Ja , då var man hemma igen! Allt som vanligt och som jag misstänkte kunde jag hämta in både det ena och det andra från växthuset, bland annat 6 st finfina tomater i olik färger. Chilin har växt till men har ännu inte skiftat färg förutom de små ají charapo. De må vara små , men väldigt starka! De ser ut som små gula ärtor. En sådan liten chili är alldeles tillräckligt.
Eftersom det kommer så många så kommer jag att lägga dem som de är i en burk i frysen , för kommande behov. Det visste ni väl att man kan göra, frysa chili menar jag? Lägg chilifrukten i en påse eller burk precis som den är och ta ut efterhand som du behöver. Bra om man inte vill torka den, eftersom den då kan användas i exempelvis salsa eller sallad när du tar ut den. Antingen hackar du den medan den knappt har tinat eller så tar du fram rivjärnet och river den direkt från frysen. Använd då gärna handskar eller en plastpåse på din hand så att du inte får chili på huden.
Men , nu var det ju inte chili som inlägget skulle handla om. Det var ju mitt gröna te! Kommer ni ihåg att jag strimlade blad i förra inlägget. Nu när jag kom hem var det dags att komponera teet. Bladen hade torkat jättefint och fruktbitarna likaså.

Ginkobladen blandade jag med citronzest och rosmarin. Ginkon i sig doftar inte så mycket därför kände jag att den behövde ha starkare smaksättning. Nu är ju inte grönt te känt för sin starka smak så allt är ju relativt , beroende på vad man jämför med.
Medan svartvinbärsbladen doftar jättegott och därför fick dessa samsas med lite mer fruktiga smaker som hallon och äpple.
Jag sparade en del av svartvinbärsbladen för
att ha till ytterligare en sats. Dessutom lade jag idag en ny sats på tork bestående av mynta, både blommor och blad, ros (kronbladen i strimlor) och rosmarin.
Det här kommer bli grejor det! Tänk va mycket gott man har i trädgården som man inte tänker på. Och så enkelt det är att göra själv sånt som du betalar för i affären! Så här gillar jag att skapa. Man tar det man har och ut kommer en produkt som är god, du vet att den är bra för du har gjort den själv, inga konstigheter ingår och det bästa av allt du har roligt under tiden.
Om du prövar själv så låt teet dra en 4-5 min innan du dricker, och framför allt , låt doften gå in genom näsan först för en starkare smakupplevelse. Varför inte göra dina egna tekompositioner? Har du en egen tekomposition som du vill dela med dig så kommentera gärna vad du har i den.








Sätt tummen i mitten och fyll med fast blåbärssylt.
200 graders ugn tills de fått aningen färg
och låt den sedan svalna på plåten . 

Kort sagt vi fick till en spenatsoppa men jag föredrar att använda mig av vanlig spenat eller mangold. 
medan svartvinbärstet kommer jag nog att använda som det är . 
Alldeles släta och fina och vilken färg!! Det var bara till att skölja av dem och sätta på dem på direkten, med en kvist dill och ganska rikligt med salt. De fick koka ca 10 min sedan var de färdiga.
En riktig färgpalett. Tänk att allt på tallriken kom direkt från jorden till mitt bord utom sillen och gräddfilen.
, även insidan är rosa. Behöver jag tala om att jag njöt av min lunch idag?

Nu är det dags att sätta tänderna i en riktigt god , klimatsmart och magvänlig beanburger som tar bort alla cravings efter hamburgare som du kanske har. Jag lovar dig … jag gjorde två för säkerhets skull , men var proppmätt efter en….den andra får vara till imorgon. Vem sa att man inte blir mätt på vegetariskt?

Det är precis så som du gör med flädersaft eller rabarbersaft också . Efter 3-4 dygn silar du bara av saften och häller upp den på flaskor .

Vill du ha lite mer färg på sirapen låt då några blåbär koka med. Det räcker med 4-5 st blåbär, de innehåller mycket färg.
Efter ca tio minuter kan du sila av och hälla upp på flaska. Förvaras svalt. Så här vacker färg fick min sirap.


Färgen varierar lite från den köpta men det kan bero på vilken sorts yuca man har använt. Det finns två olika, gul och vit, och det är den vita som säljs här i Sverige. Den gula yucan anses sämre i kvalitet.
Sedan kommer jag att låta den stå i två dagar i rumstemperatur och jäsa.
Så här ser den ut i nuläget efter rivningen . Hur mina fingrar ser ut, det fotot sparar vi in på….akta fingrarna. Nu står den på köksbordet med en linnehandduk över och väntar till på lördag. Då kommer jag att lägga den i en handduk och pressa ur all vätska. Droppe för droppe.
Jag hoppas verkligen att mitt lilla experiment lyckas, för fariña kan man inte få tag på här i Sverige , i alla fall har inte jag hittat något . Fortsättning följer….