det enda som visar att du kommit fram .
På väg till centro urku
Väl framme fick vi en rundtur med guide som berättade om de olika arterna och pekade ut dem för oss . De hade fjärilar , fåglar, apor och tapir. En tigrillo som är ett litet kattdjur , ungefär dubbelt så stor som en katt , rådjur och och en massa andra som jag inte kommer ihåg namnen på .
Inte enkelt att filma en fjäril
Dessa djur har blivit räddade på något sätt och ska återföras till ett liv i det vilda . Cikadorna och cigarrorna hördes hela tiden , ibland långt borta ibland lät det nästan som ett helt flygplan kom in för landning . Otroligt hur ett så litet djur kan göra så mycket ljud . Men de här ljuden är inget som stör örat . De är en del av naturen . Det är helt underbart att somna till dessa ljud och vakna av fågelkvitter , så länge det inte är en morgonpigg tupp som väcker dig kl 3:20 på hotellet för att han har bestämts sig för att tävla med grannens tupp i tävlingen vem som gal högst och mest .
I djungeln finns det också ett mystiskt väsen enligt folktron . Tunchi kallas han . Lite som vår Näcken … Han ser till att du inte förstör eller gör åverkan på naturen och han kan lura dig genom att se ut som någon du känner och om du har gjort nåt dumt så straffar han dig genom att låta dig gå vilse . Man känner igenom honom på att han har ett ben som är mänskligt och ett ben som är som ett djurs .
Tunchi
På detta hotellet här i Tarapoto finns en liten papegoja bland många andra djur . Den ropar hela tiden på mamma. Imorse väckte den mig för den började sjunga happy birthday . Den bor här i trädkronorna och ropar på gästerna. Pratar med dem .Tror att den heter Aurora . Jag önskar ni kunde höra den …
AuroraAurora , en pratglad papegoja
Vad vore det att vara här i djungeln om man inte drack cocosvatten direkt ur en cocosnöt . Gott, nyttigt och helt säkert . Vattnet däremot ska man bara dricka om det har varit kokt därför kan man vara försiktig med att handla från ambulerande handlare, typ gelatina, jugos, eller andra saker man inte är säker på har blivit upphettade . Eller man bör i alla fall fråga om vattnet är kokt innan .
Cocosvatten
När man ska använda nöten för dess vatten tar man cocosnöten när den är omogen . Då innehåller den som mest vatten . Ju äldre den blir desto mer omvandlas vattnet i den till kokos . Den här nöten jag har i handen öppnade vi när vattnet var slut och då tog man ut en tunn sladdrig vit cocosmassa . Den har inte samma konsistens som en mogen cocoa utan är mycket mjukare och lenare och smakar dessutom mindre cocos .
Avslutar dagens inlägg med lite bilder på frukter på träden och lite andra små krabater jag träffat på här i Tarapoto . Kolibrierna hann jag aldrig fånga på bild .
Min senaste uppdatering var från Chachapoyas och därifrån åkte vi till Moyobamba för att bada i de varma källorna men också för att träffa vänner och bekanta . Från Chachapoyas till Moyobamba är det ca fyra fem timmars resa i bil utmed serpentinvägar . Uppför bergen och nedför bergen, kringelikrokar hit och dit . Vackra vyer och hemska stup om man tittar ner. Det gäller att konsentrera sig på vägen om man inte vill bli åksjuk .
Chachapoyas ligger en bra bit upp i bergen , över 2000 meter och vi ska nu åka neråt . Det märks i vegetationen . Och i värmen . Ju längre ner vi kommer desto med djungelvegetation. Och desto varmare . Tarapoto ligger till och med under havsnivå med flera hundra meter .
I Moyobamba tog regnet emot oss med bravur . Där finns det inga taxibilar bara mototaxi dvs trehjuliga motorcyklar med tak och baksäte . Det är inte det smartaste sättet att åka i regn på men vad gör man … vi skulle ju fram till hotellet !
Vi hamnade på ett riktigt mysigt hotell med en fantastisk utsikt . Genomblöta! Men vad gör väl det . Det torkar .
Solnedgång i Moyobamba
Morgonen därpå tog vi oss direkt till de varma källorna . Värmen kommer från en vulkan som är nära och badet sägs ha läkande egenskaper . Jag känner mig nu som en helt annan människa , blink, blink . Skämt åsido … det var väldig skönt 43 gradigt vatten . Inte mycket svaveldoft , bara väldigt svagt .
Varma källor i Moyobamba
Nåt som verkligen imponerar på mig är hur kreativa de är med att återanvända saker . Ta tex bildäck … de kan bli allt ifrån lekredskap till blomsterarrangemang till sandaler . Petflaskor är en annan sak man tydligen kan återanvända och till och med bygga växthus av . Kapsylerna blir mönster i golvet .
Återanvändning av bildäck och petflaskor
Efter badet tog vi en tur till en stad som heter Rioja . Där träffade vi släkt och vänner och jag tog mig en extra tur till en stad som heter segunda Jerusalem alltså andra Jerusalem. Där mötte jag vänner jag inte sett på 15 år . De tog med mig på en sightseeing och titta på en plats där floden som flyter genom samhället bryter fram ur berget . Ett riktigt magiskt vackert ställe. Där har man gjort en vattenpark men behållt allt det naturliga .
Kvällen avslutades med middag tillsammans allihop , och jag kom därifrån med en säck med bananplantor och sachaculantro
Bananplantor
Sachaculantro
Sacha betyder skog på quechua och sachaculantro är då alltså skogskoriander . Väldigt aromatisk ört påminner mycket om koriander i smak men kanske lite starkare . Växer lite här och där som ogräs . Hemma har jag försökt odla men inte lyckats så bra . Där kallas den för mexikansk koriander.
Dagarna går fort här i Peru och dagen därpå skulle vi åka vidare till Tarapoto men innan dess tog vi ett sista morgondopp i de varma källorna . Sen började den två timmar långa bilfärden till Tarapoto. Värmen som slår emot dig i Tarapoto är helt obeskrivlig . Du behöver inte göra något för att bli helt genomblöt av svett och kläderna klibbar ihop. Här är mitt paradis .
Inte för att jag älskar värmen det gör jag inte men det är så otroligt vackert och fullt av liv och ett helt annat liv än hemma i Sverige. Här ska mina bananplantor få sitt hem .
På morgonen efter vi kom tog vi mototaxin, inte heller här finns det så mycket bilar … det är alldeles för varmt … lånade lite verktyg av en vän och begav oss ut till vår tomt och planterade bananerna och sachaculantro och en ananas .
Bananplanta
Värmen är olidlig och det gör inte saken bättre av att magen inte är i form och att vi glömde köpa extra vattenflaskor . Men tillslut var vi färdig och började gå för att möta mototaxin. Om vi säger så här att jag kände mig kokt !
Ja .. som ni vet så är det inte alltid som man får som man vill … jag hade velat åka även till Yurimaguas men var tvungen till att stanna hemma. Man beger sig inte ut på en bilfärd i djungeln i flera timmar med dålig mage . Men jag har det skönt här på hotellet . Fantastiskt även detta …
Hotel la patarascha i Tarapoto
Det här är som att vara i nån av bilderna man ser från Pinterest på drömställen . Givetvis har även denna del av resan innehållit god mat . Här har ni ett lite urval …
Sallad på palmhjärta
Pollo con patacones
Palometa
Juane
Grillade Champinjoner
Ingen går hungrig från Peru
Det här blev ett långt inlägg som jag hoppas ni orkar läsa … annars ses vi snart igen . Hasta la vista
Idag gjorde vi en utflykt till ett par mindre orter utanför Chachapoyas. Luya och Lamud . Söndag är det idag och då är det mesta stängt . Folk åker till sina chacras.. kolonilotter eller gårdar på landet . Vi tog kollektivtrafiken till Luya. Kollektivtrafiken här är minibussar som går i skytteltrafik mellan vissa destinationer . Vem som helst kan etablera en busslinje . Bussen avgår när alla sittplatser är fyllda alltså finns det ingen exakt avgångstid.
Lamud
Serpentinväg
Luya
Bussturen går upp och ner för berget och på serpentinvägar . Bergvägg på ena sidan och stup på den andra . I kurvorna kan man se var du nyss har åkt en bra bit nedanför . Utsikten är magisk och man ska inte ha för mycket i magen . En åktur med bergochdalbana som varar en timme är en bra liknelse .
I Lamud åt vi lunch på en liten resturang som hette Las Mitajas . God vällagad mat . Här i Peru äter man ofta en tallrik soppa innan huvudrätten . Idag var soppan en locro med majs och bönor.
