Palmer, cocosnötter och värme

Torsdag morgon här i Lima. Frukosten avklarad. En humita verde, som är en majsknyte, inlindat i majsblad, gjord av färsk majs och kyckling , smaksatt med koriander, därav att den är grön. Lite liknande en tamal men den är sötare och mer fast i konsistensen.den smakar dessutom koriander. En fruktsallad gjord på färsk papaya och en frukt som heter chirimoya, som jag gillar jättemycket. Den är så len i konsistensen och har stora svarta kärnor gömda i fruktköttet. Ganska söt och mycket god. Utsidan är grön,nästan blågrön och det ser nästan ut som tumavtryck, eller fjäll på den. Insidan är vit. Det är ingen idé att ni provar den hemma , den finns där med , men den smakar inte mycket där , så det rekommenderar jag inte . Prova då hellre juice om ni hittar. Det brukar finnas i utländska affärer.

Gårdagen var busy. En tur till centrala Lima tar musten ur en. Man håller hårt i väskan och ser upp för alla bilar. Trafikpoliserna här gör verkligen rätt för sin lön. De står i varje gathörn och blåser i sin visselpipa när man får gå och visar när bilarna får köra. Här steppar man inte ut i gatan om det är röd gubbe! På den vänstra bilden nedan syns ett av de många husen från conquistadorernas tid, när spanjorerna kom och intog landet. Otroligt vackra byggnader som tyvärr står och förfaller för mycket. Just de centrala delarna av Lima är ganska nedgångna tyvärr. Det beror till stor del på korruption där kommunernas borgmästare har en stor skuld i det hela. Det är ett av de stora problemen här i landet , just korruption. Till höger ser ni palacio de justicia, justitiepalatset. Ni ser den hissade flaggan på taket.

I centrum gick vi in på en liten restaurang som sålde dagens rätt., eller som man säger , el menu del día. Dagens kostar ca 8 soles, dvs 22. 50 kr. Då ingår förrätt , huvudrätt och nån form av dricka. Oftast finns det några av varje att välja mellan . Igår fick det bli en papa a la huancaína och en carapulcra de chancho

Carapulcra är en gryta , i detta fallet med fläskkött och den är gjord med papa seca, dvs torkad potatis och innehåller även hackade jordnötter. Torkad potatis är lite speciellt, den blir en annan konsistens och en helt annan smak, som kan upplevas lite konstig , men de tär fantastiskt gott. Carapulcra från Chincha har även en del vanlig potatis i och gärna mer smak av jordnötter. Ibland serveras den med ris som här , men lika ofta med sopa seca , som är spagetti som är kokt tomatsås tills tomatsåsen har kokt in.

Man kan ju vara här i Lima utan att köpa med sig en kokbok hem. Och vems kokbok passar bättre än självaste Gaston Acurio. Mannen som har satt Peru på den gastronomiska kartan. Helt utan bilder, med bara fantastiska beskrivningar av maten och hur man preparerar den , får han det att vattnas i munnen när man läser hans recept.

Väskan är nu packad för andra gången, den här gången bär det av till Tarapoto, mitt eget paradis. Tidigt i morgon bitti går flyget och när vi efter ca en-en och en halv timme landar, så landar vi i djungeln. När planets dörrar öppnas så slår värmen emot en, och cocospalmerna vajar i horisonten. Det är varmt, grönt och ännu mer varmt och fuktigt. Nu är det ju inte så att jag är mitt ute i bushen, utan Tarapoto är en stad som ligger omgiven av djungel. På återseende bland cocospalmerna . Tarzan här kommer jag!

Kommentera

%d bloggare gillar detta: