Tarapoto – Smaka och Se

juli 24, 2022

Sista dagarna i paradiset

Imorgon är sista dagen här i Tarapoto. Då tar vi flyget ”hem” till Lima igen för några sista dagen i storstaden . Packa , inhandla det som ska med till Sverige och säga hej då till vänner . Det sista är alltid det svåraste .

Igår åkte vi ut i djungeln till en park som heter centro urku . I centro urku tar de hand om skadade djur och djur som på något sätt inte klarar sig i det vilda. De hjälper även till att bevara utrotningshotade arter eller arter som står på röda listan .

Efter en väldigt skumpig färd med mototaxin ut i grönskan på en minst sagt stenig grusväg med både upp och nedförsbackar där mototaxins motor fick arbeta för fullt stannade vi mitt ute i den frodiga djungeln . En skylt i trä är det enda som visar att du kommit fram .

Väl framme fick vi en rundtur med guide som berättade om de olika arterna och pekade ut dem för oss . De hade fjärilar , fåglar, apor och tapir. En tigrillo som är ett litet kattdjur , ungefär dubbelt så stor som en katt , rådjur och och en massa andra som jag inte kommer ihåg namnen på .

Inte enkelt att filma en fjäril

Dessa djur har blivit räddade på något sätt och ska återföras till ett liv i det vilda . Cikadorna och cigarrorna hördes hela tiden , ibland långt borta ibland lät det nästan som ett helt flygplan kom in för landning . Otroligt hur ett så litet djur kan göra så mycket ljud . Men de här ljuden är inget som stör örat . De är en del av naturen . Det är helt underbart att somna till dessa ljud och vakna av fågelkvitter , så länge det inte är en morgonpigg tupp som väcker dig kl 3:20 på hotellet för att han har bestämts sig för att tävla med grannens tupp i tävlingen vem som gal högst och mest .

I djungeln finns det också ett mystiskt väsen enligt folktron . Tunchi kallas han . Lite som vår Näcken … Han ser till att du inte förstör eller gör åverkan på naturen och han kan lura dig genom att se ut som någon du känner och om du har gjort nåt dumt så straffar han dig genom att låta dig gå vilse . Man känner igenom honom på att han har ett ben som är mänskligt och ett ben som är som ett djurs .

På detta hotellet här i Tarapoto finns en liten papegoja bland många andra djur . Den ropar hela tiden på mamma. Imorse väckte den mig för den började sjunga happy birthday . Den bor här i trädkronorna och ropar på gästerna. Pratar med dem .Tror att den heter Aurora . Jag önskar ni kunde höra den …

Vad vore det att vara här i djungeln om man inte drack cocosvatten direkt ur en cocosnöt . Gott, nyttigt och helt säkert . Vattnet däremot ska man bara dricka om det har varit kokt därför kan man vara försiktig med att handla från ambulerande handlare, typ gelatina, jugos, eller andra saker man inte är säker på har blivit upphettade . Eller man bör i alla fall fråga om vattnet är kokt innan .

När man ska använda nöten för dess vatten tar man cocosnöten när den är omogen . Då innehåller den som mest vatten . Ju äldre den blir desto mer omvandlas vattnet i den till kokos . Den här nöten jag har i handen öppnade vi när vattnet var slut och då tog man ut en tunn sladdrig vit cocosmassa . Den har inte samma konsistens som en mogen cocoa utan är mycket mjukare och lenare och smakar dessutom mindre cocos .

Avslutar dagens inlägg med lite bilder på frukter på träden och lite andra små krabater jag träffat på här i Tarapoto . Kolibrierna hann jag aldrig fånga på bild .

juli 22, 2022juli 22, 2022

Från Chachapoyas till Tarapoto

Min senaste uppdatering var från Chachapoyas och därifrån åkte vi till Moyobamba för att bada i de varma källorna men också för att träffa vänner och bekanta . Från Chachapoyas till Moyobamba är det ca fyra fem timmars resa i bil utmed serpentinvägar . Uppför bergen och nedför bergen, kringelikrokar hit och dit . Vackra vyer och hemska stup om man tittar ner. Det gäller att konsentrera sig på vägen om man inte vill bli åksjuk .

