yuca – Smaka och Se

januari 23, 2021

Rosquitas

Det är dags för ett peruanskt recept igen . Rosquitas är en typ av hård bagelliknande skorpa . Den är gjord på yucastärkelse vilket gör den glutenfri . Man äter den som mellanmål eller till kaffet . Den innehåller heller inget socker . Den är en liten rund ring som säljs överallt i Peru . På gator, av ambulerande försäljare , i snabbköpet och på marknaden . Överallt hittar du dessa rosquitas .

De är inte svåra att göra och innehållerbinte heller många och krångliga ingredienser . Det som kan vara lite tricket är att hitta yucastärkelse. Om du har en utländsk mataffär i närheten fråga där om de har . Det kan även gå under benämningen cassavamjöl .

Du behöver : 1 kilo yucastärkelse/cassavamjöl, 10 st ägg, 2,5 dl rapsolja, en matsked salt och en tsk bikarbonat . Den sistnämnda kan uteslutas .

Börja med att knäcka alla äggen i mixerkannan och mixa dem tillsammans med salt och hälften av oljan .

Blanda sedan mjölet och bikarbonaten i en bunke eller i din bakassist och häll sedan i äggblandningen . Kör assistenten för att blanda degen väl . När degen börjar ta form tillsätter du resten av oljan lite i taget under fortsatt knådning . Ca 10 min tar det innan degen är mjuk och smidig

Forma ringar av degen genom att göra en lång smal tråd av deg och dela i ca 5 cm bitar som du sedan fäster ihop ändarna

Fortsätt tills du har gjort ringar av hela degen . Lägg de färdiga ringarna på en bricka under tiden . Koka upp en stor gryta vatten . Och sätt på ugnen på 240 grader . När alla ringarna är gjorda börjar andra steget i bakprocessen.

Nu ska dessa ringar läggas ner i kokande vatten tills de flyter upp till ytan .

När de har flutit , det tar bara nån minut , tar du och upp plockar du upp dem med en hålslev och lägger dem på en plåt med bakplåtspapper och ställer in dem i ugnen för att torka . Ca 30 minuter i ugnen . De ska vara lätta och heltigenom torra .

När jag kokte den sista omgången la jag i lite anisfrö i vattnet för att få lite anissmak på rosquitas . En knapp msk räcker .

Nu är de torra och får svalna innan vi sätter tänderna i dem tillsammans med en kopp kaffe eller te . Här ser ni den sista omgången , den med anis . Tittar ni noga ser ni att på vissa fastnade nåt anisfrö här och där .

juli 18, 2019juli 18, 2019

Orkideérnas stad, Moyobamba

Sist jag skrev satt jag i en bil på väg till orkideérnas stad , Moyobamba. Vi åkte tidigt från Tarapoto och kom fram vid 11 tiden och då kurrade magen rejält. Så när vi checkat in på hotellet tog vi oss ut på stan och till el mercado för att äta nåt. Alla restauranger , vare sig de är små eller stora , erbjuder alltid soppa, och då 9 ggr av 10 caldo de gallina….hönssoppa. Kan man inte göra caldo de gallina då ska man inte ha restaurang i det här landet.

Vi beställde in en caldo de gallina och fick en jätte tallrik med en riktigt god och fyllig buljong med spagetti, yuca, höna, en potatis och ett kokt ägg. Till soppan serveras alltid ají dvs chili och limeklyftor.

När vi hade ätit klart gick vi för att se de vackra orkidéerna . I Moyobamba finns det åtminstone tre olika ställen du kan titta på orkidéer. Vi valde den som låg närmast och som man inte behövde klättra och gå så mycket eftersom jag fortfarande hade träningsvärk efter djungelturen härom dagen. Så mycket vackra orkidéer det finns ! Här kommer ett litet smakprov .

