Alternativa chokladbollar

Det är mycket tjat och skriverier nu för tiden om socker och fett. Man ska inte äta för mycket socker , och fett ska man akta sig för. Jag gillar att äta och det ska smaka gott det jag äter så för mig är inte den här diskussionen så intressant. Jag äter och lagar det jag gillar och har lust att smaka på. Ibland tar ju faktiskt nyfikenheten överhand, som till exempel när jag läser att man kan göra chokladbollar utan vare sig fett eller socker. Det lät ju faktiskt för bra för att vara sant, så jag var tvungen att prova.

Istället för fett och socker använder man sig av banan. Lägg 2 bananer i matberedaren och kör till en smet. Tänk på att bananerna måste vara mogna, de får inte vara gröna. Tillsätt havregryn, ca tre dl, öka lite om bananerna är stora. Tänk på att havregrynet sväller efter några minuter av vätskan i bananen. Tillsätt därefter kakao. Jag gillar när det smakar choklad så jag tog ganska mycket men ca 3 msk är lagom. Om du vill ha dem helt sockerfria kör du tills smeten är blandad. Om du kan tänka dig lite socker så ta lite vaniljsocker, en knapp msk. Forma till bollar som rullas i kokos.dsc_0408.jpg Strössel går också bra men då kommer sockret med i bilden. (Dock förhöjer det smaken tycker jag. )dsc_0409.jpg

Förvånansvärt goda för att vara utan socker eller fett. Fast riktigt så goda som originalen det är de ju inte, men helt klart ett bra alternativ.

Makrill two ways

Igår fick jag helt utan förvarning 10 nyfångade makrillar av bästa storlek och kvalitet.
image

Sex av dem fick åka direkt in i frysen för framtida behov och resten fick vänta i kylen tills idag. Jag bestämde mig för att röka två av dem eftersom jag älskar rökt makrill och de övriga två bestämde jag att tillaga på peruanskt sätt som Escabeche.
image

Escabeche är en maträtt med mycket lök och vinäger som ger en speciell smak och syra. Detta tillsammans med fisk,  ají amarillo och orégano eller mynta( hierbabuena) ger en smakrik rätt. Man kan välja att filea fisken men jag valde att steka den hel istället, endast delad i två delar.
Man kryddar fisken med salt, peppar och spiskumminoch doppar den i mjöl och steker den gyllene. Under tiden skär du två lökar i plymer och strimlar en ají amarillo fint på längden. Detta lägger  du i en kastrull med en halv kopp vinäger och salt och kokar några minuter tills löken blivit genomskinlig. Ställ åt sidan.
När fisken är gyllene ta ur den ur stekpannan och lägg i lite vitlök som får fräsa tillsammans med lite aji panca. Akta så det inte bränner, bränd vitlök är inte gott.  Häll av löken men spara spadet. Lägg tillbaka fisken i pannan och tillsätt löken. Lite av lökspadet och lite vatten. Smaka av med salt och peppar  och eventuellt mer vinäger. Stäng av plattan och vänd fisken i såsen så att den suger upp smaken.
image

Lägg på lock och låt vila till servering. Servera på salladsblad med kokt yuca eller sötpotatis och en ägghalva.

De två andra makrillarna kryddade jag med salt, grovmalen svartpeppar och malen koriander.
image

Jag preparerade min röklåda och lade fisken på gallret.
image

På det övre gallret lade jag några kokta potatisar som också fick följa med in i röken. Jag satte tandpetare i fisken för att hålla den öppen så att röken lättare skulle komma åt.
image

Efter trettio minuter i röken var fisken helt gyllene

image

och doften, ja den var helt underbar.  En riktigt lyxig lördagslunch.

image

Fiskrosor

Jag tänkte dela med mig av en maträtt som kom till en dag på jobbet när fisken jag hade planerat inte fanns att köpa och jag fick tänka om. Istället för ryggfilé av pollock fick jag ta hajmal. Jag gillar verkligen hajmal eller pangasius som den också heter. Den är en sötvattenfisk till skillnad från de andra fiskarna i frysdisken. Den är väldigt len och jag gillar att både koka och steka den. Det man ska tänka på när det gäller hajmal är att den fisken behöver komma upp i högre temperatur än annan fisk annars smakar den dy. Dra upp den till 74-76 grader.

