Kategori: Egentillverkad

Publicerat

Grönt te hemma , del 2

Ja , då var man hemma igen! Allt som vanligt och som jag misstänkte kunde jag hämta in både det ena och det andra från växthuset, bland annat 6 st finfina tomater i olik färger. Chilin har växt till men har ännu inte skiftat färg förutom de små ají charapo. De må vara små , men väldigt starka! De ser ut som små gula ärtor. En sådan liten chili är alldeles tillräckligt.Eftersom det kommer så många så kommer jag att lägga dem som de är i en burk i frysen , för kommande behov. Det visste ni väl att man kan göra, frysa chili menar jag? Lägg chilifrukten i en påse eller burk precis som den är och ta ut efterhand som du behöver. Bra om man inte vill torka den, eftersom den då kan användas i exempelvis salsa eller sallad när du tar ut den. Antingen hackar du den medan den knappt har tinat eller så tar du fram rivjärnet och river den direkt från frysen. Använd då gärna handskar eller en plastpåse på din hand så att du inte får chili på huden.

Men , nu var det ju inte chili som inlägget skulle handla om. Det var ju mitt gröna te! Kommer ni ihåg att jag strimlade blad i förra inlägget. Nu när jag kom hem var det dags att komponera teet. Bladen hade torkat jättefint och fruktbitarna likaså.

Ginkobladen blandade jag med citronzest och rosmarin. Ginkon i sig doftar inte så mycket därför kände jag att den behövde ha starkare smaksättning. Nu är ju inte grönt te känt för sin starka smak så allt är ju relativt , beroende på vad man jämför med.

Medan svartvinbärsbladen doftar jättegott och därför fick dessa samsas med lite mer fruktiga smaker som hallon och äpple.

Jag sparade en del av svartvinbärsbladen för att ha till ytterligare en sats. Dessutom lade jag idag en ny sats på tork bestående av mynta, både blommor och blad, ros (kronbladen i strimlor) och rosmarin. Det här kommer bli grejor det! Tänk va mycket gott man har i trädgården som man inte tänker på. Och så enkelt det är att göra själv sånt som du betalar för i affären! Så här gillar jag att skapa. Man tar det man har och ut kommer en produkt som är god, du vet att den är bra för du har gjort den själv, inga konstigheter ingår och det bästa av allt du har roligt under tiden.

Om du prövar själv så låt teet dra en 4-5 min innan du dricker, och framför allt , låt doften gå in genom näsan först för en starkare smakupplevelse. Varför inte göra dina egna tekompositioner? Har du en egen tekomposition som du vill dela med dig så kommentera gärna vad du har i den.

Publicerat

Sakta men säkert betar vi av listan

Igår var det varmt! Jättevarmt! Och fuktigt,….perfekt väder för att baka eftersom degen tror att den är i ett jässkåp och jäser som om den aldrig gjort nåt annat. Så därför tog vi och betade av pizzabullar och vaniljbullar från listan.

Direkt efter frukost satte vi igång . Två olika degar sattes . En till pizzabullar, bestående av vatten, jäst, salt, olja och mjöl. Detta blandades snabbt ihop och sedan kom den jobbiga biten….eftersom min dotter inte har någon degassisten utan det blev till att arbeta degen för hand. Faktum kvarstår ju att ju längre du arbetar en deg desto bättre blir den för då utvecklas glutentrådarna. Så det fick bli en 10 minuters styrketräning med deg i hettan. Men det var det värt….degen jäste jättefint.

Degen till vaniljbullarna satte jag direkt efter avslutat träningspass med pizzabulledegen. Jag brukar ta det receptet som står på mitt mjölpaket. Dvs 150 gr smör, 5 dl mjölk,1 pkt jäst, 1,5 dl socker,ev kardemumma,en nypa salt, och ca 14dl mjöl. I detta fallet hoppade jag över kardemumman. Mjölmängden kan man aldrig vara säker på, det beror på hur torrt mjölet är . Börja därför med mindre mjöl än totalen , och fyll på efter hand. Oftast är felet man gör när man bakar bullar ett av följande: antingen för mycket mjöl i degen, eller för länge inne i ugnen.

Det absolut viktigaste momentet i bullbak är att knåda degen länge. Med länge menas minst tio minuter! Låt oss konstatera det att det var varmt att knåda. Degen ska bli slät och glansig. Är den inte det så fortsätt att knåda.Sen är det dags att läta degen jäsa!

