Etikett: köttet

Härom dagen var jag på en mycket trevlig utflykt eller studiebesök genom mitt jobb. Vår leverantör av kött och chark , Lillegårdens kött och chark, bjöd mig och några andra kokerskor på en heldag med studiebesök , där vi fick se hela kedjan. Det vill säga från kalv och uppfödaren, via slakt och sedan till förädlingen där det tillverkades skinka, korv och andra charkvaror. En fantastisk lärorik och intressant dag.

Vi började faktiskt vårt studiebesök i ”fel” ända, men som alla vet så har ju korven två ändar och det var väl i så fall i den andra ändan vi började. Vi startade med att kolla in i deras lokaler och fick se var korven gjordes och alla deras maskiner som hjälper till att göra allt det goda de producerar. Här tex har vi en maskin som gör hamburgare.

De visade oss var korven röktes, spånen som ger smak och skinnet till tex falukorv och salami

Sedan fick vi åka ut till gården där köttet de använder föds upp. Vi fick se kalvarna som precis hade fötts och blev presenterade för alla korna som stod på rad. Solen sken, vitsipporna lyste vita i backarna och vakthunden Monster sprang runt våra fötter och den lilla kalven Åke kom fram och ville bli kliad på huvudet. När vi hade tittat färdigt på gården, sett de nya tjurarna och den gamla traktorn och tagit farväl av Monster och Åke så var det dags att återigen sätta sig i bilen för vidare förflyttning till slakteriet i Dalsjöfors.

Tyvärr fick vi inte av hygienskäl ha med oss kamera in i slakteriet , kanske på gott och ont för vissa  av er kanske inte hade uppskattat att få se sådana bilder här ändå. Tusentals djur slaktas här varje dag. Allt går smidigt och lätt. Välorganiserat och lugnt för djuren. Allt som inte är människoföda tas omhand och säljs vidare antingen till ex Tyskland, eller blir biogas. Ingenting går till spillo.

Innan vi gick in i slakteriet fick vi fylla i hälsodeklaration och sätta på oss speciella kläder  ( vita engångskläder för oss , av plast) ta av oss ringar och sätta på hårnät, allt för hygienens skull. Väl inne fick vi se hela linen. Dessa människor som arbetar där förtjänar att man lyfter på hatten för dem… ett tungt och bullrigt jobb, söligt och som alla som har varit i närheten av ett slakteri vet, så finns där en speciell lukt som många finner ganska äcklig.

Bland det mäktigaste var att se dessa kylar, stora som gympasalar, fulla  med gris- och nöt- kroppar hängande i spikraka led från taket. Ja… va kan man säga…många köttbullar blir det, eller mycket grillning var det nog tänkt att bli i sommar! En annan sak som imponerade var styckningslinen för griskött. Där stod de kanske 45-50 personer i två rader och skar ett moment var i varje grispart tills hela grisparten var i köttstycken. Var sak för sig. Kotlettraden för sig och läggarna låg i sin låda, skinkan och grisfötterna på var sin plats. Ja till och med svålen packades och veks ihop till paket.

Att inte välja svenskt kött när möjligheten finns är att nedvärdera dessa människors jobb. Både uppfödaren , slakteriarbetaren och förädlaren eller charkuteristen. De gör ett fantastiskt jobb allesammans för att vi ska kunna äta något av det minst modifierade köttet som finns på marknaden. Tack för att ni finns och vill och orkar fortsätta jobba så att jag kan få sätta tänderna i en riktigt god svensk biff eller korv till grillen i sommar. Och framför allt ett speciellt tack till Lillegårdens Kött och chark för en fantastisk dag som jag kommer leva länge på.