Just den här dagen tog jag filéer av hajmal och delade på längden. Jag hade surimi /crabfish och virade fisken runt crabfishen.  Spadet från crabfishen använde jag till såsen så det ställde jag åt sidan.
Jag rullade ihop alla rosorna och lade dem i en ugnsfast form. Sedan gjorde jag en hummersås av grädde, hummerfond och crabfishspadet.  Den redde jag av med maizena.  Såsen hällde jag sedan runt rosorna och strödde på rikligt med dill. In i ugnen tills fisken var färdig. Detta smakade utmärkt tillsammans med ett gott fluffigt potatismos.

image

Snabb sommarlunch

image

Idag fick det bli en riktigt snabb sommarlunch. En matig macka med massa grönsaker och köttbitar från gårdagen.
Började med ett gott bröd. Ringlade lite olivolja på ena sidan. Sedan ganska rejält med sallad från min egen trädgård och så lite örter, så som gräslök, koriander och ängssyra.  Sedan köttet. Det värmde jag först och skar sedan i strimlor som jag lade på salladen.
På ovansidan av brödet bredde jag ajvar och sedan några skivor tomat och avokado på köttet.
Min macka avslutade jag med lite pepparrotsgrädde,  medan min man fick fetaost på sin. Lite salt blev pricken över i……
Behöver jag säga att efter den mackan var vi färdiga för att gå ut och skruva ihop trädgårdsmöbler i solskenet.

Smaskiga kakor med dulce de leche

Oj oj oj så fort dagarna går. Jag inser att det var förfärligt länge sedan jag hade tid att sitta ner och skriva lite här på bloggen. I köket har jag ju varit som vanligt men att sätta sig ner och plita ner några rader har helt enkelt inte hunnits med. På jobbet är det mycket nu så här innan skolan slutar, men nu idag tog jag mig tid efter jobbet att blogga.

Vad har jag sysslat med då? Jo som ni kanske känner igen så har vi fika på jobbet varje onsdag och då brukar mina arbetskamrater få vara försökskaniner. I går tänkte jag göra en kaka från Peru. Alfajores heter den. Det är en dubbel mördegskaka med dulce de leche emellan. Mördegen innehåller inte bara vetemjöl utan även maizena. Det gör att den blir väldigt kort i konsistensen och frasig. Ungefär två delar vetemjöl och en del maizena. Smör innehåller den ju också förstås och florsocker samt bikarbonat och vanilj, och en gnutta vatten för att få ihop degen.

Ingredienserna blandas samman , med fördel i en matberedare och knådas sedan ihop till en deg som får vila en liten stund i kylen innan utbakning. Kavla sedan ut degen till ca 3 mm tjock deg och ta ut runda kakor som läggs på bakplåtspappersklädd plåt och gräddas i 175 grader tills de blivit gyllene , ca 10-12 min beroende på ugnen. Håll koll på kakorna i ugnen , det är ett ögonblicks verk så är de brända. dsc_0349.jpg

Låt kakorna svalna. Lägg sedan ihop dem två och två med dulce de leche , eller som det heter på svenska karamelliserad mjölk emellan. Dulce de leche kan man numera köpa i nästan vilken mataffär som helst men för några år sedan , när det fortfarande var ovanligt att hitta denna underbara kolasmakande kräm, var man tvungen att göra det själv. Då tog man en burk av kondenserad mjölk, som inte heller var så lätt att hitta, och så kokade man hela burken oöppnad i 4 timmar. Och vips… den kondenserade mjölken hade nu blivit karamelliserad. Skulle man göra många burkar ställde man dem i vattenbad i ugnen istället.

