Energisnåla dammsugare är inte samma sak som kalorisnåla dammsugare. Mina energisnåla dammsugare är långt ifrån kalorisnåla men de tar inte mycket energi att göra. Ingen ugn krävs, minimal arbetsinsats att göra dem och framför allt krävs det inte mycket arbetsinsats att äta upp dem , det brukar nästan gå av sig själv.
Nu tänker du att hon är ju inte riktigt klok. Nä kanske inte , men det gör inget har jag fått för mig. Härom dagen blev jag så oförklarligt sugen på dammsugare och då menar jag inte att jag blev sugen på att städa för det händer i stort sett aldrig , utan jag menar på såna där små gröna marsipanrullar med punschsmak som är chokladdoppade i ändarna. 
Jag kom hem från jobbet och satte genast igång. Fyllningen , det är ju i mångt och mycket lite vad man har. Samtidigt ganska likt chokladbollssmet. Har du lite torr sockerkaka eller kanske lite äldre småkakor som börjar bli trista kan dessa med fördel få åka ner i fyllningen tillsammans med smör , socker , kakao, havregryn, arrakssmak och lite vatten . Kör snabbt ihop det till en smet antingen i matberedare eller med händerna för en ännu energisnålare dammsugare.
Sedan har du två alternativ. Antingen rullar du ut den färdigkavlade gröna marsipanen du köpt i affären eller så sätter du igång med att färga marsipan till valfri färg med ett par droppar hushållsfärg. Använd handskar annars kan du råka se ut som Schrek efteråt. Kavla sedan ut den tunnt. Det ska inte va mer än två mm. För mycket marsipan är inte heller gott. Lägg sedan fyllning i en sträng och rulla ihop bara tills du har rullat ett varv. Skär av och upprepa samma procedur tills du gjort så många som du har fyllning till. . Lägg gärna in rullarna i frysen i detta skede i några minuter. Då blir de lättare att skära .
Lägg sedan lite mörk choklad i en skål. Spara hälften . Ställ skålen i ett vattenbad på spisen och smält den. När den är helt smält ta bort den från vattenbadet och lägg i resten av chokladen för att temperera den. Rör tills all chokladen har smält.
Ta nu ut rullarna från frysen och skär dem i lagom långa längder och doppa båda ändarna i choklad. Detta är den kritiska fasen då det väldigt lätt blir chokladfläckar på rullarna för att du har choklad på dina fingrar. Detta förändrar ju inte smaken eller kaloriantalet men utseendet kan ju få sig en liten törn.
Dammsugarna håller länge i kylen och går även att frysa , men tyvärr brukar de inte bli så långvariga, de brukar gå åt som smör i solsken. Dammsugare ser exklusiva ut på fikabordet men är egentligen inte alls svåra att göra. Gör ett försök , det brukar bli uppskattat.
mosar du sedan yucan och använder kokvattnet lite i taget tills du får en massa, inte för hård och inte för lös, ungefär som potatismos skulle jag säga. Yuca kan vara väldigt svår att mosa , jag använde mig av en handmixer men ursprungligen mosas den med en rund sten i ett tråg. Alla hårda trådar från mitten av yucan kan man ta bort under tiden.
Efter tre dagar känner du på lukten att den har jäst och är färdig . Du ser också små bubblor i massan. Då förflyttar du den till tättslutande burkar som du ställer i kylskåpet. Då avstannar fermenteringen.
Slå upp i glas och drick, och dröm dig bort till djungeln och urbefolkningen i Peru.
Börja med att plocka isär klasarna med bär i mindre klasar och fyll burkarna med bären. Det gör inget om du trycker ihop dem i burken. Sedan blandar du ingredienserna till lagen i en kastrull. 1 dl 12% ättiksprit, 3 dl vatten , 1 msk vinäger, 1 msk salt, 2 msk socker. Låt lagen koka upp så att socker och salt löser sig. Slå sedan lagen het på burkarna och stäng locket direkt så att vakuum bildas. Låt nu burkarna kallna , sedan förvaras de svalt, öppnad burk bör förvaras i kylskåp. Låt kaprisen mogna en liten tid innan användning ca 1 vecka. Jag hade ungefär 1,5 liter bärklasar och fick fyra små välpackade burkar kapris.
Ett tips är att använda just små burkar, typ barnmatsburkar, för att kapris är inte sånt man använder stora mängder av på en gång. Då är det bättre att öppna en liten burk.