I Moyobamba hittade jag en frukt som jag inte provat innan . Den är ganska ful och man kan definitivt inte tro att det är en frukt . Den heter zapote. den är ganska stor , brun och hård. Inuti har den upp till fyra stycken kärnor och fruktköttet är orange. Jag tänker inte äta den här så ni får vänta tills jag är tillbaka i Lima så ska ni få se hur den ser ut inuti. När jag sökte på frukten fick jag fram att den bland annat har en antibiotisk effekt och att den har högt glukosvärde. och många andra bra hälso effekter. Den ska bli intressant att smaka på.

zapote
zapoteträd

Utsikt från utsiktsplatsen i Moyobamba över floden Mayo

Efter besöket till orkideerna gick vi runt en stund på stan för att sedan fortsätta resan till Rioja. En halvtimmes resa med bil. Från Tarapotos myller till Moyobambas lugnare miljö, till Rioja som är ännu lugnare , det var riktigt skönt. Vi skulle överraska en person där i Rioja så vi tog mototaxin nästan ända fram och gick resten. Under taxifärden såg jag på flera ställen i staden att de hade gjort fina prydnader av gamla bildäck. Dessa hängde på gatlyktorna och användes som blokrukor. De hade olika former , de flesta var djur av olika slag, fiskar, fåglar , etc Tyvärr fick jag bara med en av dem på bild , men tänk vad man kan göra av gamla bildäck! Återbruk är ordet för dagen!

Vi fick träffa personen vi ville och hon bjöd på grillat från sin egen resturang. Hårt arbete från morgon till kväll för henne och hennes man. Här har hon precis öpptat upp för eftermiddagens grillning. Ut med grillen på trottoaren och sälj det du har att grilla. Allt tar slut på några timmar. Grillad banan, kycklingspett, Tilapia, yuca och tacacho….blir streetfood utanför den egna dörren.

När man är ute och åker i Peru gäller det att se upp för vissa saker. Bland annat djur på vägen. Överallt springer det hundar, höns, grisar , hästar eller som i detta fall, när mototaxin var tvungen att stanna för det kom tre kor gåendes över vägen i godan ro.

Ägarinnan hade bara släppt iväg dem och stod vid sidan och tittade på när de gick i väg. Annars finns det mycket att titta på när man är ute och åker. Man blir liksom inte trött av att se det vackra djungellandskapet. Så grönt, så böjlande och frodigt. Och när man tänker på att det är samma måne som syns här som man ser hemma , tror man knappt att det är sant.

Jag lämnar er för den här gången med ett kort från torget i Moyobamba, orkidéernas stad , som jag tog på kvällspromenaden innan vi kom tillbaka till hotellet. Snart lämnar jag djungeln för den här gången och åker tillbaka till Lima. Hasta pronto!

juli 12, 2019

Welcome to the jungle

Välkomna till djungeln! Staden Tarapoto tog emot oss med en varm omfamning. Just nu är här lite ”småkallt”, bara 29 grader…..Det är tur att det finns nåt som heter AC. Det blev en väldigt tidig morgon idag för oss. Väckarklockan ringde som den brukar göra hemma när vi ska till jobbet, 03:45 för transport till flygplatsen i Lima. För att komma till Tarapoto utan att behöva lägga flera dagar i buss, måste man ta flyget. 1,5 timmes resa över Anderna in i djungeln. Att sitta och titta ut ur fönstret på flygplanet är som en vacker naturfilm. Du sitter klistrad och helt fascinerad av det du ser under dig. Spetsiga berg utan vegetation, slingrande vägar, genom dalar och floder som rinner fram mellan bergen i zickzack.Här och där ser du en liten klarblå fläck, en sjö med kristallklart vatten högt , högt uppe bland bergen. Snöklädda bergstoppar som når ända upp till molnen.Det vackra slutar inte där…. när du tagit dig förbi Anderna börjar det så sakteliga bli lägre berg, men färgen på dem ändras . De börjar skifta i grönt och du ser vegetation igen. Vegetationen blir tätare och tätare och bergen mindre och mindre spetsiga . Tills lut planar det ut och du ser ett hav av gröna växter under dig. Nu börjar nedstigningen och du kan skönja palmer och träd. Ett par riktigt stora floder med brunt vatten slingrar sig fram. Till slut landar du och dörrarna öppnas och du kliver ut i en bastu.

