Sista dan eller kylklampar- räddaren i nöden

Sista dan här i norr. Dotterns önskelista är avbetad och hennes frys är fullproppad med godsaker . Hon behöver inte fundera på vad hon ska äta den närmsta tiden . De senaste dagarna har vi producerat individuella pajer, broccolopajoch tomat ost och skinkpaj Tamales gjorde vi av kyckling, och arroz con pollo, att lägga i frysen . Vi har ätit goda vietnamesiska vårrullar, causa och en riktigt smarrig sallad och druckit coldbrew med kardemummakaffe från Turkiet. Vi hann med att prova både sushi och tapas på Pinchos

Vädret har varit på topp och värmen har verkligen varit påfrestande. Dels för att vi har varit i köket och härjat dels för att som i nästan hela Sverige har värmen legat runt trettiostrecket . Eftersom vi har varit två personer i en etta med solen liggande på mot fönstren hela dagen har jag numera hittat ett nytt användningsområde för kylklampar . Ni vet de där som man har i kylväskan när man går på picknick. En kylklamp inlindad i en handduk har fått ligga i sängen med mig för att kyla nervig några grader , då varken fläkt eller ac fanns tillgängligt . Tänk att en kylklamp kan vara räddaren i nöden !

Sista dan idag som sagt och vi tog en picknick ute i gröngräset strax utanför lägenheten i en dunge och när vi ligger där på varsin filt kommer två små rådjur ut från skogen intill . De är bara några meter ifrån oss . Det är sådana ögonblick man kommer ihåg !

Nu är det strax dax att packa ner sakerna i resväskan igen och åka hem . På grund av att dotterns frys inte tillåter en enda grej till att få plats i sig kunde jag inte ta med mig nån ren eller ripa hem …. Det får bli nästa gång ….

Imorgon väntar hemmet på mig , undrar hur tomater och chiliplantor mår i växthuset? Det är säkert skördedags på både det ena och det andra.

Sakta men säkert betar vi av listan

Igår var det varmt! Jättevarmt! Och fuktigt,….perfekt väder för att baka eftersom degen tror att den är i ett jässkåp och jäser som om den aldrig gjort nåt annat. Så därför tog vi och betade av pizzabullar och vaniljbullar från listan.

Direkt efter frukost satte vi igång . Två olika degar sattes . En till pizzabullar, bestående av vatten, jäst, salt, olja och mjöl. Detta blandades snabbt ihop och sedan kom den jobbiga biten….eftersom min dotter inte har någon degassisten utan det blev till att arbeta degen för hand. Faktum kvarstår ju att ju längre du arbetar en deg desto bättre blir den för då utvecklas glutentrådarna. Så det fick bli en 10 minuters styrketräning med deg i hettan. Men det var det värt….degen jäste jättefint.

Degen till vaniljbullarna satte jag direkt efter avslutat träningspass med pizzabulledegen. Jag brukar ta det receptet som står på mitt mjölpaket. Dvs 150 gr smör, 5 dl mjölk,1 pkt jäst, 1,5 dl socker,ev kardemumma,en nypa salt, och ca 14dl mjöl. I detta fallet hoppade jag över kardemumman. Mjölmängden kan man aldrig vara säker på, det beror på hur torrt mjölet är . Börja därför med mindre mjöl än totalen , och fyll på efter hand. Oftast är felet man gör när man bakar bullar ett av följande: antingen för mycket mjöl i degen, eller för länge inne i ugnen.

Det absolut viktigaste momentet i bullbak är att knåda degen länge. Med länge menas minst tio minuter! Låt oss konstatera det att det var varmt att knåda. Degen ska bli slät och glansig. Är den inte det så fortsätt att knåda.Sen är det dags att läta degen jäsa!

Efter en halvtimme hade båda degarna nästan jäst ur bunkarna. Vi startade med pizzabullarna och kavlade ut och bredde på chilisås , lade på riven burkskinka och ost. Några fick till och med lite ananasbitar. Pensla med ägg och strö på oregano. Se till att ugnen är varm, 250 grader. Låt dem jäsa en stund på plåten och sätt sedan in dem i ugnen i ca 10-12 min.Här har vi resultatet.

Vaniljbullarna stod på tur ….kavla ut ,bre på rikligt med smör, strö på socker och vaniljsocker. Rulla ihop och skär i bitar. Det är viktigt att smöret är mjukt så går det lättare att bre på degen utan att den går sönder. Låt dem också jäsa en stund på plåten och pensla sedan med ägg och strö eventuellt på pärlsocker. Vi hade glömt att köpa det så det fick bli utan.

Doften som sprider sig är magisk. Den allra bästa tuggan är den man tar när de är alldeles ljumna. Hejdar man sig inte då kan man lätt äta upp hela plåten….men nu var det ju för att fylla frysen vi bakade.

Nästa sak på listan var pastelitos. Pastelitos är en salvadoreansk maträtt. Det är friterade köttfärsfyllda piroger av majsmjöl , som man äter med curtido och tomatsås.

Curtido är en vinägerinläggning med vitkål, morot och lök. Det fattas aldrig en burk curtido i ett salvadoreanskt kök!

Börja med att tärna en morot och en potatis i minimala tärningar. Hacka en lök och två vilöksklyftor. Sätt på stekpannan och bryn köttfärsen, jag använder blandfärs. Salta och peppra och en aning paprikakrydda. Lägg i moroten, potatisen och löken och låt dem steka en stund tills de blivit mjuka. Ställ sedan åt sidan att svalna något. Gör en deg av ljummet vatten ,salt och lite paprikapulver för färgens skull och häll i Pan majsmjöl tills du har en deg som är lätthanterlig. Låt den stå några minuter att svälla och korrigera sedan vattenmängden. Du ska kunna forma degen med dina händer men den får inte vara för hård.

Forma en boll och platta ut den i din hand. Om du använder dig av olja på händerna fastnar den inte så lätt. Lägg i en sked fyllning och vik ihop degen till en halvmåne. Fritera i olja tills de blir gyllengula och degen är knaprig. Servera med curtido och tomatsås , likadan som till popusas.

Sedan fick det räcka med köksbravader för den här gången….men resultatet….det är ju det som räknas och det var smaskigt och gott.

Fariña, fortsättning följer…

Nu har det gått två dar och min rivna yuca har stått i rumstemperatur och fermenterats eller jäst lite. Nu är det dags att krama ur all vätska ur den.

Jag lägger den i en handduk och pressar och vrider handduken så mycket det går. Vätska sipprar ut och jag låter den ligga i press i flera timmar . Det är viktigt att få ut så mycket vätska som möjligt. När det är omöjligt att få ur mer vätska så öppnar jag handduken och finfördelar den rivna yucan på handduken. Jag använder mig av en grov sil eller friteringsslev för att sikta yucan och på så sätt finfördela den.

Jag rostar sedan lite yuca i taget i en torr stekpanna . Medelvärme är lagom annars blir det för hårt rostat.  Det är viktigt att finfördela yucan och inte ta för mycket åt gången, och det viktigaste av allt att ständigt röra i den så att det inte klumpar i hop sig och så att det inte bränns.

När allt var rostat satte jag in hela skålen i ugnen som jag nyss hade använt till annat för att se till att fariñan är helt torr . Där får den stå en stund tills ugnen har svalnat . Sedan är det bara till att lägga i en påse och vänta på tillfälle till att användas.  Av en yuca blev det faktiskt ganska mycket, ca 15 dl.

Jag lyckades med mitt experiment! Nu har jag fyllt på mitt lager utan att resa till andra sidan jordklotet. Så här blev mitt resultat. Nästa gång kan jag prova att riva på en annan sida av rivjärnet för att se om det ändrar konsistensen på den färdiga produkten.Färgen varierar lite från den köpta men det kan bero på vilken sorts yuca man har använt. Det finns två olika, gul och vit, och det är den vita som säljs här i Sverige. Den gula yucan anses sämre i kvalitet.

Fariña, ett experiment

Hej igen , nu är jag i experimenttagen igen. I Sydamerika finns något som heter fariña och som är gjort av yuca. Det är torkad rostad fermeterad yuca och man kan använda det på många olika sätt, som tillbehör till exempelvis feijoada i Brasilien , som dryck, om man blandar det med vatten och socker, och man kan även ha det i soppor.

Den fariña som jag har , som jag har köpt där borta på andra sidan jordklotet är nu på väg att ta slut och därför gjorde jag lite research genom att titta lite på Youtube för att se hur man gör fariña. Hittade några videor som hade lite olika tillvägagångssätt , men jag tror att jag har klurat ut det, …jag tänker i alla fall göra ett försök.

Jag börjar i liten skala med en yuca, bara för att se om det funkar. Jag skalar den och sedan river jag den på rivjärnet på den här sidan.Sedan kommer jag att låta den stå i två dagar i rumstemperatur och jäsa. Så här ser den ut i nuläget efter rivningen . Hur mina fingrar ser ut, det fotot sparar vi in på….akta fingrarna. Nu står den på köksbordet med en linnehandduk över och väntar till på lördag.  Då kommer jag att lägga den i en handduk och pressa ur all vätska. Droppe för droppe.

Därefter rostas den lite i taget i stekpannan, under ständig omrörning tills den är helt torr. När man lägger den i stekpannan är det viktigt att man inte lägger i för mycket åt gången och att man försöker att fördela den så att den blir smulig, så att det inte bildas stora klumpar. Rostningen görs egentligen i stora bleck över öppen eld , men vi får se om vädret tillåter att jag använder mig av grillen. Så här ska det se ut när det är färdigt . Jag hoppas verkligen att mitt lilla experiment lyckas, för fariña kan man inte få tag på här i Sverige , i alla fall har inte jag hittat något . Fortsättning följer….

Frejoles refritos

Frejoles refritos , eller kokta stekta bönor är ganska vanligt i sydamerika och i mexiko. Man tar helt enkelt kokta bönor, gärna egenkokta i en god fläskbuljong, mixar dem slätt och sedan steker man dem med olja/smör i en stekpanna till de blir en bönpasta.  Denna bönpasta är väldigt god att ha som tillbehör eller bre på en tortilla, lägga på lite ost ,täck med ytterligare en tortilla och sedan steka alltsammans i en torr stekpanna på båda sidor tills osten smälter.

Frejoles refritos kan du göra av vilken sorts bönor du vill. De vita blir lite krämigare eller mer smöriga i smaken , medan röda kidney blir en färgklick och har kanske lite mer tuggmotstånd på grund av deras tjockare skal. Cranberry eller borlotti passar också bra. Pastan är mycket rik på protein och väldigt mättande. Du kan med fördel byta ut potatis, ris eller pasta mot den här bönpastan och bli mätt och slippa många kolhydrater. Frejoles refritos passar bra till grillat, all typ av sydamerikansk mat och det är en av huvuddelarna i huevos rancheros ,en mexikansk maträtt som är en majstortilla med just frejoles refritos ovanpå och på toppen ett stekt ägg, samt en pico de gallo. Frejoles refritos är också använt som fyllning i den Salvadoreanska maträtten popusas, där den blandas med ost och blir en fyllning inuti en majstortilla. Det finns många användningsområden.

Igår kokte jag vita bönor i en fläskbuljong med lite småköttbitar och lite svål, de kom från en fläsklägg som koktes häromdagen. Buljongen hjälper till att sätta god smak på bönorna. I tryckkokaren går det på en halvtimme om man har blötlagt bönorna över natten. När bönorna är kokta ta fram din mixerstav och mixa dem slätt. Flytta dem sedan till en stekpanna med lite olja i , och börja stek tills vätskan har försvunnit och en fast massa har bildats. Man måste röra ganska ofta i botten då det är där som de blir stekta först så att det inte bränner fast. Beroende på hur mycket vätska det var från början tar det ju olika lång tid. Jag ville till exempel inte hälla av vätska från mina bönor för där sitter ju smaken, därför fick de gå långsamt på halvfartsvärme i ca en timme, medan jag rörde runt i dem. När du kan flytta massan utan att den genast går tillbaka är det ganska färdigt. Du kan under tiden som du steker dem om inte dina bönor innehöll så mycket fett, behöva tillsätta ytterligare matfett under stekningen.

Det går givetvis att göra detta på köpta färdigkokta bönor också men då behöver du tillsätta mer matfett och någon form av smak, varför inte en klyfta pressad vitlök och salt. Ibland har man inte tiden att koka bönor och då får man lov att ta genvägar.

Om du tar dig tiden , koka då mycket åt gången och lägg in i frysen i lagom stora paket att ta fram . Bönor kokta hemma smakar mer.

Mitt älskade Peru

Idag har jag bortlängtan …. inte hemlängtan utan bort… jag önskar jag vore i mitt älskade Peru. Varför ? Jo för jag såg precis ett avsnitt av Masterchef UK där de åkte till Peru för att laga mat. Mina smaker, mina välkända vyer och underbara råvaror. Vill ni titta? Länken kommer här

Ceviche, picarones, choclo, ají, tacu tacu, lomo saltado, och mycket mer . Snart … besöker jag dig igen …tills dess får jag nöja mig med att göra peruansk mat här hemma i Sverige .

Jorden runt på 3 veckor: veckans sista stopp El Salvador 🇸🇻

Åh, vad roligt det är att resa, men det är tröttsamt också. Tur att det snart är helg så man kan vila lite…. Idag gick resan till El Salvador. Ett land i mellan Amerika.Ett land med värme och tropiskt klimat. Landet blev hårt drabbat av inbördeskriget i slutet på 1900-talet och många flydde , bland annat till Sverige.

El Salvadors nationalrätt nr 1 är Popusas! Den som har en vän från El Salvador kan fråga denna vad han eller hon tycker om Popusas och de kommer att lovorda denna maträtt.

Popusas äts med fingrarna. Det är streetfood i El Salvador , likaväl som det är söndagsmiddag med familjen. Popusas äts överallt och gärna. Låt oss säga att jag förstår dem. Det är fyllda majstortillas/arepas, tomatsås och en curtido, en inlagd vitkålssallad . De kan ha olika sorters fyllning, men i alla ingår det ost. Idag gjorde jag två olika sorter. Den ena med paprika, ost och squash, och den andra med frejoles refritos och ost och paprika. Frejoles refritos är stekta bönor om man översätter det.

Det första man får göra är att preparera curtidon, vitkålssalladen , för den måste stå. Jag gjorde den faktiskt igår. Den håller sig flera veckor. Hyvla vitkål, skär en lök i tunna ringar, och riv en morot och lägg allt i en stor skål och häll på kokande vatten  och låt stå 5 min. Häll av vattnet och häll på riktligt med äppelcidervinäger  och salta ordentligt och tillsätt oregano. Massera ihop alltsammans och lägg väl packat i en glasburk och sätt på lock och ställ åt sidan att mogna.

Till fyllningen med squash, paprika  och ost , riv squash och krama ur så mycket vatten som möjligt, riv också paprikan och blanda alltsammans med riven ost.

Nu till degen, använd panmjöl samma som till arepas, dvs ett förkokt majsmjöl och blanda ljummet vatten och salt och panmjöl till en lagom konsistens. Försök att få ungefär samma konsistens på fyllningarna som på degen. Det underlättar ihopsättandet mycket.

Låt degen vila några minuter . Den sväller alltid lite och efter några minuter får man justera konsistensen. Nu är det dags att montera. Stekpannorna på på spisen om man inte har en comal, stekbord. låt de bli varma . Ha en skål med olja att använda till händerna bredvid. Titta på videon och lycka till.

 

Bli inte ledsen om det inte lyckas på första försöket. Jag har gjort många popusas och det kräver en viss teknik.

Det bästa med allt är nog i alla fall att man får äta med fingrarna ! Barnens kommentar var: Men man får ju inte äta med fingrarna!  Fröken svarade, nej det är rätt , inte här på förskolan , men nu är vi ju i El Salvador , här får man det!

Nu tar vi helg men på måndag går vi in i sista veckan på vår jordenruntresa som avslutas på torsdag. Orkar ni resa med oss en bit till?

Jorden runt på tre veckor: Tillbaka till värmen i Venezuela🇻🇪

Venezuela ligger som bekant i Sydamerika och det är nästa stop på vår jordenruntresa. Venezuela ligger i norr och har karibiska havet precis utanför, och räknas därför kulturellt till Karibien. Maten är typisk sydamerikansk, med inslag från karibien.

Befolkningen är framför allt en blandning av spanjorer, afrikaner och urbefolkningen. Detta har satt sin prägel på matkulturen. Matbananer, ris,  majs , bönor, chili är vanliga matvaror. Rätter som man hittar är patacones, som är friterade utbankade matbananer, empanadas, arepas, asado negro, hallacas, svart bönsoppa med chorizo och mycket mycket mer. Många av de här maträtterna finns i sina variationer runt om i Sydamerika. Exotiska frukter som ananas, mango , papaya är vanliga.

Den rätt jag skulle laga till idag är en sorts sancocho, eller matig soppa . Varje mamma eller mormor har sitt eget recept och det är riktig comfort food. Idag serverar jag sopa de pollo de la abuela, mormors kycklingsoppa  och arepas. Arepas är majsbröd som man steker.

Till soppan behöver du kyckling, gärna hel med ben med styckad. Benen ger smak. En stor gul lök, tre klyftor vitlök, en röd paprika, ett knippe koriander, en liten bit ingefära, två stjälkar selleri, svartpepparkorn, potatisar, morötter ,pumpa och purjolök och salt. Börja med att dela löken i halvor , paprikan likaså, sellerin också och lägg detta tillsammans med kyckling i bitar,vitlöksklyftorna och ingefärsbiten i en stor gryta och slå på vatten och salt och pepparkorn samt ett knippe koriander. Låt koka en god stund ca en timme så att det blir en god kycklingbuljong.

Under tiden skalar du potatis morötter och pumpa och skär i lagom stora bitar, samt skivar purjolök.  Nu kan du sedan plocka bort koriandern, sellerin och ingefäran ur grytan. Om du vill kan du även plocka bort paprikan och löken men jag föredrar att ha dem kvar för djupare smak och färg. Lägg sedan i de skurna potatisen , morötterna och pumpan och låt dem bli mjuka. smaka av och korrigera salt och tillsätt purjolöken i skivor och eventuellt bitar av majskolvar. Jag serverade majskolvarna vid sidan om , men oftast finns de med i soppan.

Till soppan serverade jag arepas, det är stekta bröd gjorda av majsmjöl. De finns i hela Sydamerika under olika namn och med olika tjocklek. Man blandar helt  enkelt en deg av panmjöl ,som är ett förkokt majsmjöl, och vatten och salt.  Sedan formar man platta runda kakor som steks på en comal, eller i en nästan torr stekpanna. När man formar degen är det bra att ha lite olja på händerna så fastnar inte degen så mycket.

Sancocho eller sopa är en matig tallrik, värmande och med mycket smak. Vill man kan man ha med en chili i buljongkoket , men jag nöjde mig med paprikan med tanke på de små barnen. Hela grytan var proppfull och inte många droppar blev kvar efter att de ätit färdigt.

Provecho!

Jorden runt på treveckor: 17 timmar flyg och vi landar i Peru🇵🇪

Vår resa fortsätter. Efter en lång och tröttsam flygresa över Atlanten landar vi efter 17 timmar i Peru och huvudstaden Lima. Peru har ett mycket varierat matutbud på grund av att landet har flera olika klimatzoner och olika grödor växer i olika delar av landet vilket påverkar matkulturen .

Landets matkultur är påverkad av urbefolkningens urgamla rätter , japaner och andra asiater som kom och koloniserade landet och framför allt av vilken region den tillagas i. Ni som har följt bloggen tidigare har säkert märkt att det finns många recept från Peru som jag har skrivit om. Om inte så kan det va dags att ta en titt.

Peru är storproducenter av kaffe kakao och många gånger så är mangon vi köper i affären och likaså avokadon från Peru. Jag skulle kunna skriva spaltmeter om Peruansk matlagning men för att göra det kort … gå in på sökrutan på bloggen och skriv in Peru så kommer alla inlägg upp som handlar om landets mat.

Idag hade jag lite kort om tid när det gällde matlagningen eftersom jag skulle prata om och visa lite saker från Peru för barnen. Så därför passade det ju utmärkt att laga en Sopa a la minuta, en minutsoppa. En riktigt snabb och god soppa som är en riktig proteinbomb. Det kanske inte är det mest kända peruanska receptet men man får anpassa maten lite efter vem som äter och barnen hade nog inte uppskattat ceviche , inchicapi, seco de cabro eller nån annan av Perus läckerheter.

Till Sopa a la minuta behöver du : lök, vitlök, aji panca eller paprika och lite chili, köttfärs , ( blandfärs eller oxfärs), ett par ägg, en burk kondenserad osötad mjölk , salt peppar , oregano och cabello de angel , änglahår, som är en tunn pasta.

Hacka lök och mixa paprikan om du använder det. Fräs lök i olja tills den blir genomskinlig. Tillsätt krossad vitlök, paprikapulver och färsk mixad chili och paprika/ aji panca och låt det fräsa en stund. Lägg sedan i köttfärsen och låt den brynas lite . Tillsätt salt och peppar och oregano. Häll på kokande vatten och låt den koka några minuter. Under tiden vispar du upp äggen i en skål och sedan rör du ner äggen i en fin stråle i soppan under omrörning så att ägget blir små trådar. Häll på burken med kondenserad mjölk och lägg till sist i pastan som bara har någon minut koktid och smaka av . Tillsätt ev mer kryddor .

Servera soppan gärna med rostade vitlökskrutonger eller rostat vitlöksbröd . Lite grönsaker i stavar är gott till.

Jorden runt på tre veckor: största landet i Sydamerika 🇧🇷

Det största landet i Sydamerika är vårt nästa stopp på vår jordenruntresa. Känt för sina stränder och fotboll, kaffe och kakao. Nationalrätten i Brasilien heter Feijoada och är en böngryta med kött och korv som serveras med ris och vitkål och apelsin. Den åts ursprungligen av slavarna . Idag stod det dock fisk på menyn här på förskolan . Brasiliansk matkultur skiljer sig mycket åt från de olika regionerna och har influenser från många folk bland annat från de infödda amerindianerna, portugiserna ,italienarna , afrikanerna som koloniserade landet .

Jag lagade idag Moqueca de camarão som är en fiskgryta med räkor . Till den serverade jag ris . Så här gör du. Skär fisk i tärningar . Jag använde lax och sej. Salta och häll på nypressad limesaft . Ställ fisken åt sidan .

Skiva två lökar tunt och likaså vitlök. Fräs löken och vitlöken i olivolja på svag värme. Hacka under tiden två gröna chili och varsin knippe persilja och koriander. Tillsätt till löken i grytan ett paket krossade tomater och fiskfond , persilja och koriander och låt det puttra 10 min.

Tillsätt sedan en burk kokosmjölk och lite vatten och låt det koka upp igen . Lägg försiktigt i fisktärningarna och låt det sakta sjuda i 6-7 minuter . Smaka av med salt och ev peppar. Allra sist vänder du ner räkor och låter de bli varma samt rikligt med finstrimlad salladslök . Servera med salsa och ris.

Salsan gjorde jag av majs , tomater avokado, salladslök och olivolja och salt. Vill man kan man med fördel tillsätta lite hetta i form av finhackad chili och lite hackad koriander . Jag valde dock att avstå chilin i salsan .

Eftersom Brasilien är starkt förknippat med exotisk frukt blev det mango och ananas till efterrätt .