Chachapoyas ligger en bra bit upp i bergen , över 2000 meter och vi ska nu åka neråt . Det märks i vegetationen . Och i värmen . Ju längre ner vi kommer desto med djungelvegetation. Och desto varmare . Tarapoto ligger till och med under havsnivå med flera hundra meter .

I Moyobamba tog regnet emot oss med bravur . Där finns det inga taxibilar bara mototaxi dvs trehjuliga motorcyklar med tak och baksäte . Det är inte det smartaste sättet att åka i regn på men vad gör man … vi skulle ju fram till hotellet !

Vi hamnade på ett riktigt mysigt hotell med en fantastisk utsikt . Genomblöta! Men vad gör väl det . Det torkar .

Morgonen därpå tog vi oss direkt till de varma källorna . Värmen kommer från en vulkan som är nära och badet sägs ha läkande egenskaper . Jag känner mig nu som en helt annan människa , blink, blink . Skämt åsido … det var väldig skönt 43 gradigt vatten . Inte mycket svaveldoft , bara väldigt svagt .

Varma källor i Moyobamba

Nåt som verkligen imponerar på mig är hur kreativa de är med att återanvända saker . Ta tex bildäck … de kan bli allt ifrån lekredskap till blomsterarrangemang till sandaler . Petflaskor är en annan sak man tydligen kan återanvända och till och med bygga växthus av . Kapsylerna blir mönster i golvet .

Återanvändning av bildäck och petflaskor

Efter badet tog vi en tur till en stad som heter Rioja . Där träffade vi släkt och vänner och jag tog mig en extra tur till en stad som heter segunda Jerusalem alltså andra Jerusalem. Där mötte jag vänner jag inte sett på 15 år . De tog med mig på en sightseeing och titta på en plats där floden som flyter genom samhället bryter fram ur berget . Ett riktigt magiskt vackert ställe. Där har man gjort en vattenpark men behållt allt det naturliga .

Kvällen avslutades med middag tillsammans allihop , och jag kom därifrån med en säck med bananplantor och sachaculantro

Sacha betyder skog på quechua och sachaculantro är då alltså skogskoriander . Väldigt aromatisk ört påminner mycket om koriander i smak men kanske lite starkare . Växer lite här och där som ogräs . Hemma har jag försökt odla men inte lyckats så bra . Där kallas den för mexikansk koriander.

Dagarna går fort här i Peru och dagen därpå skulle vi åka vidare till Tarapoto men innan dess tog vi ett sista morgondopp i de varma källorna . Sen började den två timmar långa bilfärden till Tarapoto. Värmen som slår emot dig i Tarapoto är helt obeskrivlig . Du behöver inte göra något för att bli helt genomblöt av svett och kläderna klibbar ihop. Här är mitt paradis .

Inte för att jag älskar värmen det gör jag inte men det är så otroligt vackert och fullt av liv och ett helt annat liv än hemma i Sverige. Här ska mina bananplantor få sitt hem .

På morgonen efter vi kom tog vi mototaxin, inte heller här finns det så mycket bilar … det är alldeles för varmt … lånade lite verktyg av en vän och begav oss ut till vår tomt och planterade bananerna och sachaculantro och en ananas .

Värmen är olidlig och det gör inte saken bättre av att magen inte är i form och att vi glömde köpa extra vattenflaskor . Men tillslut var vi färdig och började gå för att möta mototaxin. Om vi säger så här att jag kände mig kokt !

Ja .. som ni vet så är det inte alltid som man får som man vill … jag hade velat åka även till Yurimaguas men var tvungen till att stanna hemma. Man beger sig inte ut på en bilfärd i djungeln i flera timmar med dålig mage . Men jag har det skönt här på hotellet . Fantastiskt även detta …

Det här är som att vara i nån av bilderna man ser från Pinterest på drömställen . Givetvis har även denna del av resan innehållit god mat . Här har ni ett lite urval …

Det här blev ett långt inlägg som jag hoppas ni orkar läsa … annars ses vi snart igen . Hasta la vista

juli 11, 2022juli 11, 2022

I väntan på djungeln

Om några dagar tar jag flyget till Chachapoyas. Infrastrukturen här i Peru har mycket att önska . Vägarna är dåliga och tåg finns i stort sett inte alla . Om du inte vill lägga flera dygnsprognos att resa med buss så är flyg det enda sättet att förflytta sig lägre sträckor .Peru är ett stort land så det är långt mellan städerna .

I väntan på att dagarna ska gå tar jag det väldigt lugnt här hemma . Går till mina smultronställen som till exempel till marknaden i Magdalena .

Mercado de Magdalena

Jag älskar att gå på marknaden . Handla lite frukt och grönsaker . Lite protein och köpa saker du inte har sett eller hört talas om bara för att smaka och se vad det är och om det är gott . Oftast hittar man ju nya favoriter . Idag fick jag bland annat med mig hem två olika sorters kaktusfrukter. Tuna och Phitaya eller drakfrukt som den heter på svenska . Tuna är de två rödbruna frukterna till höger och drakfrukten den stora gula längst ner i bild. De avlånga gula som ligger jämte drakfruktennär någon sorts passionsfrultsliknande frukt mens gult syrligt fruktkött och kärnor . Kommer tyvärr inte ihåg vad den heter . Den gröna frukten mitt i bild är en chirimoya. Mycket god men jag skulle inte köpa den hemma i Sverige för det smakar inte samma sak och du blir bara besviken .

Jag har också passat på att göra lite pappersarbete på datorn som har hängt över mig sen Sverige . Saker som skulle varit färdiga för länge sen . Det känns bra nu att de är färdigställda .

I Chachapoyas kommer vi att besöka en historik plats som heter Kuelap. Ruiner från en svunnen tid och ett folk som inte längre finns med oss . Men mer om detta längre fram . För att ta sig dit behöver man åka linbana och gå eller rida en bit … det ser jag fram emot . Förväntar mig fantastiska vyer och en underbar natur . Och säkert ont lite var stans dagen efter , men det kommer det att vara värt .

Några dagar i Chachapoyas sen drar vi vidare in mot djungeln . Första stoppet blir Rioja , och lite varma källor där vi tänkte bada . Sedan Tarapoto mitt eget paradis och en tur till Yurimaguas … och om tiden räcker och vi inte har smält under tiden kanske det blir en tur till Iquitos … där borta är det iall fall varmare än vad det är här i Lima just nu … här är faktiskt ganska kyligt bara 14 grader och idag har det duggregnat och då kryper fukten in .

Stay tuned för mer reseberättelser här på bloggen . Hasta la vista

juli 16, 2019juli 16, 2019

Aj , den vackra kroppen värker än

Aj aj , jag visste inte att jag hade såååå många muskler i denna lilla kropp. Efter strapatsen ut i djungeln och Tarzans bakgård är jag halvt uppäten och går som en gravid anka . Varje steg gör ont och varenda muskel u min kropp är i uppror . Till råga på allt åkte jag på en förkylning efter att ha varit uppe i 100 grader efter vandringen ner till lagunen och vattenfallet när jag helt abrupt kylde av kroppen i det kalla källvattnen i lagunen . Dessutom blev det ett till abrupt termostatfall när vi kom upp igen . Klättringen upp tog mig åter upp till kokpunkten men fem minuter efter vi kommit upp började skyfallet och ovis som jag var gick jag ut i regnet gör att svalka mig och blev våt . Skönt just för stunden men det får jag sota för nu .

Gårdagen gick ungefär lika fort som en sengångare …. mina ben klarade inte mer . Dock spatserade vi runt i Tarapoto och efter en traditionell frukost på Tarapotovis med en juane, stekt maduro, och bröd tog vi oss ut på stan .

Medan vi gick på gatan såg jag en kvinna sitta på trottoaren och sälja frukt . Hon hade en frukt där som jag inte kände igen . Jag frågade vad den hette och det visade sig vara en pomarosa. Jag köpte tre för en sol, dvs tre st för 2:80kr. Hemma på hotellet senare på eftermiddagen provade jag dem. Den är alldeles vit inuti och har en ganska stor kärna . Trädet den växer på är stort och lummigt . Smaken är lite torr , luftig och ganska svag . Ingen direkt utpräglad smak . Jag spara en av frukterna till om ett par dar för att se om smaken ändras när den mognar mer .

Vid lunchtid satte vi oss på en av de många ställena som säljer dagens meny . Var och vartannat hus öppnar upp sin dörr och ställer ett par plastborste på trottoaren och säljer dagens . Den här gången valde jag en färsk sallad till förrätt och till huvudrätt fisk . Här serveras oftast fiskarna hela . Med rumpa och huvud . Alla vet hur en fisk ser ut till och med barnen . Ingen filé eller fyrkantig torsk här inte . Här är en tilapia frita. En dagens här kostar mellan 4-10 soles , alltså nästan ingenting .

Efter maten började min jakt på riktigt kaffe igen … det är inte så enkelt som man kan tro. Till slut hittade vi ett ställe som åtminstone hade snabbkaffe . Där hade de också nåt som heter ponche . Ponche är vispat ägg och socker som smaksätts till exempel med Malta eller kaffe . Malta är en sorts mörk , nästan svart ölsort , som är lite söt . Jag ska prova ett göra ponche när jag kommer hem för Malta har jag hittat hemma i en asiatisk affär . Det kanske inte låter så gott men det var faktiskt riktigt smakligt . Det blir som ett skum som man äter med sked .

Ponche con Malta

Sen ut på upptäcksfärd på stan igen . Vi följer våra näsor . Dofterna här lockar och efter bara en lite stund fann vi det min man letade efter. Han ville äta anticucho. Jag har skrivit om anticucho förr men få av kohjärta , den hör gången var det komage och kött som var på pinnen . Jag kände mig fortfarande mätt men kunde inte låta bli att smaka på en bit grillad komage .

Jag har ätit komage innan i en rätt som heter caucau , men det är nåt jag verkligen inte gillar . En av de få saker jag inte kan få ner . I den maträtten är det mer som en gryta smaksatt med bland annat gurkmeja , därför har jag faktiskt tro det eller ej längtat efter att få prova komage grillad . Det var mycket bättre!! Lite samma konsistens som bläckfisk … dock inte smakmässigt . Det smakar kött . En riktigt bra smakupplevelse att äntligen få smaka .

Nu sitter jag i en bil på väg till Moyobamba . Kroppen mår lite bättre idag och den gör inte lika ont. Moyobamba kallas för orkidéernas stad , så vänta er ett inlägg med vackra blommor inom kort . Hasta pronto.

juli 14, 2019juli 14, 2019

Statusrapport från magen och djungeln

Nä men hallå där….. Är ni här nu igen? Erkänn ni är allt lite nyfikna på vad jag har hittat på och gjort under dessa dagar…Ja , för att var riktigt ärlig så har jag gjort så lite som möjligt. Ätit , svettats, blivit av med min solhatt, som flög av när mototaxin satte fart, badat i floden och gått .

Mycket ljud och dofter och ibland önskar man att man hade doftvideo . Tex var vi och åt härom kvällen en bit utanför centrum där man kunde välja på både det ena och det tredje . Allt grillas och doften är ljuvlig . Ni ser till vänster kycklingfötter, och precis där handen är finns det kycklinghuvuden, ovanför dem kycklingmage på spett. Allt tas till vara. Hela djuret används.

Redan kl 6 på morgonen vaknar du av doften av grillat letar sig in på hotellrummet genom det öppna fönstret på toaletten Det är alltid tid för grillat!.. Det är annat än flingor och mjölk eller macka med ost. Annat är det med kaffet. För att vara en av världens bästa kaffeproducenter, dricker man väldigt lite kaffe här.. och inte alls på samma sätt som vi. Det är i stort sett blask. Som tur är finns det i alla fall riktigt kaffe på hotellet annars får man leta . Vi är ju inte i Lima nu där Starbucks och caféer trängs bland alla andra affärer.

Som jag nämnde så gick vi till floden och badade. Riktigt skönt att svalka av sig lite. På vägen dit såg jag cocospalmer med cocosnötter, papayaträd och precis vid flodkanten växte bananträd . Kolla in blomman på bananklasen.

Strax är det dags att åka på utflykt till djungeln och några laguner. så det här får bli ett kortare inlägg. men några foton till från mitt paradis hinner vi med.

Igår på eftermiddagen tornade det upp sig mörka moln och det kom några droppar regn . Och en underbart vacker regnbåge visade sig medan vi satt på torget och drack cocosvatten ur en cocosnöt. . Nu väntar bussen att ta mig ut i bushen…. Tarzan here I come!

juli 12, 2019

Welcome to the jungle

Välkomna till djungeln! Staden Tarapoto tog emot oss med en varm omfamning. Just nu är här lite ”småkallt”, bara 29 grader…..Det är tur att det finns nåt som heter AC. Det blev en väldigt tidig morgon idag för oss. Väckarklockan ringde som den brukar göra hemma när vi ska till jobbet, 03:45 för transport till flygplatsen i Lima. För att komma till Tarapoto utan att behöva lägga flera dagar i buss, måste man ta flyget. 1,5 timmes resa över Anderna in i djungeln. Att sitta och titta ut ur fönstret på flygplanet är som en vacker naturfilm. Du sitter klistrad och helt fascinerad av det du ser under dig. Spetsiga berg utan vegetation, slingrande vägar, genom dalar och floder som rinner fram mellan bergen i zickzack.Här och där ser du en liten klarblå fläck, en sjö med kristallklart vatten högt , högt uppe bland bergen. Snöklädda bergstoppar som når ända upp till molnen.Det vackra slutar inte där…. när du tagit dig förbi Anderna börjar det så sakteliga bli lägre berg, men färgen på dem ändras . De börjar skifta i grönt och du ser vegetation igen. Vegetationen blir tätare och tätare och bergen mindre och mindre spetsiga . Tills lut planar det ut och du ser ett hav av gröna växter under dig. Nu börjar nedstigningen och du kan skönja palmer och träd. Ett par riktigt stora floder med brunt vatten slingrar sig fram. Till slut landar du och dörrarna öppnas och du kliver ut i en bastu.

Inte en bastu som vi har hemma där alla sitter tysta och stilla . Nej en bastu full av liv och rörelse , där tuctuc eller mototaxis dånar fram på gatorna. Här finns nästan inga bilar i Tarapoto. Varför ska man ha det när det fläktar bättre i en öppen tuctuc.

Våra vänner här i Tarapoto öppnade sitt hem för oss och bjöd dagen till ära på sopa de gallo. El gallo, tuppen , hade gått omkring på deras bakgård och sparkat dem. Han var riktigt elak så därför hamnade han i grytan och jag får säga det att han var väldigt god. Med yuca och kokt matbanan. Yucan hade de skördat också på morgonen, och jag fick se och förklarat för mig hur den växer. Ni ser den knöliga pinnen? Det är yuca. Man bryter av den pinnen ca 30 cm och sticker ner den i joden i ca 35 graders lutning så att bara översta knölen sticker upp ovan jord. Ur varje knöl under jord kommer det sedan att växa ut en yucarot, och ovan jord ska man sedan bara låta en stängel växa upp, till den blir ca 2 m, ca 4-6 månader.

yucastam, ur varje knöl växer det ut en yucarot

Efter lunch tog vi en tripp utanför staden, där staden precis slutar. Där har du djungeln precis utanför husknuten . Grönt, varmt och fuktigt. Jag såg en fjäril som när den flög hade jättefina färger och var säkert 10 cm stor , men när den satte sig på marken och fällde ihop vingarna såg de precis ut som ett brunt löv. Tyvärr hann jag inte ta ett foto på den denna gången men ska försöka fånga den igen. Däremot en vacker blomma. Ingen aning vad den heter, men det gör inget . Den är fin att vila ögonen på.

Det här är paradiset på jorden . Så vackert! Inga bilder i världen kan göra stället rättvisa. Åk hit och se själv! Efter en liten siesta under AC:n på hotellrummet , är det nu dags att gå ut i den varma kvällen och kanske köpa nåt att äta från någon av gatuförsäljarna runt torget. Hasta la vista!

september 29, 2016

Snart bär det av hemåt

Mina dagar här i mitt paradis Peru lider mot sitt slut för den här gången. Imorgon bär det av hemåt. En lång flygtur innan man är hemma igen. Det är med saknad jag lämnar det här underbara landet. De senaste veckorna har erbjudit en resa till djungeln och Tarapoto och Yurimaguas, till en värme som fick mig att känna mig som man precis kommit ut ur duschen. Väldigt fuktigt och varmt. Men så vackert!

Här är fisk en stor del av matkulturen. Både färsk, men också saltad torkad fisk.

Här äter man också en del andra lite mer exotiska saker som stora jättesnäckor, congompe eller caracol som de heter på spanska. Den här bilden är tagen på marknaden

Andra lite udda saker man kan hitta på menyn är tortuga, dvs sköldpadda, majás, en sort vild gris liknande vildsvin, eller varför inte anaconda, orm.

Här är en uppånervänd sköldpadda redo för grytan, bilden är tagen på marknaden och här är rökt torkat kött av vildgrisen majás.

Frukter finns det också gott om. Kokospalmer finns överallt och härifrån kommer våra cashewnötter. Visste du att cashewnötter är något som sitter fast på en frukt.

På den här röda frukten med samma namn sitter en nöt på varje frukt. Jag smakade på frukten som är väldigt röd på utsidan, den har ett tunt skal och gult fruktkött. Smaken är god men den har en väldigt besk eftersmak som gör att tungan nästan kryllar sig. Behöver jag säga att jag inte åt upp den frukten.

En annan frukt jag däremot åt upp är guava, en mycket underlig frukt. Den ser ut som en jättestor ärtskida. Den finns i många olika storlekar och former allt från spiralformad till stor som en machete. Inuti har den ett vitt fruktkött som är lite fluffigt, och stora bruna kärnor. Kärnorna äter man inte. Smaken är mild och söt.

Så här ser den ut inuti.

Bananer finns i alla olika former och fasoner, både matbanan och banan som man äter som den är.

En sån här stock med matbananer kostar runt fem soles vilket är mindre än 15 kronor. Det är lite skillnad på kilopris mot Sverige.

Här i glaset finns nåt annat som är väldigt typiskt för den här regionen, nämligen masato. Det är en fermenterad dryck gjord på yuca. När jag kommer hem ska jag göra masato och då kommer jag skriva ett inlägg om detta. Förr i tiden för att få den att jäsa tuggade man yucan men nuförtiden har man andra sätt att få den fermenterad.
Smaken är mild men den kittlar lite på tungan och smakar lite jäst. Låter man den jäsa längre bildas det alkohol i den, ju längre den får jäsa ju mer alkohol. Den här var nygjord och alkoholhalten nästan lika med noll. Den innehåller väldigt mycket stärkelse och därför är den mättande. Ett glas och du står dig väldigt många timmar utan att bli hungrig. Det är ju praktiskt om man är ute i djungeln.
Även om min resa hit är slut för den här gången så är det absolut inte sista gången jag åker hit. Jag längtar redan tillbaka. Och väskorna de är fulla med olika goda saker som kan komma till användning hemma i mitt kök i Sverige, men det får bli ett annat inlägg.