Locro med majs och bönor
Till huvudrätt blev det en milanesa de Pollo dvs en panerad utvandrad kycklingfilé med lila pommes . Både vackert och gott
Milanesa de pollo Lila pommes
I Peru finns det en otrolig mängd olika potatissorter alla möjliga färger och former . Dess användningsområden är olika men detta var första gången jag har fått serverat lila pommes . Det var både gott och vackert !
Efter lunch tog vi bussen tillbaka till Chachapoyas och tog en promenad i solen. Vi gick förbi en som sålde picarones som är en traditionell rätt här i Peru. Picarones är friterade ringar gjorda av pumpa eller camote sötpotatis. Man serverar dem med en sirap gjord av chancaca, som är råsocker av sockerrör som kokats ner till en brun massa och stelnat till block . För att göra sirapen kokar namnuppgifter chancacaklumpen med vatten tills den smält . Då har du sirapen som man häller ovanpå picarones. Här serverades de dessutom med en sorts ost eller cuajada.
Picarones
Imorgon åker vi vidare till Moyobamba . Ytterligare en lång bergochdalbanetur med buss men denna gången längre in till djungeln. Moyobamba är känd för sina varma källor och sina orkidéer . Vi får se vad vi hittar på …
Som ni kanske har sett och läst befinner jag mig nu i Peru . Just nu i Chachapoyas , i Amazonas . På gränsen till djungeln men ändå kvar i bergen . Ett klimat som är omväxlande, så kallat microklimat. Det kan vara fyra olika klimat under en dag . Ganska behagligt med svenska mått mätt .
Chachapoyas är en väldigt trevlig vacker stad . Inte alls som Lima. Vita hus med ballonger från kolonialtiden är fortfarande bevarade i centrala delarna av staden
Chachapoyas
Människorna här är vänliga och hälsar överallt vart du går . Marknaden öppnar tidigt och är helt underbar. Många går hit och äter frukost eller bara för att handla maten för dagen . Det är det som är tjusningen. . Här veckohandlas inte i den utsträckning vi gör i Sverige. Här handskar man färska råvaror varje dag .
Mercado de Chachapoyas
Här finns alla möjliga frukter och grönsaker , kött fisk och fågel och kanske lite annat också , som marsvin … just marsvin är en typisk rätt här i Chachapoyas. Det var en av de urgamla befolkningen i Kuelaps viktigast källor till protein . Tillsammans med majs, quinoa och andra gryn var det urbefolkningens basföda .
Marsvin med potatis med jordnötter och salsa criolla
Kuelap för er som inte vet är ruiner från en svunnen tid . Lite som Machu pichu fast ännu äldre och ett annat folkslag , inte inka. Det är urbefolkningen i Chachapoyas som är den äldsta befolkningen här i Peru . Igår var vi uppe i Kuelap som ligger uppe i bergen . För att ta oss dit var vi tvungna att först åka buss en timme på serpentinvägar upp för berget . Sen linbana i 20 minuter med en helt overklig utsikt över bergen och dalarna mellan , därefter gå eller rida ca fem km upp för sista biten till ruinerna av staden Kuelap. Hit upp måste man ha guide och tyvärr rasade ruinerna ännu mer i den senaste jordbävningen så nu får man inte gå innanför murarna förrän de har återställt insidan på grund av rasrisken.
Huvudingången till Kuelap
Så här såg husen ut innanför murarna
Inuti ett av husen i Kuelap
Muren runt staden Kuelap
Kuelap i miniatyr
Linbana för att ta sig upp till Kuelap
Utsikt från linbana
Utsikt från linbanan
Man räknar med att det bodde ca 3000 människor innanför Kuelaps murar. Utanför murarna bodde de som arbetade jorden på bergsluttningarna nedanför .
Efter Kuelap åkte vi tillrett annat arkeologiskt fynd som man ganska nyligen har börjat visa . Marco heter stället och är namngett efter floden som flyter nedanför inne kurva . Marco betyder armbåge eller böj på det inhemska språket . Marco ligger högt upp på en bergssida . För att komma dit fick ta den gamla tidens linbana över floden och sedan gå uppför berget . Stenigt och smalt , varmt och oerhört vackert . Uppåt uppåt och uppåt … det gäller att ha tungan rätt i mun och se var man sätter fötterna. Men resultatet när du kommer upp är värt mödan . Utsikten är fantastisk.
Marco
Marco
Floden nedanför Marco som går i en böj
Marco
Utsikt från Marco
Floden
Idag har vi tagit det lugnt . Kollat in stan ätit gott och vilat benen . Det känns att man har tagit sig upp för ett eller två berg igår . Här i Chachapoyas finns så mycket att se . Mycket arkeologiska utgrävningar och vacker natur men man kan inte hinna med allt . Ett av de största vattenfallen i finns här . Gocta heter det . Dit går det dagliga turer men jag tror att vi får ta de en annan gång . Det är en ännu jobbigare strapats än gårdagen och man får inse sina begränsningar .
Det här är ju egentligen en matblogg så jag kan ju inte låta bli att visa lite av den goda maten man kan få här i Peru . Som ni såg ovan är ju marsvin en delikatess här men för den som inte vill ha marsvin finns ju annat. Kolla här :
Arroz con mariscos
Arroz con pato
Lomo saltado
Tacutacu ala cubana
Cabrito a lo norteño
Det finns så mycket att skriva men det får räcka för den här gången. Lämnar er med ett par foton till från Chachapoyas.
Om några dagar tar jag flyget till Chachapoyas. Infrastrukturen här i Peru har mycket att önska . Vägarna är dåliga och tåg finns i stort sett inte alla . Om du inte vill lägga flera dygnsprognos att resa med buss så är flyg det enda sättet att förflytta sig lägre sträckor .Peru är ett stort land så det är långt mellan städerna .
I väntan på att dagarna ska gå tar jag det väldigt lugnt här hemma . Går till mina smultronställen som till exempel till marknaden i Magdalena .
Mercado de Magdalena
Jag älskar att gå på marknaden . Handla lite frukt och grönsaker . Lite protein och köpa saker du inte har sett eller hört talas om bara för att smaka och se vad det är och om det är gott . Oftast hittar man ju nya favoriter . Idag fick jag bland annat med mig hem två olika sorters kaktusfrukter. Tuna och Phitaya eller drakfrukt som den heter på svenska . Tuna är de två rödbruna frukterna till höger och drakfrukten den stora gula längst ner i bild. De avlånga gula som ligger jämte drakfruktennär någon sorts passionsfrultsliknande frukt mens gult syrligt fruktkött och kärnor . Kommer tyvärr inte ihåg vad den heter . Den gröna frukten mitt i bild är en chirimoya. Mycket god men jag skulle inte köpa den hemma i Sverige för det smakar inte samma sak och du blir bara besviken .
Jag har också passat på att göra lite pappersarbete på datorn som har hängt över mig sen Sverige . Saker som skulle varit färdiga för länge sen . Det känns bra nu att de är färdigställda .
I Chachapoyas kommer vi att besöka en historik plats som heter Kuelap. Ruiner från en svunnen tid och ett folk som inte längre finns med oss . Men mer om detta längre fram . För att ta sig dit behöver man åka linbana och gå eller rida en bit … det ser jag fram emot . Förväntar mig fantastiska vyer och en underbar natur . Och säkert ont lite var stans dagen efter , men det kommer det att vara värt .
Karta över Peru
Några dagar i Chachapoyas sen drar vi vidare in mot djungeln . Första stoppet blir Rioja , och lite varma källor där vi tänkte bada . Sedan Tarapoto mitt eget paradis och en tur till Yurimaguas … och om tiden räcker och vi inte har smält under tiden kanske det blir en tur till Iquitos … där borta är det iall fall varmare än vad det är här i Lima just nu … här är faktiskt ganska kyligt bara 14 grader och idag har det duggregnat och då kryper fukten in .
Stay tuned för mer reseberättelser här på bloggen . Hasta la vista
Här i Lima samsas verkligen gamla tider med nya . Ett sprillans nytt höghus kan stå precis jämte ett hus från kolonialtiden. Eller varför inte precis jämte en gammal arkeologisk utgrävningsplats . Gammalt och nytt samsas .
Igår var vi inne i centrala Lima där det finns gott om väldigt vackra hus från kolonialtiden , då spanjorerna kom hit och intog landet . Många av den är i bra skick men en hel del har mycket omsorg att önska . Dock fattas det nog pengar i många fall eller så inser man inte värdet i dem .
