Polen är nästa stopp denna första resvecka . Vad har Polen och Danmark gemensamt? Flaggan har samma färger ! Röd och vit
Annars är det kanske lite mer långsökt nästa gemensamma nämnare – korv . Polen är känt för sin goda korv . Bland annat Kabanoss .Kabanoss finns färsk och även lufttorkad . Idag får vi smaka på båda varianterna . Den ena ligger i grytan och den andra på salladsfatet tillsammans med surkål (eller syrad vitkål ) och syrad gurka.
Grytan vi ska äta heter Leczo och den har jag skrivit om förut och det kan ni läsa om HÄR. Den grytan blev väldigt populär hos barnen så varför ändra på ett vinnande koncept. Det är en gryta med Kabanoss korv , paprika och champinjoner . Den äts med surdegsbröd . Förra året så fuskade vi lite och hade potatis till men i år ska vi inte fuska . Idag blir det bara surdegsbröd att doppa i grytan .
Grytan är lite sting i eftersom Kabanoss är en korv med mycket smak och lite hetta men det gör bara grytan godare .
Potatis och purjolökssoppa är för många en klassiker och kanske till och med favorit men här ska jag ge er ett recept på en annan variant av potatissoppa som dessutom inte är så blek utan har en fin grön färg .
Den gröna färgen kommer av spenat och små broccolibuketter. Det här är en god och värmande soppa perfekt för en dag som denna när vinden tjuter och regnet piskar i sidled.
Börja med att skala potatis och sedan dela den i mindre bitar . Skala och skiva en lök . Fräs detta i en gryta under omrörning och häll sedan på grönsaksbuljong till det täcker potatisen och låt det koka till potatisen är mjuk. Ca 15 min.
Mixa potatisen och häll i mjölk och en skvätt grädde till lagom önskad konsistens . Lägg i hackad spenat och små broccolibuketter och låt soppan få ett uppkok. Smaka av med salt och tabasco. Du kan själv reglera styrkan .
Servera i kopp eller i tallrik och njut soppan med ett gott bröd och lite goda råa grönsaker som morötter, gulbetor och använd givetvis stjälken på broccolin . Inget svinn här inte!…
Alla gillar väl hamburgare…. ja , det vill säga alla utom min man. Så när jag är sugen på burgare måste jag hitta på nåt annat till honom. Det är ju inte så svårt att hitta nåt annat och bara jag får min burgare då och då så gör det mig inget att laga två saker.
Jag var supersugen på burgare idag men ville faktiskt inte äta kött. Ibland känns det bara som om köttet blir en klump i magen och den inte riktigt orkar smälta det , därför tänkte jag att jag gör en beanburger istället. En beanburger är ju en bönburgare. Det är inte alls så svårt som det låter och är faktiskt jätte gott. Har du inte provat så bör det inte dröja allt för länge tills du provar om du gillar burgare.
Det du behöver är bönor. Du kan faktiskt använda nästan vilka bönor du vill. Här har jag en kombination av vita bönor och svarta bönor utan vätska. Lite fetaost och lök mixas med bönor och kryddor, i mitt fall hade jag en liten bit chili, och de vita bönorna i sig hade tillräckligt med smak , men du kan använda salt, peppar, spiskummin, paprika…. ja egentligen de kryddor du gillar. Mixa allt med en stavmixer och tillsätt sedan ströbröd tills din smet är samma konsistens som en köttbullssmet. Den ska vara ganska fast. Det går åt en del ströbröd. Vill du undvika gluten kan du med fördel använda dig av mandelmjöl.
Låt smeten stå nån minut så att ströbrödet får svälla. Tryck sedan ut den till biffar. Du kan använda en hamburgerpress. Lägg då gärna lite bakplåtspapper i botten så är det lättare att lyfta ur burgaren utan att den går sönder. Jag pressade sedan mina beanburgers i panko för att få den där krispiga ytan. ( Om du gör dem utan gluten ta då mandelmjölet där också).
Stek dem sedan i smör och/eller olja tills de har fått fin färg runt om. Nu är det dags att montera burgaren. Börja med att rosta ditt bröd. Lägg på din favoritdressing. Här hade jag en dressing med smak av bacon. Rikligt med sallad och tunt skivad lök samt tomater. Tunt skivad fetaost är gott för sältans skull. På med din nystekta beanburger och avsluta med lite chilisalsa innan du lägger locket på. Nu är det dags att sätta tänderna i en riktigt god , klimatsmart och magvänlig beanburger som tar bort alla cravings efter hamburgare som du kanske har. Jag lovar dig … jag gjorde två för säkerhets skull , men var proppmätt efter en….den andra får vara till imorgon. Vem sa att man inte blir mätt på vegetariskt?
Är du helt säker på att detta inte är en helt vanlig hamburgare av nöt? Ser man dem bara så där, kan man definitivt ta fel, eller hur? Det du ser här är faktiskt en vegetarisk burgare.
Så var det då äntligen dagen D. Redan tidigt, tidigt på morgonen gick jag upp och satte in huvudpersonen för festen i ugnen. Tanken var att den lilla spädgrisen skulle få tillagas sakta på låg värme så att köttet skulle bli mört och falla isär av sig själv. Ugnen satte jag på 150 grader och grisen stoppades in och sen gick jag och lade mig igen…
4,5 timmar senare kollade jag hur han mådde där inne och såg att han var precis lagom till att ta ut. Här är han nyss uttagen ur ugnen.
Köttet lossnade så fort man rörde på det.
Vädret var inte på topp men vi hoppades på bättring och satte upp ett tält i trädgården uti fall att. Och sen började jag förbereda resten av buffén.
