Tilapia – Smaka och Se

juli 18, 2019juli 18, 2019

Orkideérnas stad, Moyobamba

Sist jag skrev satt jag i en bil på väg till orkideérnas stad , Moyobamba. Vi åkte tidigt från Tarapoto och kom fram vid 11 tiden och då kurrade magen rejält. Så när vi checkat in på hotellet tog vi oss ut på stan och till el mercado för att äta nåt. Alla restauranger , vare sig de är små eller stora , erbjuder alltid soppa, och då 9 ggr av 10 caldo de gallina….hönssoppa. Kan man inte göra caldo de gallina då ska man inte ha restaurang i det här landet.

Vi beställde in en caldo de gallina och fick en jätte tallrik med en riktigt god och fyllig buljong med spagetti, yuca, höna, en potatis och ett kokt ägg. Till soppan serveras alltid ají dvs chili och limeklyftor.

När vi hade ätit klart gick vi för att se de vackra orkidéerna . I Moyobamba finns det åtminstone tre olika ställen du kan titta på orkidéer. Vi valde den som låg närmast och som man inte behövde klättra och gå så mycket eftersom jag fortfarande hade träningsvärk efter djungelturen härom dagen. Så mycket vackra orkidéer det finns ! Här kommer ett litet smakprov .

I Moyobamba hittade jag en frukt som jag inte provat innan . Den är ganska ful och man kan definitivt inte tro att det är en frukt . Den heter zapote. den är ganska stor , brun och hård. Inuti har den upp till fyra stycken kärnor och fruktköttet är orange. Jag tänker inte äta den här så ni får vänta tills jag är tillbaka i Lima så ska ni få se hur den ser ut inuti. När jag sökte på frukten fick jag fram att den bland annat har en antibiotisk effekt och att den har högt glukosvärde. och många andra bra hälso effekter. Den ska bli intressant att smaka på.

zapote
zapoteträd

Utsikt från utsiktsplatsen i Moyobamba över floden Mayo

Efter besöket till orkideerna gick vi runt en stund på stan för att sedan fortsätta resan till Rioja. En halvtimmes resa med bil. Från Tarapotos myller till Moyobambas lugnare miljö, till Rioja som är ännu lugnare , det var riktigt skönt. Vi skulle överraska en person där i Rioja så vi tog mototaxin nästan ända fram och gick resten. Under taxifärden såg jag på flera ställen i staden att de hade gjort fina prydnader av gamla bildäck. Dessa hängde på gatlyktorna och användes som blokrukor. De hade olika former , de flesta var djur av olika slag, fiskar, fåglar , etc Tyvärr fick jag bara med en av dem på bild , men tänk vad man kan göra av gamla bildäck! Återbruk är ordet för dagen!

Vi fick träffa personen vi ville och hon bjöd på grillat från sin egen resturang. Hårt arbete från morgon till kväll för henne och hennes man. Här har hon precis öpptat upp för eftermiddagens grillning. Ut med grillen på trottoaren och sälj det du har att grilla. Allt tar slut på några timmar. Grillad banan, kycklingspett, Tilapia, yuca och tacacho….blir streetfood utanför den egna dörren.

När man är ute och åker i Peru gäller det att se upp för vissa saker. Bland annat djur på vägen. Överallt springer det hundar, höns, grisar , hästar eller som i detta fall, när mototaxin var tvungen att stanna för det kom tre kor gåendes över vägen i godan ro.

Ägarinnan hade bara släppt iväg dem och stod vid sidan och tittade på när de gick i väg. Annars finns det mycket att titta på när man är ute och åker. Man blir liksom inte trött av att se det vackra djungellandskapet. Så grönt, så böjlande och frodigt. Och när man tänker på att det är samma måne som syns här som man ser hemma , tror man knappt att det är sant.

Jag lämnar er för den här gången med ett kort från torget i Moyobamba, orkidéernas stad , som jag tog på kvällspromenaden innan vi kom tillbaka till hotellet. Snart lämnar jag djungeln för den här gången och åker tillbaka till Lima. Hasta pronto!

juli 16, 2019juli 16, 2019

Aj , den vackra kroppen värker än

Aj aj , jag visste inte att jag hade såååå många muskler i denna lilla kropp. Efter strapatsen ut i djungeln och Tarzans bakgård är jag halvt uppäten och går som en gravid anka . Varje steg gör ont och varenda muskel u min kropp är i uppror . Till råga på allt åkte jag på en förkylning efter att ha varit uppe i 100 grader efter vandringen ner till lagunen och vattenfallet när jag helt abrupt kylde av kroppen i det kalla källvattnen i lagunen . Dessutom blev det ett till abrupt termostatfall när vi kom upp igen . Klättringen upp tog mig åter upp till kokpunkten men fem minuter efter vi kommit upp började skyfallet och ovis som jag var gick jag ut i regnet gör att svalka mig och blev våt . Skönt just för stunden men det får jag sota för nu .

Gårdagen gick ungefär lika fort som en sengångare …. mina ben klarade inte mer . Dock spatserade vi runt i Tarapoto och efter en traditionell frukost på Tarapotovis med en juane, stekt maduro, och bröd tog vi oss ut på stan .

Medan vi gick på gatan såg jag en kvinna sitta på trottoaren och sälja frukt . Hon hade en frukt där som jag inte kände igen . Jag frågade vad den hette och det visade sig vara en pomarosa. Jag köpte tre för en sol, dvs tre st för 2:80kr. Hemma på hotellet senare på eftermiddagen provade jag dem. Den är alldeles vit inuti och har en ganska stor kärna . Trädet den växer på är stort och lummigt . Smaken är lite torr , luftig och ganska svag . Ingen direkt utpräglad smak . Jag spara en av frukterna till om ett par dar för att se om smaken ändras när den mognar mer .

Vid lunchtid satte vi oss på en av de många ställena som säljer dagens meny . Var och vartannat hus öppnar upp sin dörr och ställer ett par plastborste på trottoaren och säljer dagens . Den här gången valde jag en färsk sallad till förrätt och till huvudrätt fisk . Här serveras oftast fiskarna hela . Med rumpa och huvud . Alla vet hur en fisk ser ut till och med barnen . Ingen filé eller fyrkantig torsk här inte . Här är en tilapia frita. En dagens här kostar mellan 4-10 soles , alltså nästan ingenting .

Efter maten började min jakt på riktigt kaffe igen … det är inte så enkelt som man kan tro. Till slut hittade vi ett ställe som åtminstone hade snabbkaffe . Där hade de också nåt som heter ponche . Ponche är vispat ägg och socker som smaksätts till exempel med Malta eller kaffe . Malta är en sorts mörk , nästan svart ölsort , som är lite söt . Jag ska prova ett göra ponche när jag kommer hem för Malta har jag hittat hemma i en asiatisk affär . Det kanske inte låter så gott men det var faktiskt riktigt smakligt . Det blir som ett skum som man äter med sked .

Ponche con Malta

Sen ut på upptäcksfärd på stan igen . Vi följer våra näsor . Dofterna här lockar och efter bara en lite stund fann vi det min man letade efter. Han ville äta anticucho. Jag har skrivit om anticucho förr men få av kohjärta , den hör gången var det komage och kött som var på pinnen . Jag kände mig fortfarande mätt men kunde inte låta bli att smaka på en bit grillad komage .

Jag har ätit komage innan i en rätt som heter caucau , men det är nåt jag verkligen inte gillar . En av de få saker jag inte kan få ner . I den maträtten är det mer som en gryta smaksatt med bland annat gurkmeja , därför har jag faktiskt tro det eller ej längtat efter att få prova komage grillad . Det var mycket bättre!! Lite samma konsistens som bläckfisk … dock inte smakmässigt . Det smakar kött . En riktigt bra smakupplevelse att äntligen få smaka .

Nu sitter jag i en bil på väg till Moyobamba . Kroppen mår lite bättre idag och den gör inte lika ont. Moyobamba kallas för orkidéernas stad , så vänta er ett inlägg med vackra blommor inom kort . Hasta pronto.

januari 1, 2017

Dagen då alla äter pizza

Gott nytt år allesammans! Nyårsdagen är ju som bekant pizzans dag. Aldrig köps det så mycket pizza som på nyårsdagen….Varför? Ja …jag har aldrig förstått varför men kanske kan det hänga ihop med för mycket festande och eventuell baksmälla och allmän lathet att laga mat…

Jag för min del hoppar pizzan idag och ställer mig i köket igen där jag ju faktiskt trivs bäst. Idag blir det en ungsbakad hel Tilapia med citon och koriander. Lite rester från gårdagens supé får också plats på bordet, eller vad sägs om en rompaté med räkor till förrätt.Har ni förresten avgett nåt nyårslöfte? Kanske ska ni äta hälsosammare, mindre kött, mer fisk? Kanske har ni lovat att ha ett sockerfritt år?Eller gymma lite mer? Vad ni än har lovat er själva så önskar jag er lycka till med ert nyårslöfte. Jag å min sida lovar att försöka laga ännu godare och mer spännande mat under året som kommer och försöka att så ofta som möjligt dela med mig av den till er.

En utmaning till er alla där ute som läser är att slänga mindre mat.Vi slänger alldeles för mycket mat till absolut ingen nytta! Tvärtom, det ökar på sopberget, gör hål i våra plånböcker och är slöseri med resurser. Min utmaning till dig under det kommande året är att inte slänga så mycket. Ta till vara, använd rester till nya maträtter. Var kreativ! Var inte så rädd för datumstämplar, de anger bäst före, definitivt inte att du måste slänga maten. Smaka , lukta och titta! Om du inte kan använda det just nu , använd din frys…de flesta saker kan du frysa med gott resultat. Det kommer både du och din plånbok att tjäna på.

Gårdagens supé kommer jag att njuta av igen , ganska snart eftersom det blev rester över och dessa har jag lagt in i frysen. Rompatéerna blev fler än jag hade räknat med så dessa paketerades och styckfrystes , redo att tas ut nån timme innan middag och bara garneras.

Fläskytterfilén gör sig fint i matlådorna till jobbet framöver, och till och med efterrätten kan gå i repris snart igen eftersom bottnen till min glace au four var lite stor så en bit åkte in i frysen .

På tal om glace au four, finns det nån mer festlig dessert, där varmt och kallt får samsas , med knaprigt och mjukt och fluffigt. Min glace au for har som min mormor alltid brukade göra en havrebotten istället för som många andra har , sockerkaka. Det ger den här efterrätten ett extra lyft, en ny dimension eftersom du tillför det lite knapriga.

Här är receptet på botten: 75 g smör smälts och hälls över 2 1/2 dl havregryn. Låt svälla en stund. Tillsätt sedan 1 1/4 dl socker, 1 msk vetemjöl, 1 tsk bakpulver och 1 ägg och blanda ihop. Häll smeten i en form 18*22cm och grädda i 175 grader i ca 20 min.

Innan servering av din glace au for lägg halvfrusna hallon på botten, täck dem med ett halvliters avlångt glasspaket och vispa ihop 3 äggvitor med 3/4 dl socker till en maräng. Täck glassen med marängsmeten och direkt in i ugnen som är het, 275 grader i bara några minuter till den har fått fin färg. Det går snabbt så håll ögonen på den. Ta ut ur ugnen och servera genast. En njutning för själen!