Grönt te hemma , del 2

Ja , då var man hemma igen! Allt som vanligt och som jag misstänkte kunde jag hämta in både det ena och det andra från växthuset, bland annat 6 st finfina tomater i olik färger. Chilin har växt till men har ännu inte skiftat färg förutom de små ají charapo. De må vara små , men väldigt starka! De ser ut som små gula ärtor. En sådan liten chili är alldeles tillräckligt.Eftersom det kommer så många så kommer jag att lägga dem som de är i en burk i frysen , för kommande behov. Det visste ni väl att man kan göra, frysa chili menar jag? Lägg chilifrukten i en påse eller burk precis som den är och ta ut efterhand som du behöver. Bra om man inte vill torka den, eftersom den då kan användas i exempelvis salsa eller sallad när du tar ut den. Antingen hackar du den medan den knappt har tinat eller så tar du fram rivjärnet och river den direkt från frysen. Använd då gärna handskar eller en plastpåse på din hand så att du inte får chili på huden.

Men , nu var det ju inte chili som inlägget skulle handla om. Det var ju mitt gröna te! Kommer ni ihåg att jag strimlade blad i förra inlägget. Nu när jag kom hem var det dags att komponera teet. Bladen hade torkat jättefint och fruktbitarna likaså.

Ginkobladen blandade jag med citronzest och rosmarin. Ginkon i sig doftar inte så mycket därför kände jag att den behövde ha starkare smaksättning. Nu är ju inte grönt te känt för sin starka smak så allt är ju relativt , beroende på vad man jämför med.

Medan svartvinbärsbladen doftar jättegott och därför fick dessa samsas med lite mer fruktiga smaker som hallon och äpple.

Jag sparade en del av svartvinbärsbladen för att ha till ytterligare en sats. Dessutom lade jag idag en ny sats på tork bestående av mynta, både blommor och blad, ros (kronbladen i strimlor) och rosmarin. Det här kommer bli grejor det! Tänk va mycket gott man har i trädgården som man inte tänker på. Och så enkelt det är att göra själv sånt som du betalar för i affären! Så här gillar jag att skapa. Man tar det man har och ut kommer en produkt som är god, du vet att den är bra för du har gjort den själv, inga konstigheter ingår och det bästa av allt du har roligt under tiden.

Om du prövar själv så låt teet dra en 4-5 min innan du dricker, och framför allt , låt doften gå in genom näsan först för en starkare smakupplevelse. Varför inte göra dina egna tekompositioner? Har du en egen tekomposition som du vill dela med dig så kommentera gärna vad du har i den.

Grönt te hemma

Idag var det dax för ett nytt experiment . Ni som följer bloggen vet att jag är mycket för att experimentera dvs göra saker själv . Varför alltid ta den enkla vägen och köpa saker när man kan ha roligt under tiden som man gör den istället .

Tanken på att göra eget grönt te har legat i mitt bakhuvud ett tag och idag tog jag tag i det . Min man gillar grönt te så jag tänkte att han ska få bli försökskanin här . Grönt te har ju inget koffein i sig utan göra på torkade blad från olika växter. Man vill ju gärna att det ska smaka nåt också, så man får välja växter efter doft .

I mitt fall gör jag ett försök med svartvinbärsblad och en annan växt som heter ginko. Svartvinbärsbladen luktar ju väldigt gott om du gnuggar dem mellan fingrarna och man kan dessutom använda dem till att göra saft. Ginko är en växt som används i Asien och kallas även ginkgo eller kinesiskt tempelträd. Den sägs hjälpa koncentrationsförmågan och har använts i alternativmedicin sedan länge . Vill du läsa mer tryck här.

Det jag gjorde var helt enkelt att jag plockade blad av de olika buskarna och sedan strimlade jag dem och la dem på en bricka som nu kommer att få stå i fönstret och torka tills de är riktigt torra . Sedan kommer jag att tillsätta ev lite citronzest och små torkade äppelbitar till ginko- teet medan svartvinbärstet kommer jag nog att använda som det är .

Ginkon ligger i lådan och svartvinbärsbladen på brickan . Jag tänker att de får stå minst en vecka på tork , kanske längre. Sedan kan man smula ner det lite till om man önskar eller bara lägga det på burk . Fortsättning följer ….

Fariña, fortsättning följer…

Nu har det gått två dar och min rivna yuca har stått i rumstemperatur och fermenterats eller jäst lite. Nu är det dags att krama ur all vätska ur den.