Jag bakade ett focaccia med tomat rosmarin och rödlök. Det är ett lite segare bröd med olivolja och salt på toppen. Mycket vackert och gott på buffébordet.
Sen hade jag bestämt att göra två sallader. En quinoasallad med grekisk smak, dvs oliv, rödlök, tomat.
Och en morot och fänkålssallad med grapefrukt som jag provat förr och som verkligen är något utöver det vanliga. Den har en dressing med honung, rödvinsvinäger, grapefruktsaft och olivolja, salt och svartpeppar. På toppen lite dillkvistar.
Utöver grisen tänkte jag att rökt fisk skulle vara gott. Därför rökte jag en bit lax och två makrillar.
Lite tzatsiki och chimichurri svängde jag också ihop. Och lite vattenmelon och fetaost spett fick bli ett fräscht inslag.
Till detta serverade jag också smörfrästa färskpotatis med dill och grekiskt ris som fått koka tillsammans med oliver och rosmarin.
Vädrets makter var inte på vår sida den här dagen så vår trädgårdsfest fick flytta inomhus på grund av regn. Men det gick bra det också, vi fick närmare till buffébordet och det var nog ingen ledsen över….
Härom dagen hade jag en sån där dag där det blev lite insnöat på ett och samma spår hela dagen. Den här gången snöade jag in på Japan. Jag har aldrig varit i Asien eller Japan men jag älskar sushi och har varit nyfiken en längre tid på att prova att göra min egen sushi. Sagt och gjort…Ingredienserna inhandlades och rätt tidpunkt inväntades. Under tiden passade jag på att läsa på på nätet om hur man går till väga. Det finns en uppsjö av sidor för alla intresserade om hur man gör sushi.
Dagen kom och på jobbet var det soppdag och då brukar jag baka bröd till soppan, det brukar vara väldigt uppskattat av både stora och små. Den här dagen tog jag mig an ett recept på Hokkaido, ett japansk bröd som är så fluffigt som bomull. Lite sött och det innehåller ägg, liknar därför lite mer åt vetebrödshållet, men så ljuvligt gott. Det intressanta med detta bröd är att man först gör en redning i en kastrull på spisen och det är tack vare den här redningen som brödet blir så fluffigt eftersom den binder delar av glutenet och vätskan.
Hemkommen från jobbet satte jag sedan igång med sushin. Jag fick god hjälp av min dotter som var hemma. Riset skulle tvättas , sköljas och sedan vila en stund innan jag satte på det i riskokaren. Under tiden ska man göra en vinägerblandning som ger riset sin smak. Preparera innehållet i sushin är också smart. Det är en hel del steg att följa men , det är ju bara roligt. Om ni har tänkt att försöka själva så läs på lite innan så är det säkert inga problem.
Själva ihopsättningen och rullningen var, låt och uttrycka oss milt…kladdig, men det ska det ju vara annars håller den ju inte ihop sen. Slutresultatet ser ni här
För att vara första gången, är jag mycket nöjd . Gott och roligt! Utseendet …helt ok, med lite förbättringsmöjligheter. Sushi kommer jag självklart att göra fler gånger hemma! Prova själv….
Jag älskar det där fina brödet som går under namnet levain. Det är bara ett krux, det är ju bara så dyrt! Men skam den som ger sig, tycker man nåt är gott varför inte göra det själv.
Jag tar vatten, jäst, surdegskultur, salt, och vetemjöl och kör i min degblandare ganska länge. Minst 10-15 min. Degen ska vara ganska lös, inte jättekladdig men heller inte hård av för mycket mjöl. Detta för att degen ska kunna jäsa lättare och bilda stora luftbubblor. När degen har knådats färdigt häller jag upp den i en stor bunke med oljade kanter så att degen inte fastnar. Sen får den stå och jäsa över natten. Här ser ni degen efter ca två timmar.
Dagen efter stjälper jag upp degen på bänken där jag strött ut mjöl för att inte degen ska fastna.
Utan att knåda den formar jag den till bröd. Vik ihop degen till limpor och lägg dem med skarven nedåt på bakplåtspappersklädd plåt. Låt dem jäsa en stund till medan ugnen blir varm.
Ugnen ska vara riktigt varm. 250 grader från början.
För att brödet ska få den där hårda skorpan kastar jag in 1 dl vatten i botten på ugnen precis innan jag ställer in plåten med bröden i ugnen. Det fräser och bildas ånga i ugnen och det är ångan som gör brödskorpan hård. När bröden är inne i ugnen sänker jag värmen till 175-200 grader och så får de gräddas ungefär en timma.
Här ser ni limporna nyss uttagna ur ugnen. Doften av nybakat är nog en av de bästa dofterna jag vet. Det är vardagslyx som är nästan gratis. Och det bästa av allt…. Den aktiva arbetsinsatsen var mindre än en halv timme.
Det finns ett talesätt, ”allt blir bättre med bacon” och i det här fallet är jag benägen att hålla med. Till kvällsmat skulle jag göra grilled sandwiches, min sons önskemål. Jag tog bröd, lade på två skivor ost, sådan som man kan ha till hamburgaren, dvs med cheddarsmak.
Nästa steg, ytterligare en brödskiva och nu till det som gör hela sandwichen… Bacon! Med två gånger två skivor bacon per sandwich paketerade jag in smörgåsarna.
Sen ner i stekpannan!
Stek dem tills baconet är gyllene och knaprigt på alla sidor. Även på kanterna.
Skär dem sedan i trekanter och se hur den smälta osten rinner ut.
Sätt sedan tänderna i dem direkt…. Och nu… Du kommer helt och hållet hålla med om talesättet ”allt blir bättre med bacon”.
Låt mig tillägga att min son var överlycklig och sa att det här var det bästa han ätit på väldigt länge.