Inte en bastu som vi har hemma där alla sitter tysta och stilla . Nej en bastu full av liv och rörelse , där tuctuc eller mototaxis dånar fram på gatorna. Här finns nästan inga bilar i Tarapoto. Varför ska man ha det när det fläktar bättre i en öppen tuctuc.

Våra vänner här i Tarapoto öppnade sitt hem för oss och bjöd dagen till ära på sopa de gallo. El gallo, tuppen , hade gått omkring på deras bakgård och sparkat dem. Han var riktigt elak så därför hamnade han i grytan och jag får säga det att han var väldigt god. Med yuca och kokt matbanan. Yucan hade de skördat också på morgonen, och jag fick se och förklarat för mig hur den växer. Ni ser den knöliga pinnen? Det är yuca. Man bryter av den pinnen ca 30 cm och sticker ner den i joden i ca 35 graders lutning så att bara översta knölen sticker upp ovan jord. Ur varje knöl under jord kommer det sedan att växa ut en yucarot, och ovan jord ska man sedan bara låta en stängel växa upp, till den blir ca 2 m, ca 4-6 månader.

yucastam, ur varje knöl växer det ut en yucarot

Efter lunch tog vi en tripp utanför staden, där staden precis slutar. Där har du djungeln precis utanför husknuten . Grönt, varmt och fuktigt. Jag såg en fjäril som när den flög hade jättefina färger och var säkert 10 cm stor , men när den satte sig på marken och fällde ihop vingarna såg de precis ut som ett brunt löv. Tyvärr hann jag inte ta ett foto på den denna gången men ska försöka fånga den igen. Däremot en vacker blomma. Ingen aning vad den heter, men det gör inget . Den är fin att vila ögonen på.

Det här är paradiset på jorden . Så vackert! Inga bilder i världen kan göra stället rättvisa. Åk hit och se själv! Efter en liten siesta under AC:n på hotellrummet , är det nu dags att gå ut i den varma kvällen och kanske köpa nåt att äta från någon av gatuförsäljarna runt torget. Hasta la vista!

maj 6, 2018maj 5, 2018

Fariña, fortsättning följer…

Nu har det gått två dar och min rivna yuca har stått i rumstemperatur och fermenterats eller jäst lite. Nu är det dags att krama ur all vätska ur den.

Jag lägger den i en handduk och pressar och vrider handduken så mycket det går. Vätska sipprar ut och jag låter den ligga i press i flera timmar . Det är viktigt att få ut så mycket vätska som möjligt. När det är omöjligt att få ur mer vätska så öppnar jag handduken och finfördelar den rivna yucan på handduken. Jag använder mig av en grov sil eller friteringsslev för att sikta yucan och på så sätt finfördela den.

Jag rostar sedan lite yuca i taget i en torr stekpanna . Medelvärme är lagom annars blir det för hårt rostat. Det är viktigt att finfördela yucan och inte ta för mycket åt gången, och det viktigaste av allt att ständigt röra i den så att det inte klumpar i hop sig och så att det inte bränns.

När allt var rostat satte jag in hela skålen i ugnen som jag nyss hade använt till annat för att se till att fariñan är helt torr . Där får den stå en stund tills ugnen har svalnat . Sedan är det bara till att lägga i en påse och vänta på tillfälle till att användas. Av en yuca blev det faktiskt ganska mycket, ca 15 dl.

Jag lyckades med mitt experiment! Nu har jag fyllt på mitt lager utan att resa till andra sidan jordklotet. Så här blev mitt resultat. Nästa gång kan jag prova att riva på en annan sida av rivjärnet för att se om det ändrar konsistensen på den färdiga produkten.Färgen varierar lite från den köpta men det kan bero på vilken sorts yuca man har använt. Det finns två olika, gul och vit, och det är den vita som säljs här i Sverige. Den gula yucan anses sämre i kvalitet.

maj 3, 2018

Fariña, ett experiment

Hej igen , nu är jag i experimenttagen igen. I Sydamerika finns något som heter fariña och som är gjort av yuca. Det är torkad rostad fermeterad yuca och man kan använda det på många olika sätt, som tillbehör till exempelvis feijoada i Brasilien , som dryck, om man blandar det med vatten och socker, och man kan även ha det i soppor.