I flera av dessa byggnader huserar regeringen och riksdagen . Presidenten bor i ett av de gamla slotten och arbete görs nu för att restaurera området runtomkring genom att förvandla det till gågator . Bra för turisterna som kan strosa utan att riskera livhanken genom att bli påkörda av dårarna som kör bil här . Ska man över gatan gäller det verkligen att se upp .
Högst upp på en av statyerna på taket på en av de vackra byggnaderna satt denna stora ståtliga fågel , en gallinazo. Flera andra cirkulerade i luften . Stora, svarta , med böjda näbbar såg de lite skrämmande ut . Men till och med våra måsar är mer närgångna än dessa så det var inte så farligt som det såg ut . Lite roligt att han parkerat på huvudet på statyn tyckte jag .
Något som jag har märkt när vi har promenerat omkring är att många affärer och restauranger har bommat igen . Det här beror till stor del på coronapandemin som har slagit väldigt hårt mot landet . På marknaden till ex är endast kanske hälften av stånden i funktion , resten är igenbommade. En sorglig syn att se . Tyvärr är antalet döda här i Peru pga covid skyhögt och för att inte tala om alla följdsjukdomar . Landet har verkligen fått sig en smäll som heter duga . Till och med stora köpcentrum har fått slå igen totalt och var och varannan resturang eller annan affärsverksamhet utmed gatorna är igenbommade och bara skyltarna vittnar om vad som en gång var bakom gallren och de stängda dörrarna .
Medan vi promenerade i centrum gick vi förbi en katolsk katedral som vi gick in i . Magnifik! Otroligt vacker utsmyckning och den används fortfarande till mässa varje söndag . Över hela kyrkan fanns helgonaltare. Där kunde man be till de olika helgonen och tända ljus . Lite modernt var det allt för ljusen var elektriska och tändes med hjälp av att du la i en sol( peruanskt mynt) , och då tändes lampan . Bikta sig kunde man också göra inne i båset .
Vi promenerar mycket . Runt omkring en mil blir det om dagen . Det känns i ben och fötter men det är nog nödvändigt om jag inte ska rulla innan jag kommer hem . Hör finns alldeles för mycket gott att äta .
Idag tog vi det lite lugnare … trodde jag . Vi skulle gå och handla lite i närliggande marknaden , och sen hem och lagade lunch . Efter lunch skulle jag klippa mig och sen blev det kaffe på stan . Eller ja … inte bara kaffe . Fick ju syn på en äppelpajvåffla som det stod mitt namn på. Och var tvungen att smaka på den . Den var inte äcklig om jag säger så .
Äppelpajvåffla
Sen var det dags att skumpa ner den så vi gick till Mercado Indio , en marknad där de säljer hantverk och souvenirer. Vi gick förbi den i söndags men då var den stängd och vi trodde det var för att det var söndag . Men inte heller idag var den öppen . Troligtvis har den fått stänga ner på grund av pandemin eftersom inga turister kom till landet på över två år . Känns lite trist .
Därifrån tog vi vägen om tvätteriet för att hämta upp vår tvätt men på vägen dit hittade vi något riktigt intressant . Mitt bland alla hus och höghus , mitt i Magdalena i Lima finns det en utgrävningsplats som man kan gå in i och titta . Ruiner från en svunnen tid . Den här ruinen hade precis öppnat för allmänheten och var ännu inte riktigt färdigställd men vi fick lov att gå in och titta runt . Häftigt att det finns mitt i stan !
Huaca huantille
Här bodde los Ychsmas ett litet folkslag vars härskare hette Curaca. Här på den här platsen har man hittat bostäder , allmänna ytor och ett tempel , skärvor och krukor .
Man kan känna tidens vingslag när man går på en sådan plats . Och man förundras över hur de har kunnat bygga så fantastiska byggnader . Inte som Macchu pichu men ändå , och det här var mycket lättare att ta sig upp för än macchu pichu .
Som ni ser på bilderna så ligger alltså detta mitt ibland husen runt om . Precis nedanför utgrävningen fanns också några ”nybyggda ” skjul , eller man kanske ska säga riktigt fattiga människors hem . Deras närmsta granne är alltså en historisk turistattraktion . Nutid och dåtid samsas. Undrar dock hur länge deras skjul får lov att stå kvar ….
Ett litet minne tar jag med mig härifrån . En sten som jag vill tro är en liten skärva av en stenkniv . Eller så är det bara en sten … hur som helst så får den påminna mig om att vi själva gör historien . Nutid är morgondagens dåtid .