Efter en halvtimme hade båda degarna nästan jäst ur bunkarna. Vi startade med pizzabullarna och kavlade ut och bredde på chilisås , lade på riven burkskinka och ost. Några fick till och med lite ananasbitar. Pensla med ägg och strö på oregano. Se till att ugnen är varm, 250 grader. Låt dem jäsa en stund på plåten och sätt sedan in dem i ugnen i ca 10-12 min.Här har vi resultatet.

Vaniljbullarna stod på tur ….kavla ut ,bre på rikligt med smör, strö på socker och vaniljsocker. Rulla ihop och skär i bitar. Det är viktigt att smöret är mjukt så går det lättare att bre på degen utan att den går sönder. Låt dem också jäsa en stund på plåten och pensla sedan med ägg och strö eventuellt på pärlsocker. Vi hade glömt att köpa det så det fick bli utan.

Doften som sprider sig är magisk. Den allra bästa tuggan är den man tar när de är alldeles ljumna. Hejdar man sig inte då kan man lätt äta upp hela plåten….men nu var det ju för att fylla frysen vi bakade.

Nästa sak på listan var pastelitos. Pastelitos är en salvadoreansk maträtt. Det är friterade köttfärsfyllda piroger av majsmjöl , som man äter med curtido och tomatsås.

Curtido är en vinägerinläggning med vitkål, morot och lök. Det fattas aldrig en burk curtido i ett salvadoreanskt kök!

Börja med att tärna en morot och en potatis i minimala tärningar. Hacka en lök och två vilöksklyftor. Sätt på stekpannan och bryn köttfärsen, jag använder blandfärs. Salta och peppra och en aning paprikakrydda. Lägg i moroten, potatisen och löken och låt dem steka en stund tills de blivit mjuka. Ställ sedan åt sidan att svalna något. Gör en deg av ljummet vatten ,salt och lite paprikapulver för färgens skull och häll i Pan majsmjöl tills du har en deg som är lätthanterlig. Låt den stå några minuter att svälla och korrigera sedan vattenmängden. Du ska kunna forma degen med dina händer men den får inte vara för hård.

Forma en boll och platta ut den i din hand. Om du använder dig av olja på händerna fastnar den inte så lätt. Lägg i en sked fyllning och vik ihop degen till en halvmåne. Fritera i olja tills de blir gyllengula och degen är knaprig. Servera med curtido och tomatsås , likadan som till popusas.

Sedan fick det räcka med köksbravader för den här gången….men resultatet….det är ju det som räknas och det var smaskigt och gott.

Publicerat

Blåbärskakor, inlagda päron och spenatsoppa

Redan när jag kom innanför dörren hos min dotter började planeringen … Det första hon sa när jag hade duschat av mig resdammet var ”när ska du börja laga mat?”. Det visade sig att hon hade väntat med att äta för hon ville att jag skulle göra nåt gott . Så medan jag svängde ihop en peruansk köttfärsgryta och ris, så skrev vi lista för att veta vad vi skulle behöva handla. Den blev lång!

Idag gick vi ut på stan och åt sushi som vi båda älskar och det var supergott ! Vackert var det också .

På väg hem slank vi in i en arabaffär och handlade lite kryddor och arabiskt kaffe med kardemumma. Har du inte provat det är det ett måste att göra… det är som att äta en bulle till kaffet utan att egentligen äta den så om man tänker så är det ju ganska bra för figuren .

Hemma igen tog vi det lugnt en stund och senare på dagen var det dags att börja beta av listan . Idag blev det blåbärskakor . Gör en mördeg och rulla till bollar . Sätt tummen i mitten och fyll med fast blåbärssylt. 200 graders ugn tills de fått aningen färg och låt den sedan svalna på plåten .

Sedan hade jag haft med mig lite augustipäron upp. Augustipäron är pyttesmå päron som är supergoda att bara äta , men de går inte att förvara några längre stunder så vi beslöt att lägga in dem i sockerlag med lite kanel . Vi skar bort kärnhuset och la dem i en kastrull tillsammans med lite vatten och socker och två bitar kanelstång. Lät de koka i några minuter tills sockret löst sig ordentligt och päronen mjuknat något. Detta hällde vi direkt på två glasburkar och satte på locket direkt . Efter en timme på bänken hör man hur det klickar till i burkens lock , då vet man att där är vakuum i burken . Bara att förvara och ta fram när man är sugen på nåt gott. Lite grädde till så har du en efterrätt till en kunglighet!

Även fast här är närmare trettio grader ville min dotter ha spenatsoppa till kvällsmat, och det gick inte att övertala henne att göra nåt annat så spenatsoppa fick det bli. Jag hade en ny sorts spenat , klätterspenat , men om sanningen ska fram gillade jag den inte så mycket . Eftersom den har röda kanter på bladen blev soppan lite brunare än vanligt och konsistensen på den spenaten var lite annorlunda, mer fetbladig. Kort sagt vi fick till en spenatsoppa men jag föredrar att använda mig av vanlig spenat eller mangold.

Publicerat

Grönt te hemma

Idag var det dax för ett nytt experiment . Ni som följer bloggen vet att jag är mycket för att experimentera dvs göra saker själv . Varför alltid ta den enkla vägen och köpa saker när man kan ha roligt under tiden som man gör den istället .

Tanken på att göra eget grönt te har legat i mitt bakhuvud ett tag och idag tog jag tag i det . Min man gillar grönt te så jag tänkte att han ska få bli försökskanin här . Grönt te har ju inget koffein i sig utan göra på torkade blad från olika växter. Man vill ju gärna att det ska smaka nåt också, så man får välja växter efter doft .

I mitt fall gör jag ett försök med svartvinbärsblad och en annan växt som heter ginko. Svartvinbärsbladen luktar ju väldigt gott om du gnuggar dem mellan fingrarna och man kan dessutom använda dem till att göra saft. Ginko är en växt som används i Asien och kallas även ginkgo eller kinesiskt tempelträd. Den sägs hjälpa koncentrationsförmågan och har använts i alternativmedicin sedan länge . Vill du läsa mer tryck här.

Det jag gjorde var helt enkelt att jag plockade blad av de olika buskarna och sedan strimlade jag dem och la dem på en bricka som nu kommer att få stå i fönstret och torka tills de är riktigt torra . Sedan kommer jag att tillsätta ev lite citronzest och små torkade äppelbitar till ginko- teet medan svartvinbärstet kommer jag nog att använda som det är .

Ginkon ligger i lådan och svartvinbärsbladen på brickan . Jag tänker att de får stå minst en vecka på tork , kanske längre. Sedan kan man smula ner det lite till om man önskar eller bara lägga det på burk . Fortsättning följer ….

Publicerat

Från jord till bord

Det är så härligt att ha en trädgård där man kan odla lite själv. Jag har fyra pallkragar och ett litet växthus. Det är egentligen allt som behövs för att få den underbara känslan att bara gå ut i trädgården och plocka med sig in det som senare hamnar på tallriken.

Idag var en sån dag… jag gick ut i trädgården skördade och la det sedan direkt på tallriken, från jord till bord…kan det bli bättre?

Som ni kanske har sett så satte jag tidigt i våras potatis. Och inte vilken potatis som helst utan en helt rosa sort som hette Red Emmalie. Idag var en stor dag, jag tog nämligen den första skörden av dessa guldklimpar. Ett potatisstånd blev precis lagom mycket till lunch. Skörden blev ca 1 kg på en planta. De var inte jättestora men det ska ju inte heller färskpotatis vara. Alldeles släta och fina och vilken färg!! Det var bara till att skölja av dem och sätta på dem på direkten, med en kvist dill och ganska rikligt med salt. De fick koka ca 10 min sedan var de färdiga.

Upp ur grönsakslandet kom också lite morötter, några lökar och en handfull bondbönor. Romansalladen fick också följa med in, likaså ett knippe gräslök.

Känslan av lyx kom över mig . Tänk vilken förmån jag har att få gå ut och plocka min egen lunch! Min skörd tillsammans med lite matjessill och gräddfil fick bli lunch idag. Och vilken välsmakande lunch sedan! Och vacker!En riktig färgpalett. Tänk att allt på tallriken kom direkt från jorden till mitt bord utom sillen och gräddfilen.

Titta här får ni se den vackra rosa potatisen. Det är ju inte bara skalet som är vackert att se på , även insidan är rosa. Behöver jag tala om att jag njöt av min lunch idag?

 

Publicerat

Beanburger

Alla gillar väl hamburgare…. ja , det vill säga alla utom min man. Så när jag är sugen på burgare måste jag hitta på nåt annat till honom. Det är ju inte så svårt att hitta nåt annat  och bara jag får min burgare då och då så gör det mig inget att laga två saker.

Jag var supersugen på burgare idag men ville faktiskt inte äta kött. Ibland känns det bara som om köttet blir en klump i magen och den inte riktigt orkar smälta det , därför tänkte jag att jag gör en beanburger istället. En beanburger är ju en bönburgare. Det är inte alls så svårt som det låter och är faktiskt jätte gott. Har du inte provat så bör det inte dröja allt för länge tills du provar om du gillar burgare.

Det du behöver är bönor. Du kan faktiskt använda nästan vilka bönor du vill. Här har jag en kombination av vita bönor och svarta bönor utan vätska. Lite fetaost och lök mixas med bönor och kryddor, i mitt fall hade jag en liten bit chili, och de vita bönorna i sig hade tillräckligt med smak , men du kan använda salt, peppar, spiskummin, paprika…. ja egentligen de kryddor du gillar. Mixa allt med en stavmixer och tillsätt sedan ströbröd tills din smet är samma konsistens som en köttbullssmet.  Den ska vara ganska fast. Det går åt en del ströbröd. Vill du undvika gluten kan du med fördel använda dig av mandelmjöl.

Låt smeten stå nån minut så att ströbrödet får svälla. Tryck sedan ut den till biffar. Du kan använda en hamburgerpress. Lägg då gärna lite bakplåtspapper i botten så är det lättare att lyfta ur burgaren utan att den går sönder. Jag pressade sedan mina beanburgers i panko för att få den där krispiga ytan. ( Om du gör dem utan gluten ta då mandelmjölet där också).

Stek dem sedan i smör och/eller olja tills de har fått fin färg runt om. Nu är det dags att montera burgaren. Börja med att rosta ditt bröd. Lägg på din favoritdressing. Här hade jag en dressing med smak av bacon. Rikligt med sallad och tunt skivad lök samt tomater. Tunt skivad fetaost är gott för sältans skull. På med din nystekta beanburger och avsluta med lite chilisalsa innan du lägger locket på. Nu är det dags att sätta tänderna i en riktigt god , klimatsmart och magvänlig beanburger som tar bort alla cravings efter hamburgare  som du kanske har.  Jag lovar dig … jag gjorde två för säkerhets skull , men var proppmätt efter en….den andra får vara till imorgon. Vem sa att man inte blir mätt på vegetariskt?

Är du helt säker på att detta inte är en helt vanlig hamburgare av nöt? Ser man dem bara så där, kan man definitivt ta fel, eller hur? Det du ser här är faktiskt en vegetarisk burgare.

Publicerat

Rosensaft

Just nu har rosorna sin högsäsong. Ibland kan man gå förbi en trädgård som doftar så starkt av rosor , speciellt starkt doftar det i skymningen . Vill man spara den känslan och doften kan man med fördel göra både rosenmarmelad och rosensaft. Dessa båda smakar nämligen precis som det luktar . Det vill säga ljuvligt, blommigt och somrigt .

Rosenmarmelad har jag redan beskrivit hur man gör , du kommer till det inlägget här. Men den här gången tänkte jag dela med mig av hur man går till väga när man gör saft av rosor.

Det du behöver är : vatten , 2 liter rosenblad(kronbladen), 2-3 citroner, socker , citronsyra och natriumbensoat.

Plocka två liter kronblad av en riktigt väldoftande ros. Tänk på att färg och smak sätter sig i saften . Koka upp 2 liter vatten och 1 liter socker tills sockret löser sig och tillsätt sedan 1tsk citronsyra och 1 krm natriumbensoat för hållbarhetens skull . Dessa kan uteslutas men då får du frysa saften . Skär citronerna och lägg dessa och blombladen i en spann och häll sedan påsen varma sockerlagen och låt stå kallt 3-4 dygn . Det är precis så som du gör med flädersaft eller rabarbersaft också . Efter 3-4 dygn silar du bara av saften och häller upp den på flaskor .

Servera drycken utspädd med lite is eller varför inte med nån frysen jordgubbe i istället för isbit. En riktigt somrig dryck . Blanda med lite mousserande alkoholfritt vin och du har en fräsch sommardrink för alla

Publicerat

Sommar på flaska

Vem önskar inte att man skulle kunna stoppa in sommaren i en liten burk eller flaska och sedan ta fram den när höstrusket kommer? Ja … varför inte göra just det? En sak som är starkt förknippat med sommar är syrener. Dessa underbara lila, doftande, blommande klasar.

Varför inte göra en syrensirap? Busenkelt och sedan har du faktiskt en liten bit sommar på flaska.

3 dl vatten, 3 dl socker kokas ihop tills sockret har löst sig.Nu har du en sockerlag.  Lägg i 3 dl sköljda syrenklasar och koka i ca 10 min. Vill du ha lite mer färg på sirapen låt då några blåbär koka med. Det räcker med 4-5 st blåbär, de innehåller mycket färg. Efter ca tio minuter kan du sila av och hälla upp på flaska. Förvaras svalt. Så här vacker färg fick min sirap.

Användningsområdena är många, till exempel kan du använda den som färg och sötningsmedel i en sommardrink, i en sockerkaka, ringla lite över glassdesserten etc…det är faktiskt bara din fantasi som sätter gränser. Passa på nu….snart är syrenernas tid över och du måste vänta tills nästa år.

Publicerat

Fariña, fortsättning följer…

Nu har det gått två dar och min rivna yuca har stått i rumstemperatur och fermenterats eller jäst lite. Nu är det dags att krama ur all vätska ur den.

Jag lägger den i en handduk och pressar och vrider handduken så mycket det går. Vätska sipprar ut och jag låter den ligga i press i flera timmar . Det är viktigt att få ut så mycket vätska som möjligt. När det är omöjligt att få ur mer vätska så öppnar jag handduken och finfördelar den rivna yucan på handduken. Jag använder mig av en grov sil eller friteringsslev för att sikta yucan och på så sätt finfördela den.

Jag rostar sedan lite yuca i taget i en torr stekpanna . Medelvärme är lagom annars blir det för hårt rostat.  Det är viktigt att finfördela yucan och inte ta för mycket åt gången, och det viktigaste av allt att ständigt röra i den så att det inte klumpar i hop sig och så att det inte bränns.

När allt var rostat satte jag in hela skålen i ugnen som jag nyss hade använt till annat för att se till att fariñan är helt torr . Där får den stå en stund tills ugnen har svalnat . Sedan är det bara till att lägga i en påse och vänta på tillfälle till att användas.  Av en yuca blev det faktiskt ganska mycket, ca 15 dl.

Jag lyckades med mitt experiment! Nu har jag fyllt på mitt lager utan att resa till andra sidan jordklotet. Så här blev mitt resultat. Nästa gång kan jag prova att riva på en annan sida av rivjärnet för att se om det ändrar konsistensen på den färdiga produkten.Färgen varierar lite från den köpta men det kan bero på vilken sorts yuca man har använt. Det finns två olika, gul och vit, och det är den vita som säljs här i Sverige. Den gula yucan anses sämre i kvalitet.

Publicerat

Fariña, ett experiment

Hej igen , nu är jag i experimenttagen igen. I Sydamerika finns något som heter fariña och som är gjort av yuca. Det är torkad rostad fermeterad yuca och man kan använda det på många olika sätt, som tillbehör till exempelvis feijoada i Brasilien , som dryck, om man blandar det med vatten och socker, och man kan även ha det i soppor.

Den fariña som jag har , som jag har köpt där borta på andra sidan jordklotet är nu på väg att ta slut och därför gjorde jag lite research genom att titta lite på Youtube för att se hur man gör fariña. Hittade några videor som hade lite olika tillvägagångssätt , men jag tror att jag har klurat ut det, …jag tänker i alla fall göra ett försök.

Jag börjar i liten skala med en yuca, bara för att se om det funkar. Jag skalar den och sedan river jag den på rivjärnet på den här sidan.Sedan kommer jag att låta den stå i två dagar i rumstemperatur och jäsa. Så här ser den ut i nuläget efter rivningen . Hur mina fingrar ser ut, det fotot sparar vi in på….akta fingrarna. Nu står den på köksbordet med en linnehandduk över och väntar till på lördag.  Då kommer jag att lägga den i en handduk och pressa ur all vätska. Droppe för droppe.

Därefter rostas den lite i taget i stekpannan, under ständig omrörning tills den är helt torr. När man lägger den i stekpannan är det viktigt att man inte lägger i för mycket åt gången och att man försöker att fördela den så att den blir smulig, så att det inte bildas stora klumpar. Rostningen görs egentligen i stora bleck över öppen eld , men vi får se om vädret tillåter att jag använder mig av grillen. Så här ska det se ut när det är färdigt . Jag hoppas verkligen att mitt lilla experiment lyckas, för fariña kan man inte få tag på här i Sverige , i alla fall har inte jag hittat något . Fortsättning följer….

%d bloggare gillar detta: