Här i Lima samsas verkligen gamla tider med nya . Ett sprillans nytt höghus kan stå precis jämte ett hus från kolonialtiden. Eller varför inte precis jämte en gammal arkeologisk utgrävningsplats . Gammalt och nytt samsas .
Igår var vi inne i centrala Lima där det finns gott om väldigt vackra hus från kolonialtiden , då spanjorerna kom hit och intog landet . Många av den är i bra skick men en hel del har mycket omsorg att önska . Dock fattas det nog pengar i många fall eller så inser man inte värdet i dem .
I flera av dessa byggnader huserar regeringen och riksdagen . Presidenten bor i ett av de gamla slotten och arbete görs nu för att restaurera området runtomkring genom att förvandla det till gågator . Bra för turisterna som kan strosa utan att riskera livhanken genom att bli påkörda av dårarna som kör bil här . Ska man över gatan gäller det verkligen att se upp .
Högst upp på en av statyerna på taket på en av de vackra byggnaderna satt denna stora ståtliga fågel , en gallinazo. Flera andra cirkulerade i luften . Stora, svarta , med böjda näbbar såg de lite skrämmande ut . Men till och med våra måsar är mer närgångna än dessa så det var inte så farligt som det såg ut . Lite roligt att han parkerat på huvudet på statyn tyckte jag .
Något som jag har märkt när vi har promenerat omkring är att många affärer och restauranger har bommat igen . Det här beror till stor del på coronapandemin som har slagit väldigt hårt mot landet . På marknaden till ex är endast kanske hälften av stånden i funktion , resten är igenbommade. En sorglig syn att se . Tyvärr är antalet döda här i Peru pga covid skyhögt och för att inte tala om alla följdsjukdomar . Landet har verkligen fått sig en smäll som heter duga . Till och med stora köpcentrum har fått slå igen totalt och var och varannan resturang eller annan affärsverksamhet utmed gatorna är igenbommade och bara skyltarna vittnar om vad som en gång var bakom gallren och de stängda dörrarna .
Medan vi promenerade i centrum gick vi förbi en katolsk katedral som vi gick in i . Magnifik! Otroligt vacker utsmyckning och den används fortfarande till mässa varje söndag . Över hela kyrkan fanns helgonaltare. Där kunde man be till de olika helgonen och tända ljus . Lite modernt var det allt för ljusen var elektriska och tändes med hjälp av att du la i en sol( peruanskt mynt) , och då tändes lampan . Bikta sig kunde man också göra inne i båset .
Vi promenerar mycket . Runt omkring en mil blir det om dagen . Det känns i ben och fötter men det är nog nödvändigt om jag inte ska rulla innan jag kommer hem . Hör finns alldeles för mycket gott att äta .
Idag tog vi det lite lugnare … trodde jag . Vi skulle gå och handla lite i närliggande marknaden , och sen hem och lagade lunch . Efter lunch skulle jag klippa mig och sen blev det kaffe på stan . Eller ja … inte bara kaffe . Fick ju syn på en äppelpajvåffla som det stod mitt namn på. Och var tvungen att smaka på den . Den var inte äcklig om jag säger så .
Sen var det dags att skumpa ner den så vi gick till Mercado Indio , en marknad där de säljer hantverk och souvenirer. Vi gick förbi den i söndags men då var den stängd och vi trodde det var för att det var söndag . Men inte heller idag var den öppen . Troligtvis har den fått stänga ner på grund av pandemin eftersom inga turister kom till landet på över två år . Känns lite trist .
Därifrån tog vi vägen om tvätteriet för att hämta upp vår tvätt men på vägen dit hittade vi något riktigt intressant . Mitt bland alla hus och höghus , mitt i Magdalena i Lima finns det en utgrävningsplats som man kan gå in i och titta . Ruiner från en svunnen tid . Den här ruinen hade precis öppnat för allmänheten och var ännu inte riktigt färdigställd men vi fick lov att gå in och titta runt . Häftigt att det finns mitt i stan !
Här bodde los Ychsmas ett litet folkslag vars härskare hette Curaca. Här på den här platsen har man hittat bostäder , allmänna ytor och ett tempel , skärvor och krukor .
Man kan känna tidens vingslag när man går på en sådan plats . Och man förundras över hur de har kunnat bygga så fantastiska byggnader . Inte som Macchu pichu men ändå , och det här var mycket lättare att ta sig upp för än macchu pichu .
Som ni ser på bilderna så ligger alltså detta mitt ibland husen runt om . Precis nedanför utgrävningen fanns också några ”nybyggda ” skjul , eller man kanske ska säga riktigt fattiga människors hem . Deras närmsta granne är alltså en historisk turistattraktion . Nutid och dåtid samsas. Undrar dock hur länge deras skjul får lov att stå kvar ….
Ett litet minne tar jag med mig härifrån . En sten som jag vill tro är en liten skärva av en stenkniv . Eller så är det bara en sten … hur som helst så får den påminna mig om att vi själva gör historien . Nutid är morgondagens dåtid .
Godnatt… imorgon väntar nya äventyr.