Vill man kan man sedan man lagt ihop kakorna rulla kanten i cocosflingor. Till sist vill jag bara höja ett varningens finger….det här är inte kakor för den som går på diet eller vill hålla igen. De är nämligen omöjliga att sluta äta av….en är absolut inte tillräckligt!

wp-1464277196289.jpeg

Nu är det sommar!

Är det någon som har missat att det är sommarvärme ute? Nej, jag tänkte väl det. Hela den här Kristi himmelsfärdshelgen har det varit underbart väder. Man har kunnat sitta ute och äta, ha picknick och gå till stranden. Det har faktiskt varit riktig sommar.
För mig är sommar förknippat med vissa smaker. En sån smak är rabarberkräm. Idag fick det bli nykokt rabarberkräm och egen yoghurt till kvällsmat.
Rabarberkräm är enkelt och blir dessutom färdigt på nolltid. Jag gick ut till min trädgård och hämtade två stjälkar rabarber som jag hackade ner och lade i en kastrull. Lite, lite vatten endast några msk. Och sätt sen på plattan. Rör lite tills rabarbern har kokt ihop. Tillsätt socker efter smak, jag tog 3/4 dl och lite vaniljsocker,  en tsk ungefär. Ta av kastrullen från värmen. Red av med potatismjöl. Låt det ej koka igen.  Servera med yoghurt eller kall mjölk och eventuellt en macka….godare kvällsmat efter en skön sommardag får du leta länge efter.

Gnocchi, eller potatispasta

wp-1461128127511.jpeg

Pasta  gjord på potatis är en gammal tradition och finns i många länders matkulturer, bland annat i Italien och i Ungern. Ett mycket smart och gott sätt att ta till vara överbliven potatis , tycker jag. Potatisen pressas genom en potatispress, företrädesvis medan den är ljummen , men det går även om den är kall. Den blandas med äggulor och mjöl, salt och muskot tills den blir en smidig och len deg.wp-1461128092418.jpeg

Degen rullas ut till långa längder ungefär i fingertjocklek och små bitar skärs av dem.wp-1461128101920.jpeg

Bitarna märks sedan med en gaffelwp-1461128082670.jpeg dsc_0250.jpg för att få ett mönster och läggs sedan i kokande väl saltat vatten tills de flyter upp till ytanwp-1461128120039.jpeg så de tas upp med hålslev och läggs att vänta på ett fat.

Jag älskar smörstekta gnocchi,wp-1461128065029.jpeg men man kan även ha dem i soppor, till köttfärssås eller varför inte till peston. Valet är ditt.

Ta ca 700 gr kokt potatis, pressad, 2-3 äggulor, salt, muskot, och mjöl så att degen blir smidig ca 1-2 dl. Det är allt. Roligt och kul är det också och så mycket godare än vanlig torkad pasta. Gör ett försök nästa gång , du kommer inte att ångra dig.

En dag från kalv till korv

Härom dagen var jag på en mycket trevlig utflykt eller studiebesök genom mitt jobb. Vår leverantör av kött och chark , Lillegårdens kött och chark, bjöd mig och några andra kokerskor på en heldag med studiebesök , där vi fick se hela kedjan. Det vill säga från kalv och uppfödaren, via slakt och sedan till förädlingen där det tillverkades skinka, korv och andra charkvaror. En fantastisk lärorik och intressant dag.

Vi började faktiskt vårt studiebesök i ”fel” ända, men som alla vet så har ju korven två ändar och det var väl i så fall i den andra ändan vi började. Vi startade med att kolla in i deras lokaler och fick se var korven gjordes och alla deras maskiner som hjälper till att göra allt det goda de producerar. Här tex har vi en maskin som gör hamburgare.dsc_0266.jpg

De visade oss var korven röktes,wp-1461256882473.jpeg spånen som ger smak wp-1461256850293.jpegoch skinnet till tex falukorvdsc_0272.jpg och salamiwp-1461256833341.jpeg

Sedan fick vi åka ut till gården där köttet de använder föds upp.wp-1461258641972.jpeg Vi fick se kalvarna som precis hade fötts och blev presenterade för alla korna som stod på rad.wp-1461258607679.jpeg Solen sken, vitsipporna lyste vita i backarna och vakthunden Monster sprang runt våra fötter och den lilla kalven Åke kom fram och ville bli kliad på huvudet. wp-1461257581849.jpegNär vi hade tittat färdigt på gården, sett de nya tjurarna och den gamla traktornwp-1461257592383.jpeg och tagit farväl av Monster och Åke så var det dags att återigen sätta sig i bilen för vidare förflyttning till slakteriet i Dalsjöfors.

Tyvärr fick vi inte av hygienskäl ha med oss kamera in i slakteriet , kanske på gott och ont för vissa  av er kanske inte hade uppskattat att få se sådana bilder här ändå. Tusentals djur slaktas här varje dag. Allt går smidigt och lätt. Välorganiserat och lugnt för djuren. Allt som inte är människoföda tas omhand och säljs vidare antingen till ex Tyskland, eller blir biogas. Ingenting går till spillo.

Innan vi gick in i slakteriet fick vi fylla i hälsodeklaration och sätta på oss speciella kläder  ( vita engångskläder för oss , av plast) ta av oss ringar och sätta på hårnät, allt för hygienens skull. Väl inne fick vi se hela linen. Dessa människor som arbetar där förtjänar att man lyfter på hatten för dem… ett tungt och bullrigt jobb, söligt och som alla som har varit i närheten av ett slakteri vet, så finns där en speciell lukt som många finner ganska äcklig.

Bland det mäktigaste var att se dessa kylar, stora som gympasalar, fulla  med gris- och nöt- kroppar hängande i spikraka led från taket. Ja… va kan man säga…många köttbullar blir det, eller mycket grillning var det nog tänkt att bli i sommar! En annan sak som imponerade var styckningslinen för griskött. Där stod de kanske 45-50 personer i två rader och skar ett moment var i varje grispart tills hela grisparten var i köttstycken. Var sak för sig. Kotlettraden för sig och läggarna låg i sin låda, skinkan och grisfötterna på var sin plats. Ja till och med svålen packades och veks ihop till paket.

Att inte välja svenskt kött när möjligheten finns är att nedvärdera dessa människors jobb. Både uppfödaren , slakteriarbetaren och förädlaren eller charkuteristen. De gör ett fantastiskt jobb allesammans för att vi ska kunna äta något av det minst modifierade köttet som finns på marknaden. Tack för att ni finns och vill och orkar fortsätta jobba så att jag kan få sätta tänderna i en riktigt god svensk biff eller korv till grillen i sommar. Och framför allt ett speciellt tack till Lillegårdens Kött och chark för en fantastisk dag som jag kommer leva länge på.

Dags att fylla på kakburken igen

Härom dagen var det dags igen… Kakburken på jobbet gapade tom. Dags att fylla på. Denna gången hittade jag ett recept av lite äldre karaktär med en ingrediens som jag nästan uteslutande förknippar med julgodis, nämligen puffat ris. Hade aldrig sett receptet tidigare , än mindre provat det men det såg intressant ut så jag satte igång.

Egentligen ett väldigt enkelt recept, bara blanda ingredienserna till en smulig deg och rulla bollar och lägg på plåt. Jag började med att låta smöret ligga framme i rumstemp en stund och bli lite mjukt. 200 gram smör ska det vara. Jag lade  smöret och socker 2,5 dl, 2 tsk kanel , 4 dl vetemjöl, 1/2 tsk bikarbonat i matberedaren och körde en stund tills det var blandat. Det går också bra att lägga allt i en bunke och använda händerna till att finfördela matfettet i de torra ingredienserna. Sen tillsatte jag ett halvt uppvispat ägg. Det allra sista tillsatte jag 2 dl Vårgårdaris . Kör nu ytterst lite med matberedaren annans hackar ni sönder riset.

Lägg bakplåtspapper på en plåt och rulla ut degen till kulor ca 40 st och tryck till dem lite lätt eventuellt med en gaffel eller med handen. Sätt in dem i ugnen i 175 grader i ca 12-15 min. Kakorna flyter ut lite under gräddningstiden så lägg dem inte för tätt. En efter en kom mina kollegor och barnen och ställde sig i dörren och utropade, ” det luktar äpplepaj!”. Kanelen i kakorna fick hela arbetsplatsen att dofta underbart.

wp-1461126381322.jpeg

Nu är kakburken påfylld igen och det blev till och med några som inte fick plats i burken, de var man ju tvungen att smaka på direkt. Var så goda! Kanelkakor med puff.wp-1461126389342.jpeg

Ibland måste det gå fort

I dagens stressade samhälle , händer det att man kommer hem och behöver ha maten på bordet inom en kort stund för annars spricker det omsorgsfullt uträknade tidsschemat. Då är det bra att ha till hands några maträtter som går snabbt och lätt att svänga ihop utan att behöva ta till färdiglagat och tumma på kvaliteten på hemmalagat. Om man är riktigt ordentlig och förutseende kan man ju preparera dagen innan någon gratäng som bara kan slängas in i ugnen medan du själv gör dig i ordning . Då slår du två flugor i en smäll. Om man av någon konstig, underlig, anledning 😉 missat att förbereda kan man laga nåt snabbt, helst nåt som hela familjen äter.

Några sådana rätter tänkte jag föreslå här. Pasta brukar gå väldigt snabbt. En pastasås kan man slänga ihop på några minuter. Ta till exempel tonfisksås. Ta en burk creme fraich, en burk tonfisk, och några msk chilisås och blanda ihop i en kastrull. smaka av med oregano, salt och peppar. Värm upp såsen , den behöver inte koka , bara bli het,  och servera till nykokt pasta. Middag på under tjugo minuter, ja till och med ännu mindre om du använder dig av vattenkokaren när du kokar upp pastavattnet.

En annan snabb variant är pesto. Du kan göra pesto av egentligen vad du vill och tycker om , men oftast när man hör pesto så tänker man på basilika. Pesto innehåller ost(parmesan), pinjenötter ( kan bytas ut mot mandel, valnötter,eller  varför inte solrosfrö om du inte tål nötter),olivolja, vitlök och smaksättning typ basilika. Kör allt i en mixer tills det är mycket finfördelat och smaka av med salt. Ibland behöves inte salt det beror på hur salt din ost har varit. Det tar inte många minuter att göra en pesto och du kan variera i det oändliga. Varför inte prova på broccoli, grönkål, soltorkad tomat , paprika eller nåt annat du kommer på istället för basilika. Servera på nykokt pasta. Peston håller sig dessutom någon vecka i kylskåp om du skulle göra en för stor sats. Just pesto på soltorkad tomat kallas pesto rosso, alltså röd pesto.

En riktigt snabb variant som dessutom är väldigt bra att ha när kylskåpet gapar tomt är spagetti med lök och vitlök. Hacka grovt en stor gul lök och en eller två klyftor vitlök beroende på hur mycket vitlök du gillar, fräs det i en stekpanna tillsammans med olja tills den är genomskinlig, tillsätt spiskummin, salt, svartpeppar och paprikapulver och fräs nån minut till. Ta lite av pastavattnet ca en dl och häll på lökfräset och låt koka ihop en minut. Blanda med nykokt spagetti. Servera genast.

Pasta, kan ju vara den stressades bästa vän , men också till den som vill lägga tid på sin matlagning. Att göra sin egen pasta är jättekul och det blir fantastiskt gott, men det får nog bli ett helt annan inlägg. tills dess får vi hålla till godo med alla möjliga sorters pasta från affären. Stressa lagom.

pastasorten-576x432