Jag lägger den i en handduk och pressar och vrider handduken så mycket det går. Vätska sipprar ut och jag låter den ligga i press i flera timmar . Det är viktigt att få ut så mycket vätska som möjligt. När det är omöjligt att få ur mer vätska så öppnar jag handduken och finfördelar den rivna yucan på handduken. Jag använder mig av en grov sil eller friteringsslev för att sikta yucan och på så sätt finfördela den.

Jag rostar sedan lite yuca i taget i en torr stekpanna . Medelvärme är lagom annars blir det för hårt rostat.  Det är viktigt att finfördela yucan och inte ta för mycket åt gången, och det viktigaste av allt att ständigt röra i den så att det inte klumpar i hop sig och så att det inte bränns.

När allt var rostat satte jag in hela skålen i ugnen som jag nyss hade använt till annat för att se till att fariñan är helt torr . Där får den stå en stund tills ugnen har svalnat . Sedan är det bara till att lägga i en påse och vänta på tillfälle till att användas.  Av en yuca blev det faktiskt ganska mycket, ca 15 dl.

Jag lyckades med mitt experiment! Nu har jag fyllt på mitt lager utan att resa till andra sidan jordklotet. Så här blev mitt resultat. Nästa gång kan jag prova att riva på en annan sida av rivjärnet för att se om det ändrar konsistensen på den färdiga produkten.Färgen varierar lite från den köpta men det kan bero på vilken sorts yuca man har använt. Det finns två olika, gul och vit, och det är den vita som säljs här i Sverige. Den gula yucan anses sämre i kvalitet.

Fariña, ett experiment

Hej igen , nu är jag i experimenttagen igen. I Sydamerika finns något som heter fariña och som är gjort av yuca. Det är torkad rostad fermeterad yuca och man kan använda det på många olika sätt, som tillbehör till exempelvis feijoada i Brasilien , som dryck, om man blandar det med vatten och socker, och man kan även ha det i soppor.

Den fariña som jag har , som jag har köpt där borta på andra sidan jordklotet är nu på väg att ta slut och därför gjorde jag lite research genom att titta lite på Youtube för att se hur man gör fariña. Hittade några videor som hade lite olika tillvägagångssätt , men jag tror att jag har klurat ut det, …jag tänker i alla fall göra ett försök.

Jag börjar i liten skala med en yuca, bara för att se om det funkar. Jag skalar den och sedan river jag den på rivjärnet på den här sidan.Sedan kommer jag att låta den stå i två dagar i rumstemperatur och jäsa. Så här ser den ut i nuläget efter rivningen . Hur mina fingrar ser ut, det fotot sparar vi in på….akta fingrarna. Nu står den på köksbordet med en linnehandduk över och väntar till på lördag.  Då kommer jag att lägga den i en handduk och pressa ur all vätska. Droppe för droppe.

Därefter rostas den lite i taget i stekpannan, under ständig omrörning tills den är helt torr. När man lägger den i stekpannan är det viktigt att man inte lägger i för mycket åt gången och att man försöker att fördela den så att den blir smulig, så att det inte bildas stora klumpar. Rostningen görs egentligen i stora bleck över öppen eld , men vi får se om vädret tillåter att jag använder mig av grillen. Så här ska det se ut när det är färdigt . Jag hoppas verkligen att mitt lilla experiment lyckas, för fariña kan man inte få tag på här i Sverige , i alla fall har inte jag hittat något . Fortsättning följer….

Låt frukostäggen få färg

Jag älskar påsken för då får man lov att leka lite med äggen . Att måla ägg tycker nog både liten och stor om , men jag gillar också att färga ägg med hjälp av olika saker jag har i köket.

Att färga ägg är inte svårt och man kan använda så många olika saker: te, blåbär, rödkål, rödlöksskal, gullöksskal, rödbetor, paprikapulver, gurkmeja , kaffe är några förslag , det gäller att prova sig fram .

Rödkål blir blå ägg, lite otippat. Man kan vira gummiband om äggen för att få fram vita linjer. Under gummibandet fastnar inte färgen . Man kan även vira in äggen i aluminiumfolie med lite riskorn , då får du ett prickigt ägg. Ett marmorerat ägg gör du enklast med hushållsfärg. Då blandar man färgen med olja och doppar det kokta färgade ägget i oljefärgen snabbt . Marmoreringen blir genom att färgen inte fastnar på vissa ställen på grund av oljan .

Grundförutsättningen för att färga ägg är att koka äggen med vinäger eller ättika som löser upp skalet lite så att färgen fastnar. Beräkna ca 2 msk vinäger/ättika till 1 liter vatten . Sedan kan du lägga i färgämnet du vill använda. Ta inte för lite!

Prova gärna att göra olika sorter . Klä ägget med lökskal och sätt på aluminiumfolie. Hyvla rödbetskivor och gör samma sak , droppa i lite riskorn innanför folien.

När äggen har kokt färdigt , låt de då ligga en stund till i vattnet för att ta upp mer färg. När du inte orkar vänta mer för nyfikenheten ta överhanden pilla då bort folien och skölj äggen i kallt vatten . För att få dem extra fina och glansiga kan du torka av dem med ett papper med lite olja på .

Frukostpannkakor , på nytt sätt

Imorse vaknade jag av att jag hade en dröm. Jag drömde att min man stod och gjorde pannkakor till mig ….men drömmen överensstämde inte medverkligheten så när jag vaknade var jag jättesugen på just pannkakor . Vilken tur att det var söndag morgon och jag kunde ställa mig och steka några. 

Jag är inte glutenintolerant men jag gillar att experimentera med olika sorters mjöl och då många av de lite udda mjölen är naturligt glutenfria så blev ju de här pannkakorna också det. Därtill faktiskt även laktosfria. Men vi börjar väl från början.

Till en eller två personer behövs ett ägg, 1 dl bananmjöl, och cocosmjölk tills du får en pannkakssmet. Några korn salt.. Vispa ihop en smet av dessa ingredienser och stek i stekpanna mindre pannkakor eller plättar på båda sidor. Vill du göra dem helt mjölkfria använder du dig av olja eller cocosfett till stekning annars är ju smör gott att steka i. 

Bananmjöl brukar finnas i butiker som säljer utlänska livsmedel, och används av afrikaner men det används även i sydamerika , bland annat i Ecuador. Bananmjöl är naturligt fritt från gluten och har en god smak av banan , dock inte sött.  Av det här mjölet kan man även göra en riktigt god välling. 


Här är mina pannkakor som ett serveringsförslag, här med en klick keso , sharonfrukt och physalis .

Så mycket god mat att laga , så lite tid att hinna bli hungrig

Just nu är det semester. Skönt , oh ja! Tyvärr har jag ett problem och det är att jag har svårt att hinna bli hungrig mellan mina påhitt i köket. Ibland måste jag be nån komma och hjälpa till att äta upp det jag lagar annars skulle jag aldrig klara mig . 

Idag beställde min dotter pannkakor till kvällsmat och när jag står där och blandar ihop smeten kom jag på att jag måste prova en grej jag sett på nätet eller i alla fall nåt liknande.  Man tar vitt bröd , kavlar ut det och smetar på nåt sött. Min variant består av en kokoscreme man kan köpa på burk . 

Nutella funkar fint också. Sedan rullar du ihop brödet till rullar . Doppar dem i pannkakssmet och steker dem gyllene i smör. Ät dem varma och du kommer direkt till himmelen. Det tog inte många minuter innan de var slut! Jag måste bara varna… de kan vara beroendeframkallande. 

En annan sak jag såg på nätet i morse var en omelett som man gjorde helt i en ziplockpåse. Knäck 4 ägg direkt i påsen och skaka så att de går sönder. Hacka en lök, en tomat, lite skinka eller kalkonpålägg och hacka en liten bit ost. Mozarella är gott men det funkar med annan ost också. Salta och peppra direkt i påsen och skaka lite till. Tryck ut luften ur påsen och stäng ziplocket. Ta nu en kastrull där du får plats med påsen utan att vika den . Jag använde mig av min ovala stekgryta. Koka upp vatten och sänk ner hela påsen . Låt den sjuda försiktigt i ca tio minuter. Vänd på den efter halva tiden . När du ser att omelettrullen ser ut att ha stannat  så ta upp den ur vattenbadet och låt den glida ut ur påsen och ner på ett uppläggningsfat. Klipp över lite persilja och hugg in. En perfekt frukost/ brunch/ lunch/ kvällsmat om man har bråttom eller inte orkar göra storverk i köket. 

Du kan variera omelettrullen genom att lägga till lite basilika, oliver, soltorkad tomat. Eller varför inte en asian style med räkor, koriander, salladslök och lite soya. 

Tyvärr fick jag ingen bild på min omelettrulle innan jag åt upp den men jag lägger länken till videon härhttps://www.facebook.com/chefclubtvmexico/videos/491412654536667/

Kanderad cocosnöt

Har du varit nån stans i Sydamerika har du säkert ätit kanderad cocosnöt. Det står ambulerande försäljare i gathörnen med sina vagnar och säljer cocosnötter, både färska och kanderade eller cocosvattnet. Man får ett snabbt ihopvikt papperspaket eller strut med cocos för en liten spottstyver. Det är ett underbart gott alternativ till godis. 

Jag har länge velat försöka göra såna och idag kom jag mig för att göra det. Du behöver en cocosnöt, vatten och socker/rörsocker och en stekpanna och något att röra med.

Dela cocosnöten. Enklast är att släppa den i marken (gärna sten eller asfalt) från ögonhöjd. Då brukar skalet spricka. Ta isär cocosnöten och provsmaka vattnet . Om cocosnöten är riktigt färsk är cocosvattnet riktigt gott att dricka. Skär cocosnöten i lagom stora bitar att stoppa i munnen. Bättre med mindre bitar än för stora tycker jag men det är en smaksak. Lägg de i en stekpanna av gjutjärn. 

Häll på ca två dl vatten och 1 dl socker och 1 dl rörsocker. Låt det koka tills du har en trögflytande karamell.

Ta stekpannan från värmen och låt det svalna under omrörning då bildas det kristaller.

Sätt tillbaka stekpannan på värmen en stund till och låt sockret smälta och fastna på cocosen . Det tar bara några minuter. Akta så du inte bränner den. Häll upp de färdiga bitarna på ett bakplåtspapper och separera dem . De torkar till på några minuter. Ät dem ljumna . Varför inte använda sig av skalet från cocosnöten som en skål

Vårens primörer växer vilt

Det första vi tänker på när det gäller primörer är kanske sparris, nyskördade morötter, knipplök etc. Men ute i det fria växer ett helt skafferi av saker man kan äta. I dag,  den 7 maj är det nässlans dag till exempel. Nässlor växer lite var stans och ska man plocka dem kan det vara en fördel att ha hanskar på sig så att man inte bränner sig. Ta bara de späda bladen. Nässlor är gott i nässelsoppa . 

Jag använder mig av samma recept som för spenatsoppa. Låt gärna nässlorna förvällas någon minut först i saltat vatten. Hacka dem sedan du kramat ur det överflödiga vattnet och fräs dem i smör i en gryta tillsammans med lite finhackad lök. Slå på en msk mjöl och rör runt, häll sedan på mjölk och lägg i en buljongtärning. Smaksätt med malen koriander och mejram. Eventuellt lite muskotnöt. Salt och peppar. Servera med kokta ägghalvor och ett gott bröd.
Nåt annat som växer vilt eller kanske till och med i din trädgård är kirskål.


 Den kan du också använda på samma sätt. Plocka de späda bladen utan stjälkar . Kirskål kan användas på samma sätt som spenat. I sallad, som soppa, eller som substitut för spenat. Eller varför inte göra en pesto.

Här har du ett recept på pesto gjord på kirskål. 

1 liter kirskålsblad, 1 dl gräslök eller annan färsk örtkrydda. Vill du ha den utpräglade pestosmaken ta då basilika. 1 dl pinjenöttereller mandel eller solrosfrö, 2 dl olivolja ,1vitlöksklyfta och 2 dl grovt riven parmesanost, salt. 

Kör alla ingredienserna i en mixer och lägg det sedan i en burk. Peston håller sig en dryg vecka i kylskåpet. Pesto kan man använda i sallader, på pastan, eller på mackan, i dressingar , ja varför inte på pizzan…användningsområdena är många. Det står alltid en burk pesto i mitt kylskåp. Då vet man att det alltid finns lunch på några minuter. 

Ut i naturen och ta till vara på vårens primörer. Alldeles gratis ute i naturens skafferi.

Ny bekantskap bland proteiner

Idag har jag prövat en ny sak som jag hittade i kyldisken på butiken i närheten. Ett nytt protein. Istället för att använda kött, fisk eller fågel , kan man byta ut det mot andra proteinkällor och då är det alltid roligt att prova nya saker. När jag köpte den hade jag en föreställning att det var nåt liknande tofu , men där fick jag nog ändra tanken lite.

Mifú hette produkten och det var ett mjölkprotein, som man kan steka. Det är små kulor av mjölkprotein, dessutom laktosfritt,glutenfritt och fritt från soja. Mifu är dock ej mjölkfritt, så en mjölkallergiker kan inte äta detta.

Den såg lite ut som keso fast bara kulorna . Dessa stekte jag och de fick fin färg, tillsammans med lite grönsaker i strimlor. Jag tillsatte lite röda risnudlar och lite teriyakisås, och toppade med lite koriander. Vips …på mindre än en kvart hade jag en färdig vegetarisk måltid. Smaken var mild och god . De gav tuggmotstånd och framför allt protein i min måltid.  Definitivt en produkt som jag kommer att använda mig av igen. Varför inte använda den i en lasagne eller i en vegetarisk pastasås. Möjligheterna är många.