Den fariña som jag har , som jag har köpt där borta på andra sidan jordklotet är nu på väg att ta slut och därför gjorde jag lite research genom att titta lite på Youtube för att se hur man gör fariña. Hittade några videor som hade lite olika tillvägagångssätt , men jag tror att jag har klurat ut det, …jag tänker i alla fall göra ett försök.

Jag börjar i liten skala med en yuca, bara för att se om det funkar. Jag skalar den och sedan river jag den på rivjärnet på den här sidan.Sedan kommer jag att låta den stå i två dagar i rumstemperatur och jäsa. Så här ser den ut i nuläget efter rivningen . Hur mina fingrar ser ut, det fotot sparar vi in på….akta fingrarna. Nu står den på köksbordet med en linnehandduk över och väntar till på lördag. Då kommer jag att lägga den i en handduk och pressa ur all vätska. Droppe för droppe.

Därefter rostas den lite i taget i stekpannan, under ständig omrörning tills den är helt torr. När man lägger den i stekpannan är det viktigt att man inte lägger i för mycket åt gången och att man försöker att fördela den så att den blir smulig, så att det inte bildas stora klumpar. Rostningen görs egentligen i stora bleck över öppen eld , men vi får se om vädret tillåter att jag använder mig av grillen. Så här ska det se ut när det är färdigt . Jag hoppas verkligen att mitt lilla experiment lyckas, för fariña kan man inte få tag på här i Sverige , i alla fall har inte jag hittat något . Fortsättning följer….

oktober 31, 2016

Masato, fermenterad dryck

Ja nu har jag provat ett par gånger och göra Masato. Första gången gick så där, men nu det här gången verkar det blir riktigt bra. Masato är en dryck gjord på fermenterad yuca , som ursprungligen tuggades för att få att jäsa. Numera behöver man inte tugga yucan för att få den att jäsa utan man använder lite mer hygieniska sätt att fermentera den. Masaton är väldigt mättande då den innehåller stärkelse och den kittlar lite på tungan. Till slut om den får mogna riktigt länge bildas det alkohol i den , men det är inte syftet här. Om man tar den ur fermenteringsprocessen när den är lagom och ställer den i kylen , avstannar processen som bildar alkoholen .

Man kokar upp yuca i rikligt med vatten , observera salta inte! När yucan är riktigt kokt tar man upp den ur vattnet i en större bunke och sparar kokvattnet och låter alltsammans svalna. Blanda i socker i kokvattnet och rör till det löser sig, det ska smaka sött.

När yucan och kokvattnet svalnat till rumstemperatur mosar du sedan yucan och använder kokvattnet lite i taget tills du får en massa, inte för hård och inte för lös, ungefär som potatismos skulle jag säga. Yuca kan vara väldigt svår att mosa , jag använde mig av en handmixer men ursprungligen mosas den med en rund sten i ett tråg. Alla hårda trådar från mitten av yucan kan man ta bort under tiden.

I sydligare länder räcker det med värmen för att den ska fermentera, men här får vi hjälpa den lite på traven med några korn torrjäst, det räcker med ytterst lite. Jag använde ett kryddmått till tre kilo yuca. En liten nypa salt ska också tillsättas. När massan är slät och lagom konsistens så täcker du bunken med folie och låter den stå i rumstemperatur i tre dagar. Efter tre dagar känner du på lukten att den har jäst och är färdig . Du ser också små bubblor i massan. Då förflyttar du den till tättslutande burkar som du ställer i kylskåpet. Då avstannar fermenteringen.

För att servera den sedan, tar du en dl av massan , lägger den i mixern tillsammans med lite socker , nån msk, och slår på vatten. Mixa till lagom dryckkonsistens så att alla ev små klumpar försvinner. Slå upp i glas och drick, och dröm dig bort till djungeln och urbefolkningen i Peru.

