Från Chachapoyas till Tarapoto

Min senaste uppdatering var från Chachapoyas och därifrån åkte vi till Moyobamba för att bada i de varma källorna men också för att träffa vänner och bekanta . Från Chachapoyas till Moyobamba är det ca fyra fem timmars resa i bil utmed serpentinvägar . Uppför bergen och nedför bergen, kringelikrokar hit och dit . Vackra vyer och hemska stup om man tittar ner. Det gäller att konsentrera sig på vägen om man inte vill bli åksjuk .

Chachapoyas ligger en bra bit upp i bergen , över 2000 meter och vi ska nu åka neråt . Det märks i vegetationen . Och i värmen . Ju längre ner vi kommer desto med djungelvegetation. Och desto varmare . Tarapoto ligger till och med under havsnivå med flera hundra meter .

I Moyobamba tog regnet emot oss med bravur . Där finns det inga taxibilar bara mototaxi dvs trehjuliga motorcyklar med tak och baksäte . Det är inte det smartaste sättet att åka i regn på men vad gör man … vi skulle ju fram till hotellet !

Vi hamnade på ett riktigt mysigt hotell med en fantastisk utsikt . Genomblöta! Men vad gör väl det . Det torkar .

Solnedgång i Moyobamba

Morgonen därpå tog vi oss direkt till de varma källorna . Värmen kommer från en vulkan som är nära och badet sägs ha läkande egenskaper . Jag känner mig nu som en helt annan människa , blink, blink . Skämt åsido … det var väldig skönt 43 gradigt vatten . Inte mycket svaveldoft , bara väldigt svagt .

Varma källor i Moyobamba

Nåt som verkligen imponerar på mig är hur kreativa de är med att återanvända saker . Ta tex bildäck … de kan bli allt ifrån lekredskap till blomsterarrangemang till sandaler . Petflaskor är en annan sak man tydligen kan återanvända och till och med bygga växthus av . Kapsylerna blir mönster i golvet .

Efter badet tog vi en tur till en stad som heter Rioja . Där träffade vi släkt och vänner och jag tog mig en extra tur till en stad som heter segunda Jerusalem alltså andra Jerusalem. Där mötte jag vänner jag inte sett på 15 år . De tog med mig på en sightseeing och titta på en plats där floden som flyter genom samhället bryter fram ur berget . Ett riktigt magiskt vackert ställe. Där har man gjort en vattenpark men behållt allt det naturliga .

Kvällen avslutades med middag tillsammans allihop , och jag kom därifrån med en säck med bananplantor och sachaculantro

Sacha betyder skog på quechua och sachaculantro är då alltså skogskoriander . Väldigt aromatisk ört påminner mycket om koriander i smak men kanske lite starkare . Växer lite här och där som ogräs . Hemma har jag försökt odla men inte lyckats så bra . Där kallas den för mexikansk koriander.

Dagarna går fort här i Peru och dagen därpå skulle vi åka vidare till Tarapoto men innan dess tog vi ett sista morgondopp i de varma källorna . Sen började den två timmar långa bilfärden till Tarapoto. Värmen som slår emot dig i Tarapoto är helt obeskrivlig . Du behöver inte göra något för att bli helt genomblöt av svett och kläderna klibbar ihop. Här är mitt paradis .

Inte för att jag älskar värmen det gör jag inte men det är så otroligt vackert och fullt av liv och ett helt annat liv än hemma i Sverige. Här ska mina bananplantor få sitt hem .

På morgonen efter vi kom tog vi mototaxin, inte heller här finns det så mycket bilar … det är alldeles för varmt … lånade lite verktyg av en vän och begav oss ut till vår tomt och planterade bananerna och sachaculantro och en ananas .

Värmen är olidlig och det gör inte saken bättre av att magen inte är i form och att vi glömde köpa extra vattenflaskor . Men tillslut var vi färdig och började gå för att möta mototaxin. Om vi säger så här att jag kände mig kokt !

Ja .. som ni vet så är det inte alltid som man får som man vill … jag hade velat åka även till Yurimaguas men var tvungen till att stanna hemma. Man beger sig inte ut på en bilfärd i djungeln i flera timmar med dålig mage . Men jag har det skönt här på hotellet . Fantastiskt även detta …

Det här är som att vara i nån av bilderna man ser från Pinterest på drömställen . Givetvis har även denna del av resan innehållit god mat . Här har ni ett lite urval …

Det här blev ett långt inlägg som jag hoppas ni orkar läsa … annars ses vi snart igen . Hasta la vista

Orkideérnas stad, Moyobamba

Sist jag skrev satt jag i en bil på väg till orkideérnas stad , Moyobamba. Vi åkte tidigt från Tarapoto och kom fram vid 11 tiden och då kurrade magen rejält. Så när vi checkat in på hotellet tog vi oss ut på stan och till el mercado för att äta nåt. Alla restauranger , vare sig de är små eller stora , erbjuder alltid soppa, och då 9 ggr av 10 caldo de gallina….hönssoppa. Kan man inte göra caldo de gallina då ska man inte ha restaurang i det här landet.

Vi beställde in en caldo de gallina och fick en jätte tallrik med en riktigt god och fyllig buljong med spagetti, yuca, höna, en potatis och ett kokt ägg. Till soppan serveras alltid ají dvs chili och limeklyftor.

caldo de gallina

När vi hade ätit klart gick vi för att se de vackra orkidéerna . I Moyobamba finns det åtminstone tre olika ställen du kan titta på orkidéer. Vi valde den som låg närmast och som man inte behövde klättra och gå så mycket eftersom jag fortfarande hade träningsvärk efter djungelturen härom dagen. Så mycket vackra orkidéer det finns ! Här kommer ett litet smakprov .

I Moyobamba hittade jag en frukt som jag inte provat innan . Den är ganska ful och man kan definitivt inte tro att det är en frukt . Den heter zapote. den är ganska stor , brun och hård. Inuti har den upp till fyra stycken kärnor och fruktköttet är orange. Jag tänker inte äta den här så ni får vänta tills jag är tillbaka i Lima så ska ni få se hur den ser ut inuti. När jag sökte på frukten fick jag fram att den bland annat har en antibiotisk effekt och att den har högt glukosvärde. och många andra bra hälso effekter. Den ska bli intressant att smaka på.

Utsikt från utsiktsplatsen i Moyobamba över floden Mayo
blomma på ett pomarosaträd

Efter besöket till orkideerna gick vi runt en stund på stan för att sedan fortsätta resan till Rioja. En halvtimmes resa med bil. Från Tarapotos myller till Moyobambas lugnare miljö, till Rioja som är ännu lugnare , det var riktigt skönt. Vi skulle överraska en person där i Rioja så vi tog mototaxin nästan ända fram och gick resten. Under taxifärden såg jag på flera ställen i staden att de hade gjort fina prydnader av gamla bildäck. Dessa hängde på gatlyktorna och användes som blokrukor. De hade olika former , de flesta var djur av olika slag, fiskar, fåglar , etc Tyvärr fick jag bara med en av dem på bild , men tänk vad man kan göra av gamla bildäck! Återbruk är ordet för dagen!

Återbruk av bildäck

Vi fick träffa personen vi ville och hon bjöd på grillat från sin egen resturang. Hårt arbete från morgon till kväll för henne och hennes man. Här har hon precis öpptat upp för eftermiddagens grillning. Ut med grillen på trottoaren och sälj det du har att grilla. Allt tar slut på några timmar. Grillad banan, kycklingspett, Tilapia, yuca och tacacho….blir streetfood utanför den egna dörren.

När man är ute och åker i Peru gäller det att se upp för vissa saker. Bland annat djur på vägen. Överallt springer det hundar, höns, grisar , hästar eller som i detta fall, när mototaxin var tvungen att stanna för det kom tre kor gåendes över vägen i godan ro.

Ägarinnan hade bara släppt iväg dem och stod vid sidan och tittade på när de gick i väg. Annars finns det mycket att titta på när man är ute och åker. Man blir liksom inte trött av att se det vackra djungellandskapet. Så grönt, så böjlande och frodigt. Och när man tänker på att det är samma måne som syns här som man ser hemma , tror man knappt att det är sant.

La plaza i Moyobamba by night

Jag lämnar er för den här gången med ett kort från torget i Moyobamba, orkidéernas stad , som jag tog på kvällspromenaden innan vi kom tillbaka till hotellet. Snart lämnar jag djungeln för den här gången och åker tillbaka till Lima. Hasta pronto!

Aj , den vackra kroppen värker än

Aj aj , jag visste inte att jag hade såååå många muskler i denna lilla kropp. Efter strapatsen ut i djungeln och Tarzans bakgård är jag halvt uppäten och går som en gravid anka . Varje steg gör ont och varenda muskel u min kropp är i uppror . Till råga på allt åkte jag på en förkylning efter att ha varit uppe i 100 grader efter vandringen ner till lagunen och vattenfallet när jag helt abrupt kylde av kroppen i det kalla källvattnen i lagunen . Dessutom blev det ett till abrupt termostatfall när vi kom upp igen . Klättringen upp tog mig åter upp till kokpunkten men fem minuter efter vi kommit upp började skyfallet och ovis som jag var gick jag ut i regnet gör att svalka mig och blev våt . Skönt just för stunden men det får jag sota för nu .

Gårdagen gick ungefär lika fort som en sengångare …. mina ben klarade inte mer . Dock spatserade vi runt i Tarapoto och efter en traditionell frukost på Tarapotovis med en juane, stekt maduro, och bröd tog vi oss ut på stan .

Medan vi gick på gatan såg jag en kvinna sitta på trottoaren och sälja frukt . Hon hade en frukt där som jag inte kände igen . Jag frågade vad den hette och det visade sig vara en pomarosa. Jag köpte tre för en sol, dvs tre st för 2:80kr. Hemma på hotellet senare på eftermiddagen provade jag dem. Den är alldeles vit inuti och har en ganska stor kärna . Trädet den växer på är stort och lummigt . Smaken är lite torr , luftig och ganska svag . Ingen direkt utpräglad smak . Jag spara en av frukterna till om ett par dar för att se om smaken ändras när den mognar mer .

Vid lunchtid satte vi oss på en av de många ställena som säljer dagens meny . Var och vartannat hus öppnar upp sin dörr och ställer ett par plastborste på trottoaren och säljer dagens . Den här gången valde jag en färsk sallad till förrätt och till huvudrätt fisk . Här serveras oftast fiskarna hela . Med rumpa och huvud . Alla vet hur en fisk ser ut till och med barnen . Ingen filé eller fyrkantig torsk här inte . Här är en tilapia frita. En dagens här kostar mellan 4-10 soles , alltså nästan ingenting .

Efter maten började min jakt på riktigt kaffe igen … det är inte så enkelt som man kan tro. Till slut hittade vi ett ställe som åtminstone hade snabbkaffe . Där hade de också nåt som heter ponche . Ponche är vispat ägg och socker som smaksätts till exempel med Malta eller kaffe . Malta är en sorts mörk , nästan svart ölsort , som är lite söt . Jag ska prova ett göra ponche när jag kommer hem för Malta har jag hittat hemma i en asiatisk affär . Det kanske inte låter så gott men det var faktiskt riktigt smakligt . Det blir som ett skum som man äter med sked .

Ponche con Malta

Sen ut på upptäcksfärd på stan igen . Vi följer våra näsor . Dofterna här lockar och efter bara en lite stund fann vi det min man letade efter. Han ville äta anticucho. Jag har skrivit om anticucho förr men få av kohjärta , den hör gången var det komage och kött som var på pinnen . Jag kände mig fortfarande mätt men kunde inte låta bli att smaka på en bit grillad komage .

Jag har ätit komage innan i en rätt som heter caucau , men det är nåt jag verkligen inte gillar . En av de få saker jag inte kan få ner . I den maträtten är det mer som en gryta smaksatt med bland annat gurkmeja , därför har jag faktiskt tro det eller ej längtat efter att få prova komage grillad . Det var mycket bättre!! Lite samma konsistens som bläckfisk … dock inte smakmässigt . Det smakar kött . En riktigt bra smakupplevelse att äntligen få smaka .

Nu sitter jag i en bil på väg till Moyobamba . Kroppen mår lite bättre idag och den gör inte lika ont. Moyobamba kallas för orkidéernas stad , så vänta er ett inlägg med vackra blommor inom kort . Hasta pronto.

%d bloggare gillar detta: