På den tredje dagen av vår resa runt i matvärlden hamnar vi ännu en gång i Sydamerika. Den här gången har turen kommit till det stora landet Brasilien. Den kanske mest kända rätten därifrån heter Feijoada, en gryta på svarta bönor och korv och rökt fläsk. En underbart god rätt men det är inte den rätten jag lagar idag utan jag valde en annan av råvarorna förutom bönor som man använder mycket i Brasilien nämligen majs eller polenta.
Dagens rätt är en polentapudding med köttfärsröra. Den kan varieras med olika fyllningar till exempel kyckling, kött, eller varför inte en helt vegetarisk variant med bönröra.
Börja med att koka upp vatten till polentan. Smaksätt vattnet med buljongtärning eller buljongpulver och en rejäl klick smör. Det hjälper polentan att bli len och mjuk. Sänk värmen på grytan till minimum när det har kokat upp, annars är risken stor att polentan skvätter upp och bränner dig. Vispa ner polentagrynen och rör tills det börjar tjockna. Låt den sedan stå på låg värme under ca 20-30 min under lock tills den är mjuk och len. Rör i den allt emellanåt.
Under tiden gör en köttfärsröra. Bryn köttfärs, lök , vitlök och chili, smaksätt med spiskummin , oregano och salt. Häll i krossade tomater och tomatpuré och lite , lite vatten. Låt inte röran bli för lös, då kommer den att lösa upp polentan. låt koka några minuter så att smakerna sätter sig.
När polentan är mjuk smörar du en ugnsfast form och lägger ett lager polenta i botten, brer sedan på ett lager med köttfärsröra och täck sedan med polenta igen. Strö lite ost ovanpå (hit går den alldeles utmärkt att förbereda) och låt den sedan gå in i ugnen i 175 grader i ungefär 45 -60 min. Ta ut puddingen och låt den svalna och polentan sätta sig något ca 15 min innan du börjar äta. Servera med en sallad.
Barnen på förskolan älskade den här maträtten. Hoppas ni som prövar också gör det. Psst…. ett plus i kanten är att rätten är glutenfri om du bara ser till att använda dig av buljongtärning eller pulver som är fritt från gluten. Polenta i sig är glutenfritt. Imorgon blir det lite av hemmaplan….då är det nämligen dags för Peru.
Psst igen… är ni mer nyfikna titta gärna in på den här sidan för lite mer brasilianska godsaker tryck här
Där fanns allt i från små food trucks till större välkända restauranger som var och en visade upp sin specialitet. Här ser vi chancho al palo, som är griskött som grillas. Här används hela grisen och man skär den sedan i bitar.Ingen bit är bättre än den andra.
eller i gryta eller som här helstekt på tallrik. 
Denna är fylld med örter och serveras med potatis och en salsa de cebolla con ají, dvs en stark löksallad. Marsvin smakar ungefär som kyckling , men skinnet är lite segare och tjockare än kycklingen. Det kan ju för oss nordbor låta hemskt att äta marsvin men det är faktiskt riktigt gott. Man kanske bara ska bortse från att vi brukar ha dessa små djur som husdjur.
Efter en hel dag på utställningen kom vi hem mätta och belåtna och trötta i fötterna, men det var det värt. Ett seminarium hann vi också med under dagen, där pratade flera av Mexikos framstående kockar m sina gastronomiska rötter och om hur man nuförtiden försöker att ta tillbaka de urgamla recepten och göra de till nutida mat. Glöm att Mexiko bara är texmex! Texmex är inte mexikanskt det är ett påhitt, en fusion, från mexikaner i Usa som gjorde om sin mat så att den skulle passa den amerikanska smaken. Men det är en helt annan historia och beskrivs inte bara i ett litet inlägg på en blogg.