Spara

september 29, 2016

Snart bär det av hemåt

Mina dagar här i mitt paradis Peru lider mot sitt slut för den här gången. Imorgon bär det av hemåt. En lång flygtur innan man är hemma igen. Det är med saknad jag lämnar det här underbara landet. De senaste veckorna har erbjudit en resa till djungeln och Tarapoto och Yurimaguas, till en värme som fick mig att känna mig som man precis kommit ut ur duschen. Väldigt fuktigt och varmt. Men så vackert!

Här är fisk en stor del av matkulturen. Både färsk, men också saltad torkad fisk.

Här äter man också en del andra lite mer exotiska saker som stora jättesnäckor, congompe eller caracol som de heter på spanska. Den här bilden är tagen på marknaden

Andra lite udda saker man kan hitta på menyn är tortuga, dvs sköldpadda, majás, en sort vild gris liknande vildsvin, eller varför inte anaconda, orm.

Här är en uppånervänd sköldpadda redo för grytan, bilden är tagen på marknaden och här är rökt torkat kött av vildgrisen majás.

Frukter finns det också gott om. Kokospalmer finns överallt och härifrån kommer våra cashewnötter. Visste du att cashewnötter är något som sitter fast på en frukt.

På den här röda frukten med samma namn sitter en nöt på varje frukt. Jag smakade på frukten som är väldigt röd på utsidan, den har ett tunt skal och gult fruktkött. Smaken är god men den har en väldigt besk eftersmak som gör att tungan nästan kryllar sig. Behöver jag säga att jag inte åt upp den frukten.

En annan frukt jag däremot åt upp är guava, en mycket underlig frukt. Den ser ut som en jättestor ärtskida. Den finns i många olika storlekar och former allt från spiralformad till stor som en machete. Inuti har den ett vitt fruktkött som är lite fluffigt, och stora bruna kärnor. Kärnorna äter man inte. Smaken är mild och söt.

Så här ser den ut inuti.

Bananer finns i alla olika former och fasoner, både matbanan och banan som man äter som den är.

En sån här stock med matbananer kostar runt fem soles vilket är mindre än 15 kronor. Det är lite skillnad på kilopris mot Sverige.

Här i glaset finns nåt annat som är väldigt typiskt för den här regionen, nämligen masato. Det är en fermenterad dryck gjord på yuca. När jag kommer hem ska jag göra masato och då kommer jag skriva ett inlägg om detta. Förr i tiden för att få den att jäsa tuggade man yucan men nuförtiden har man andra sätt att få den fermenterad.
Smaken är mild men den kittlar lite på tungan och smakar lite jäst. Låter man den jäsa längre bildas det alkohol i den, ju längre den får jäsa ju mer alkohol. Den här var nygjord och alkoholhalten nästan lika med noll. Den innehåller väldigt mycket stärkelse och därför är den mättande. Ett glas och du står dig väldigt många timmar utan att bli hungrig. Det är ju praktiskt om man är ute i djungeln.
Även om min resa hit är slut för den här gången så är det absolut inte sista gången jag åker hit. Jag längtar redan tillbaka. Och väskorna de är fulla med olika goda saker som kan komma till användning hemma i mitt kök i Sverige, men det får bli ett annat inlägg.

juli 12, 2015

BBQ à la Peru

Ikväll ( eller rättare sagt härom dagen) hade vi BBQ på peruanskt vis! En peruansk BBQ är mer än karrékotletter eller flintastek. Här ska göras anticuchos!

Anticuchos är grillspett gjort på marinerat kohjärta, en riktig delikatess! Hjärtat får ligga i marinad från dagen före så att det tar upp smaken. Köttet är skuret i skivor och träs sen upp på en pinne. Kohjärta är ett mycket mört kött, fast det har ändå tuggmotstånd. Spetten grillas sedan över kolgrill och absolut inte för länge, då blir köttet segt.Tillbehören är viktiga! Choclo är ett måste. Choclo är vit majs som har väldigt stora korn, ungefär som din tumnagel. I Peru serverar man den på kolven men här i Sverige kan man bara få tag på den som lösa korn , då går den under namnet mote. Den vita majsen är inte alls så söt som vår svenska gula majs, och den är matigare, men väldigt god. Jag kokar alltså choclo som vi ska ha som side dish. Sedan kan man ju inte låta bli de svenska majskolvarna för det, men de grillas istället.

Yuca och platain är två andra saker vi ska ha till, för er som redan läst inlägg här på bloggen är dessa ingen nyhet. Yuca eller cassava som den går under här i Sverige är en långsmal rot som har liknande användningsområde som potatis, och platain är matbanan.

Chili kan vi ju inte vara utan. En peruansk BBQ utan chili är inte peruansk. Många tror att maten i Peru är stark men det är faktiskt inte sant. Maten i sig är sällan stark, visst det finns enstaka rätter , men för det mesta serveras styrkan i en skål för sig , i form av chili som du själv kan reglera styrkan med.

Sist men inte minst gör jag en huancaína-sås. Det är en sås gjord på färsk ost, i detta fallet feta, aji amarillo,(som är en chilifrukt från Peru med en speciell smak och färg, nämligen gulorange), lite kex , en stråle olja, mjölk( gärna evaporerad, finns att köpa i konservburk), en liten bit lök. Ingredienserna mixas tills det blir en slät sås/creme. Denna sås, serveras som förrätt med potatis, salladsblad, en kokt ägghalva och oliver och då heter rätten papas á la huancaína, men jag tänker ha den som sås till grillen.

juni 28, 2015

Sommar är bufféernas tid

Buffémat är praktiskt. Det mättar många, Kan tillredas i förväg och behöver inte serveras rykande varmt. Igår hade vi lite folk hemma och jag tycker om att bjuda på nåt gott så det fick bli en buffé. Och medge att visst är det kul att sitta och planera vad du ska laga. Jag har ibland lite svårt att välja , man vill ju laga så mycket… men det får väl bli fler bufféer istället.

Det är kul när bordet står uppdukat och man ser alla rätterna . En och en kanske de inte är så mycket för världen , men tillsammans i en helhet blir de en smaksensation.

Buffén igår var baserad på fisk, men för säkerhets skull fick jag lägga till kyckling och korv också. Alla gillar ju som bekant inte havets läckerheter. Eftersom jag har fått låna en röklåda rökte jag en laxsida. Varmrökt lax är ju så gott och det går ju på ett litet nix….ca 15 min så är den färdig. Eftersom jag redan hade framme röklådan och igång den, så passade jag på att göra min egen korv som jag också la i röklådan och rökte lätt, för att sedan steka till den i stekpannan. Att göra korv är inte svårt som man kan tro. Lite köttfärs, bacon för fettets skull och även smaken, kryddor och andra smaksättningar typ lök, vitlök . Eventuellt kan man även blanda i gryn eller potatis. Sedan stoppar man in denna röra i fjälster. De finns att köpa påsar i affären. Man kan ta en spritspåse och spritsa i korvsmeten, men det är bra med ett par extra händer.

En annan fisk åkte in i ugnen med huvud och rumpa , fullproppad med lök citron och koriander. Några minuter ca 20 och en rätt till var färdig. Kom ihåg att fisk bara ska upp i ca 55 grader inte mer. Då blir den tråkig och torr och växer i munnen. Använd stektermometer! Har du inte en termometer rekommenderar jag att du införskaffar dig en sådan. Det finns i så många varianter så någon borde du kunna välja ut. Du kommer att ha nytta av den!

Lite kycklingfilé fick åka in i ugnen kryddad med honung rosmarin och soja och malen koriander. Malen koriander har en smak och doft av citron som passar väldigt bra till kyckling , fisk och grönsaker. Prova så får du se.

Proteinet var nu färdigt. Vad ska man ha till? En spansk tortilla, med potatis paprika lök och ägg. Perfekt att göra färdigt innan så att den hinner sätta sig. Jag gjorde också en spenat- och ost-krans., med smördeg. Den ser avancerad ut men det är inte så svårt. Två bottnar , med fyllning av spenat ost och keso emellan. Nyp ihop kanten och ställ ett glas i mitten, sedan snittar du runt om in till glaset så att du får tårtbitar hela vägen runt. Vänd sedan på tårtbitarna så att fyllningen pekar uppåt och pensla med ägg. Ugnen nästa!

Lite yuca och sötpotatis är alltid gott och många har aldrig smakat eller ens kommit i kontakt med det innan så det kan bli ett exotiskt inslag.

Sallad är ett måste. En blandad grönsallad räcker gott. Sedan kan man lägga krut på olika röror eller salsor. Här fick det bli en mangosallad med sting och en tomatsalsa med koriander och chili, en gaucamole med japansk touch , spetsad med wasabi, och vad är väl godare än en capresesallad med tomat mozarella och basilika… min caprese kom visst på en tandpetare men god är den som vanligt.

Lite bröd och en annan munsbit i form av potatisskiva med gubbröra fick också plats på bordet.

Efter allt detta goda , även om det inte var tunga rätter på buffén är det dags att ha nåt fräscht. Fisk kräver sötma efter maten. Då fick det bli en tårta! Men … nu tänker du tårta är väl inte fräscht ? Jo om man gör en tårta av vattenmelon, med vispad creme fraisch blandat med florsocker och filadelfiaost istället för grädde. Visste du det, att creme fraisch kan man vispa precis som grädde men du får den syrliga smaken istället för den feta som grädden ger.

Tårtan blev succé. Alla förundrades över den och tyckte den var jättegod, ska sanningen fram så tyckte jag det också. Precis lagom läskande och inte så mättande som en vanlig tårta, det är ju praktiskt taget bara vatten!

Att laga buffé behöver inte vara jobbigt och svårt. Våga prova, det blir så gott att kunna smaka på olika grejor.

Om det är något recept som du skulle önska av det som jag beskriver i mina inlägg får du gärna kommentera detta och så kan jag ge dig receptet, inga problem. Ibland när man letar efter något är det inte själva receptet man är ute efter utan bara inspirationen.

maj 1, 2015maj 1, 2020

Budapestrullens dag 1:a Maj

1:a Maj. Våren är här. Korna släpps ut på bete och man kan ut och maja. Att maja var något jag gjorde varje första Maj när jag var liten. Mamma skickade med en picnickorg och sen åkte jag och nån kompis iväg på cykeln och satte oss någonstans och mumsade på det vi fått med oss. Då visste man att det var vår. Vi brukade dessutom ta sommarens första dopp i havet just den här dagen. Det är dock inget jag längtar efter nuförtiden.

1:a Maj är också Budapestrullens dag. Kanske kan man packa ner denna läckerhet i picnickorgen och sätta sig någonstans med en kaffekopp, eller helt enkelt ta den på altanen eller i soffan.

Idag fick det bli en Budapestrulle här hemma. En liten , en sån som man äter upp direkt , ni vet. Just nu står den i ugnen. Bästa sättet att få den att bli bra och inte marängen spricker när du ska rulla den är att spritsa ut den på bakplåtspappret på den ledden som du ska rulla den. Lite rivet skal av citron och citronsaft i smeten förhöjer smaken ytterligare. I en äkta Budapestrulle ska det vara hasselnötter , men jag tog lite valnötter också och blandade med hasselnötterna , för jag tycker om smaken på valnötter. Fyllningen består av vispgrädde och konserverade mandarinklyftor. Tillsammans blir allt en helt ljuvlig kombination.

På den här sidan kan man hitta ett mycket bra recept på denna underbara tårta.

Istället för att maja, använde jag mig av mitt utekök för att laga middag på. Det är mysigt och laga mat ute tycker jag. En böngryta med fläskkött och yuca. Yuca eller cassava som man brukar se det kallas här i Sverige är en rot, som används som potatis , men har en mycket godare smak. Den är mycket stärkelserik. Lite söt i smaken. Den används mycket i Sydamerika och Afrika. Cassava är det afrikanska namnet på den och den yuca som säljs här i Sverige kommer oftast från något afrikanskt land.

Mitt utekök, är min nya leksak kan man säga. Min händige bror tillverkade det till mig efter att jag skickade en bild på ett liknande till honom. Det är gjort av två sammansvetsade fälgar, som man har skurit ur en bit från där man kan lägga in veden. Med mitt utekök kommer jag ha mycket kul i sommar! Vänta ska ni få se!