Äntligen hemmaplan! Så kul det är att få visa upp för andra hur god mat de har i Peru. Det kändes ju inte direkt som att laga nåt internationellt eftersom det här är en maträtt som är en favorit hemma hos oss och den lagar jag när andan faller på eller när min dotter får önska eftersom det är hennes favorit.
Maträtten jag pratar om är Ají de gallina, eller egentligen ají de pollo eftersom jag inte använder mig av höna som man gör i orginalreceptet utan av kyckling. 
Receptet på den här maträtten har jag redan skrivit om i ett tidigare inlägg så därför lägger jag en länk dit så kan ni läsa hur man gör. Tryck i så fall här.
Aji de gallina är en kycklinggryta som fått sitt namn, smak och färg av en chilifrukt som heter ají amarillo. Den har en stark orange färg, men den är inte jättestark utan har en moderat hetta .
Eftersom det var barn som skulle äta den var jag lite försiktig med chilin, normalt sett är grytan ganska smakrik och har hyfsat med sting. Men det gör man ju precis som man själv önskar.Idag fick det bli en mildare variant. När jag senare kom ut till barnen efter att de hade ätit så sa de att det var jättegott och nästan alla hade ätit både en och två och till och med tre portioner…då blir man glad i hjärtat. Att inte alla barnen älskade oliverna det får man ta med i beräkningen, men skålarna var renskrapade och maten uppäten. Vem har sagt att barn bara äter köttbullar och korv? Inget kunde vara mer fel! Barn gillar det mesta, bara de vågar smaka, och på förskolan är man jättemodig om man vågar smaka på nåt man inte tycker om så , på vår förskola har vi nästan bara jättemodiga barn!
Peru är nog ett av världens matrikaste länder. Det finns sån oerhörd variation på maten beroende på var i landet du befinner dig. Detta beror på att det är olika klimatzoner i landet, hela tre stycken olika klimat( kust, högland och djungel )och och därav olika råvaror. Mycket skulle kunna skrivas om deras matkultur men det får inte plats i det här inlägget. Imorgon är det dags för ytterligare ett land i Sydamerika nämligen Colombia. Hasta mañana!
